Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Nås—Näbbmöss
54
N., Skogsbygdens, Ljurs, Ornunga,
Kvinne-stads och Asklanda pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt.
Nås, tingslag i Kopparbergs län, kring och
s. om Västerdalälven; 2,280,22 kvkm, 15,425
inv. (1930). Socknar: Säfsnäs, Floda, Nås och
Järna. Når i s. ned till Västmanlands- och
Värmlandsgrän
serna. I huvudälvens
dalgång ligga
Floda, Nås och Järna
kyrkor mitt i
tätt-befolkade jordbruksbygder samt
vid Vanåns utlopp
Vansbro
munici-palsamhälle. F. ö.
utgöres tingslaget
av storkuperade
skogs- och i s.
gamla
bergslags-bygder. 5,778 har
åker, 159,937 har
skogsmark.
Järntillverkningen,
koncentrerad till
Gravendal och
Strömsdal, är nu
av mindre bety-
delse än träindustrien. Kommunikationer:
se karta vid Dalarna;
Hällefors—Fredriks-bergs järnväg har tillkommit. Tillhör
Västerdals fögderi samt Nås och Malungs domsaga.
Nås, socken i Nås tingslag (se föreg. art.,
med karta); 526,08 kvkm, 2,383 inv. (1931).
1,287 har åker, 38,112 har skogsmark,
huvudsaki. under Stora Kopparbergs
bergslags-a.-b. Från N. har Selma Lagerlöf hämtat
motivet till »Jerusalem». Pastorat i Västerås
stift, Västerdals kontrakt.
Nås och Malungs domsaga, i Kopparbergs
län, omfattar Nås tingslag (tingsställe: Nås)
och Malungs tingslag (tingsställe: Malung).
Nåt, se Bordläggning.
Näbb (lat. ro’strum) kallas hos fåglarna det
förlängda, hornklädda käkpartiet,
övernäbben (överkäken) bildas av de stora
mellan-käksbenen jämte överkäks- och näsbenen,
undernäbben (underkäken) av ledben jämte flera
par täckben. Undernäbben ledar mot
kvadratbenen och dessa mot tinningbenen. Vid
underkäkens rörelser påverkar kvadratbenet
dels okbenen, dels ving-(pteryoid-)benen och
gombenen, varigenom övernäbben kan böjas
uppåt, starkast hos papegojorna. Näbbens
form liksom hornbeklädnadens beskaffenhet
växlar starkt hos olika fåglar i samband med
levnadssättet, övernäbbens bas är ofta klädd
av mjuk, känslig hud, vaxhud. Hos många
vadar- och simfåglar fortsätter denna ända
ned mot spetsen. N. saknar hos alla nutida
fåglar tänder. Näbbliknande bildningar
finnas även hos sköldpaddor och näbbdjur (se
dessa ord). T. P.
Näbbdelfin, Platani’sta gangètica, tillhör
fam. floddelfiner bland tandvalarna. I
motsats till övriga valar har n. huvudet något
avsatt från bålen. Nosen är lång och
näbb-likt utdragen. N. blir 2 m lång, förekommer
i de stora ostindiska floderna och lever av
fisk. Köttet ätes. T. P.
Näbbdjur, fam. av kloakdjuren med ett
Näbbdjur, Ornithorhynchus anatinus.
släkte, Ornithorhynchus. omfattande en art,
näbbdjuret, O. anatinus (paradoxus).
Detta har plattad kropp, täckt av en tät,
brun päls, och korta ben. Tårna äro korta,
försedda med starka klor och förenade av
simhud, som på framfötterna sträcker sig
utanför klorna. Huvudet är platt, litet, med
små ögon och käkarna utdragna till en bred,
hornklädd näbb, som bakåt fortsättes av ett
sköldliknande veck, som vid grävning
skyddar pälsen och ögonen. Hos Unga djur finnas
på vardera sidan i överkäken 2, i
underkäken 3 breda, mångknöliga kindtänder, vilka
småningom nötas bort och ersättas av
hornplattor. Hanen blir 60 cm lång, varav 14 cm
komma på svansen; honan är mindre. N.
förekommer i floder i s. och ö. Australien samt
på Tasmanien. Det simmar och dyker
skickligt. Födan, som utgöres av maskar,
kräftdjur, snäckor o. dyl., bökas med näbben upp
ur bottenslammet. I strandkanten gräver
n. ut ett bo, till vilket en lång gång leder.
I boet läggas de två äggen. Ungarna
uppfödas med mjölk, som de sörpla i sig från
den på rygg liggande modern. Köttet ätes av
infödingarna. T. P.
Näbbgädda, Belone bellone.
Näbbgädda, Hornfisk el. Horn
gädda, Belöne bellöne, tillhör fam.
makrillgäddor bland benfiskarna och igenkännes på sin
ållika kropp, de hos vuxna djur starkt
förlängda käkarna och de gröna benen.
Längden kan uppgå till 90 cm. N. är en rovfisk,
som lever i stim ute i Atlanten men på
vårarna närmar sig kusterna för att leka och
då även intränger i Östersjön. Den fångas
på krok el. i bottengarn och ätes, i Sverige
dock ej gärna. Ett 50-tal andra arter
finnes i både Atlanten och Stilla havet. T. P.
Näbbmöss, Sori’cidae, fam. av
däggdjurs-ordn. insektätare, Insectivora, och
omfattande ung. halva artantalet av denna. Jämte
fladdermössen äro n. de minsta av alla
däggdjur. Kroppen är klädd med mjuka hår, som
ofta visa metallglans, nosen lång och spetsig,
ögonen små, svansen täml. lång, g]o«hårig och
NÄS Tg
Skalal-.1,5 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
