Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Nälden—Nämnd
60
ning i Skandinavien, i n. och mell.
Ryssland, ersättes i övriga delar av Europa av
den närstående sydliga n., A.
megarhyn-cha. Namnet n. betyder eg. »nattsångare»
(jfr ty. Nachtigall, eng. nightingale). T. P.
Nälden, Näldsjön, se N ä s k o 11.
Nämdö, socken i Stockholms län, Sotholms
härad, i Stockholms yttre skärgård, utanför
Nämdöfjärden och Dalarö; 37,49 kvkm, 217
inv. (1931). Omfattar de skogtäckta klippöarna
N., Uvön, Mörtön, Mörtö-Bunsö m. fl. samt
utanför liggande skär. 131 har åker, 853 har
skogsmark. Fiske. Ingår i Djurö och N.
pastorat i Ärkestiftet, Roslags ö. kontrakt.
Nämforsen el. Nämn (d) forsen,
Änger-manälvens mest bekanta strömfall, invid
Ädalslidens kyrka; 16,i m hög, 400 m lång,
disponibel medelvatteneffekt 51,400 hkr,
outbyggd. På holmar i N. finnas hällristningar,
trol. från bronsåldern.
Nämnare, mat., se Bråk.
Nämnd, en samling personer, valda
(»nämnda») för utförande av vissa uppdrag
inom rättskipning (se nedan 1), författning
(se nedan 2), förvaltning, beskattning, t. ex.
kommunalnämnd, taxeringsnämnd, el. inom
offentliga korporationer på andra områden
el. enskilda sammanslutningar, t. ex.
utövande av styrelse, beslutanderätt i vissa fall el.
verkställande av utredning.
1. (Jur.) Inom den svenska rätten intar n.
en ställning, som motsvarar juryns (se
Jurydomstol) inom den engelska. Båda äro
mycket gamla. Hur n. uppkommit i Sverige
är ej säkert utrett. I landskapslagarna (se
d. o.), alltså under 1200-talet, framträder n.
som en viktig och mångskiftande inrättning.
Man har från olika håll fäst
uppmärksamheten på möjligheterna för att olika former
av n. i dessa lagar ha olika ursprung, att
t. ex. n. i vissa arvs- och grannelagstvister
uppstått genom ombildning av de urgamla
ätt- och bydomstolarna (se Ättdomstol
och B y, sp. 320), att n. i andra fall
uppkommit genom ändring av den gamla
formella rättegångens bevismedel (jfr E
d-gårdsmän) o. s. v. Säkert är, att n. fick
ökad betydelse i samband med den rörelse
mot formalismen inom rättegången, som tog
fart under 1200-talet på grund av Sveriges
delaktighet i den allmänna europeiska
kulturutvecklingen. Allt flera olika slag av mål
hänskötos från denna tid under handläggning
av n. Det förekom till en början, att en
särskild n. tillsattes för varje mål. Senare blir
n. fast och sitter för längre tid.
Nämndemännen voro i allm. tolv. De utsågos på olika
sätt i olika landskap och i olika mål, så
utnämndes de t. ex. än av domaren med
parternas samtycke, än av parterna själva, som
tillsatte hälften var. N. skulle »utleta sanningen»
i målet och därefter under ed avgiva sin
utsaga. Till grund för utsagan låg alltså en
materiell prövning av de faktiska
omständigheterna. Om n:s utsaga stundom tjänade som
bevismedel, har den i andra fall samma
betydelse som den engelska juryns verdict, d. v. s.
avgör sakfrågan. Den efterföljes då av en
dom, som avkunnas av domaren och avgör
rättsfrågan, t. ex. bestämmer straffets
storlek. Men det kunde i andra fall hända, af t
n. slutligt avgjorde saken och att dess utsaga
knappast kunde skiljas från en dom. Under
landslagens tid förekomma dessa former av
n:s verksamhet, men därjämte blev det allt
vanligare, att n. delade domarsätet med
domaren och alltså uppträdde som meddomare
(se d. o.). Häradsnämnden, den
viktigaste av Sveriges n., tillvann sig, ledd av
häradsdomaren (se d. o.), under lagläsarnas
tid en del i domsmakten, som ofta var större
än häradshövdingens (se d. o.). Men denna
n:s storhetstid gick till ända under senare
delen av 1600-talet, då n. ur såväl social som
saklig synpunkt brast i förmåga att göra sig
gällande gentemot de yrkesutbildade jurister,
vilka särskilt från Karl XI :s tid som
häradshövdingar el. dessas vikarier skötte
domsagorna, stödda på en ny byråkratisk
äm-betsställning och stärkta av hovrättens
juridiska fordringar och auktoritet. Nämndens
användning som jury har upphört vid
1600-talets utgång, och dess ställning som
meddomare har under landslagens sista tid blivit
den, att endast enhällig n. kan överrösta
häradshövdingen. Detta fastslås i 1734 års
lag, där det tillika bestämmes, att n. skall
bestå av »12 bönder, som i häradet bo», och
är domför, om 7 nämndemän äro tillstädes.
Under landslagens tid hade det blivit sed, att
n. utsågs av häradshövdingen, och detta
fortfor till 1823. Då tillerkändes bönderna på
sockenstämma valrätten, enär »nämnden vore
folkets del i lagskipningen». Efter
bondeståndets upphävande fick 1872 varje kommunalt
röstberättigad en röst vid val av n.
Samtidigt ersattes bestämmelsen i 1734 års lag,
att nämndeman skulle vara bonde, med
stadgandet, att i n. ej fick inväljas »den, som
är i konungens el. rikets tjänst». Efter 1925
kan kvinna sitta i n. Från 1823 är
valbar-hetsåldern 25 år, och från 1872 gäller valet
ej livstid utan 6 år med rätt för den valde
att avgå efter 2 år. De vidsträckta uppgifter
av administrativ o. a. art, som utöver
dömandet på tinget el. verkställande av häradssyn
(se d. o.) i äldre tider ålågo häradsnämnden,
ha bortfallit, men kvar står användning av
nämndemän vid syner av olika slag (se
Nämndeman). Lagmansnämnd och
lands nämnd betecknade i äldre tider
olika former av n. vid viss högre instans
(se Lagmansrätt, Lagmansting,
Landsting), där f. ö. även häradsnämnd användes.
Deras i flera drag säregna historia avslutades
1849, då lagmansrätterna avskaffades. Vid
konungstingen förekom enl. landslagen för
vissa brottmål en konungs nämnd, vars
namn överfördes på Erik XIV:s domstol
konungens nämnd (se d. o.) och lever kvar
i hovrättens beteckning såsom »konungens
högsta nämnd». — Vid förberedelserna till den
tilltänkta stora rättegångsreform, över vars
principer 1931 års riksdag avgav yttrande,
har n:s betydelse och värde, särskilt på grund
av dess kännedom i lokal- och personfrågor,
från alla håll vitsordats. Olika meningar ha
emellertid yppats om lämpligheten av
framställda förslag att upphäva dess kollektivitet
vid omröstning till dom, ändra reglerna om
domfört antal av n. och införa n. i rådsturätt
och hovrätt.
Särskilda slags n. äro t. ex.
expropriations-nämnd (se Expropriera), boställsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
