Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nämnd - Nämndeman - Nämn(d)forsen - När - Nära vind - Närdinghundra - Närdinghundra kontrakt - Näring - Näringsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Nämndeman—Näringsfrihet
62
och uppskattningsnämnd vid utarrendering
av ecklesiastika boställen och
kronoegendo-mar, n. vid brandsyn. Jfr Nämndeman.
I Danmark förekom i äldre tid n.
(næv-ningerj i en mängd former. Sedan de kungl.
ämbetsmännens inflytande ökats, inskränktes
n:s betydelse genom Danske lov, och n.
försvinner omkr. 1800 ur rättslivet. På Island
förekom i gammal tid n. (kvidr), medan i
norsk rätt blott obetydliga spår av n. märkas.
Litt.: Se litt. vid Häradsdomare och
Jurydomstol samt H. Hjärne, »Om den
fornsvenska nämnden enligt Götalagarna»
(1872), K. G. Westman, »Den svenska
nämnden», I (1912), E. Kallenberg, »Svensk
civilprocessrätt», I (2:a uppl. 1923). K. G. Wn.
2. (Statsr.) I svensk författningsrätt
avser n. en av riksdagen bland dess led. utsedd
delegation med rätt att i vissa frågor fatta
beslut å riksdagens vägnar. Av riksdagen
tillsättes n. i följ, fall Då val till konung,
tronföljare eller konungs förmyndare skall
förrättas, utses en n. av 64 pers., hälften av
vardera kammaren, för valet; likaså för
avgörande av förmyndarnas antal, om kamrarna
ej inom tre dagar efter riksdagens öppnande
därom bli ense. Vidare tillsätter riksdagen
den s. k. opinionsnämnden (se d. o.). E. F-ck.
Nämndeman. 1. Led. av nämnd (se d. o.),
framför allt häradsnämnd. Då dylik nämnd
i allm. har 12 led., kallas n. i vissa trakter
ofta »tolvman». Utom tjänstgöringen inom
häradsnämnden skola vissa andra uppdrag
utföras av n., t. ex. vissa syner enl.
arrendelagen och väglagen. — 2. Lekmannadomare,
som är meddomare (se d. o.) med individuell
rösträtt vid vissa domstolar (där nämnd ej
förekommer), se Vattendomstol och
Ägodelningsrätt. K. G. Wn.
Nämn(d)forsen, se Nämforsen.
När, socken i Gotlands s. härad,
omfattande större delen av halvön mellan Lausvik
och Bandelundaviken på östkusten; 36,25
kvkm, 844 inv. (1931). Genomflytes i n. av
Närsån. På kusten flera små fisklägen. 1,576
har åker, 475 har skogsmark. På N ä r
s-h o 1 m s halvö ligger Närs fyr, blänkfyr
med 14 min. lysvidd 20,8 m ö. h. och en
in-termittent fyr med 8 min. lysvidd 14 m ö. h.
Ingår i N:s och Lau pastorat i Visby stift,
Södra kontraktet.
Nära vind. Fartyg, som seglar bidevind
(se d. o.), säges styra n., då vinden nätt och
jämnt fyller seglen. Fartyg med råsegel
kunna i regel icke komma »vinden närmre»
än 6 streck (67°); nutida kappseglare
komma »vinden nära» intill 2 streck (22°).
Närdinghundra, härad i Upplandsdelen av
Stockholms län (Roslagen), invid v.
läns-gränsen, ö. n. ö. om Uppsala; 672,64 kvkm,
8.244 inv. (1930). Socknar: Bladåker,
Fa-ringe, Almunge, Knutby, Edsbro och Ununge.
Omfattar huvudsaki. småkuperade skogs- och
bergsbygder, i ö. av för Roslagen typisk
sprickdalsnatur, i v. med vidare öppna
odlingsbygder. Sjöarna (se kartan) avflyta i
n. genom Olandsån, i ö. till Skeboån, i s. till
Norrtäljeån och i v. till Fyrisån. 11,506 har
åker, 40,516 har skogsmark. Jordbruk,
skogsbruk och järnindustri.
Kommunikationer: se karta vid Uppland. Tillhör
N. Roslags fögderi och domsaga.
Närdinghundra kontrakt, i Ärkestiftet,
omfattar 5 pastorat: Almunge; Knutby och
Fa-ringe; Ununge och Edsbro; Edebo; Häverö
och Singö.
Näring. 1. Se Näringsfysiolog i. —
2. Verksamhet, som ger livsuppehälle.
Näringsfrihet, frihet att idka de yrken,
som efter lag eller sed anses som näringar.
1864 års förordning ang. utvidgad n.
(»nä-ringsfrihetsförordningen») gör (§ 1) svensk
man eller kvinna berättigad att i stad eller
å landet idka handels- eller fabriksrörelse,
hantverk eller annan hantering samt import
och export, ävensom sjöfart, med vissa
undantag och inskränkningar, stadgade i
ordnings-och hälsovårdsstadgar, lagstiftningen om
arbetstid och yrkesfareskydd m. m., om vissa
former av illojal konkurrens (se
Konkurrens, sp. 1095) o. s. v. I äldre tider var
yrkesvalet reglerat, bl. a. genom
skråförfattningen för hantverkarna (se H a 1 1 o r
d-n i n g och Skråväsen). Det fysiokratiska
systemets anhängare (se Fysiokrater)
påyrkade upphävande av allt näringstvång.
Turgot upphävde skråförfattningen i
Frankrike 1776; den återställdes modifierad 1777,
men under den stora revolutionen
avskaffades dock skråna. 1810 infördes n. i
Preussen, ehuru fullständig lag ej utfärdades
förrän 1845. Näringslagen av 1850 innebar
reaktion, men efter Nordtyska förbundets
stiftande (1867) infördes full n. 1869 och utsträcktes
sedermera till Tyska riket. Dessförinnan hade
n. småningom införts i alla europeiska
länder men har flerstädes under de senaste
årtiondena i väsentliga avseenden åter
begränsats.
I Sverige infördes n. genom fabriks- och
hantverksordningen 22 dec. 1846, som dock
närmast kan betecknas som en
övergångs-författning och meddelade rättighet 1) att
till salu utöva varutillverkning med biträde
blott av hustru och hemmavarande barn; 2)
att tillverka varor till husbehov med vilket
biträde som helst; 3) för lantmän att med
biträde av hustru, hemmavarande barn samt
lagstadda tjänstehjon o. a. vid jordbruk
underlydande arbetare tillverka varor till
avsalu; 4) att anlägga hantverksverkstad av
vilket slag som helst på landet. 1864 års
nä-ringsfrihetsförordningar, som med vissa
ändringar och tillägg ännu gälla, kunna sägas helt
ha infört n. För att med antagna biträden
verkställa varutillverkning fordrades blott
bevis på att man ägde medborgerligt
förtro
NÄRDINGHUNDRA HB
Skala 1:750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
