Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näsby (gods) - Näsbyholm - Näsby villastadsområden - Näsduk - Näsdusch - Näsforsen - Näsgropormar - Näsgångar - Näs—Horndals järnväg - Näshult - Näshulta - Näsijärvi - Näsinge - Näskatarr - Näskonung - Näskott - Näsljud - Näspolyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Näsbyholm—Näspolyp
78
2. N. i Bogsta socken, Södermanland, vid
sjön Runviken, 15 km n. ö. om Nyköping;
660 har, därav 250 har åker; tax.-värde
325,400 kr. (1928). Har bl. a. tillhört
Lennart Torstenson, släkterna Tungel,
Planting-Gyllenbåga, Mareks von Würtemberg,
Kling-spor och Bernström. Slottet, från 1600-talet,
om- och tillbyggdes på 1890-talet.
3. N. i Taxinge socken, Södermanland, se
Taxinge-Näsby.
Näsbyholm. 1. Fideikommissegendom,
omfattande större delen av Gärdslövs socken,
Malmöhus län, strax s. v. om Skurups
köping; 2,176 har, därav 1,457 har åker;
tax.-värde 3,650,100 kr. (1929). Det gamla N. på
en holme i Näsbyholmssjön (sänkt 1872) var
under medeltiden befäst, främst genom
ärkebiskop Birger Gunnersens borg, raserad på
1860-talet. N. tillhörde från 1300-talet ätten
Galen, såldes 1409 till ärkebiskop Jakob
Gert-sen (Ulfstand) och lädes 1410 under
ärkebiskopsstolen. Indrogs 1536 till kronan men kom
1574 genom byte till Sten Bille på Vanås,
senare genom gifte till ätten Beck, 1744
genom arv till danske kaptenen K. H. von
Finecke, som 1756 gjorde N. till
fideikommiss (nu inom ätten von Blixen-Finecke).
2. Fideikommissegendom i Härads socken,
Södermanlands län, vid Söderfjärden, 6 km
v. om Strängnäs; 1,180 har, därav 291 har
åker; tax.-värde 310,100 kr. (1929). Bildades
1646 av B. Uggla genom förening av Näsby
och Holms gårdar, tillhörde senare släkterna
Hierta, Taube, Billberg (från 1758 som
fideikommiss) och Nauckhoff (från 1809). ö. om
N. ligger den bekanta Gökstenen (se d. o.).
Näsby villastadsområden i Danderyds och
Täby socknar, Stockholms län, strax n. om
Djursholm, mest bebyggda på från Näsby gods
avsöndrad mark; omkr. 550 inv. (1921).
Näsduk. Bruket av n. är känt sedan
medeltiden. Särskilt stor lyx nedlades på n.
såsom bröllopsgåvor, då de pryddes med
guld-och silverbroderier, pärlor och tofsar i
hörnen. De buros då i handen el. i bältet.
Näsdusch brukas för näsans rengöring vid
en del nässjukdomar, t. ex. ozaena
(stinknäsa). N. utföres bäst med vanlig sköljkanna
el. klysopomp och 1-procentig koksaltlösning
el. 2—3-procentig borsyrelösning (36°—37° C).
N. vid alla möjliga andra tillfällen anses ej
nyttig. E. St-g.*
Näsforsen, strömfall i Dalälven, By socken,
Dalarna, utbyggt till 7,900 hkr effekt för
Näs bruk, som jämte N. lyder under
Horn-lals bruk (se d. o.).
Näsgropormar, Crotalinae, underfam. av
huggormarna och kännetecknade av en djup
grop på vardera sidan om nosen mellan
näsborrarna och ögonen. Alla ha väl utvecklad
giftapparat och äro därför ytterligt fruktade.
De omkr. 60 arterna finnas i Asien och
Amerika. Släktet Lachesis, varav endast i
Brasilien finnas 16 arter, igenkännes på det
trekantiga huvudet och den till en fin spets
avsmalnande svansen. Dessa ormars bett
framkalla de bitna kroppsdelarnas avdöende.
Hit höra buskmästaren, L. muta, som kan
bli 4 m lång, den 2 m långa lansormen, L.
lanceolatus, mocka sinormen och s k a
1-lerormarna (se dessa ord). T. P.
Näsgångar, anat., se Näsa.
Näsby slott i Bogsta socken.
Näs—Horndals järnväg, spårvidd 1,435 m,
15,o km lång, förbinder Näs bruk med
Västan-hede (7,2 km; öppnad som smalspårig järnväg
1876, som normalspårig 1921) och Horndal.
Linjen Västanhede—Horndal öppnades för
trafik 1921. F. P.
Näshult, socken i Jönköpings läns
sydöstligaste hörn, östra härad; 73,71 kvkm, 950 inv.
(1931). Sjörik skogs- och bergsbygd. 957
har åker, 5,042 har skogsmark. Ingår i N:s
och Stenberga pastorat i Växjö stift, östra
härads kontrakt.
Näshulta, socken i Södermanlands län,
öster-rekarne härad, kring den sänkta
Näshulta-sjön (11 kvkm, 37 m ö. h.), s. om ö.
Hjälmaren; 132,62 kvkm, 1,575 inv. (1931). Kuperad
skogsbygd med ö.—v. förkastningsbranter och
odlade, sjörika dalar. 2,241 har åker, 7,637
har skogsmark. Egendomar: Hedensö,
Haneberg (se dessa ord), österby, Magda, Åstorp,
Torp m. fl. Pastorat i Strängnäs stift,
öster-rekarne kontrakt.
Nä’sijärvi, den västligaste av Finska
sjöplatåns stora sjöar, Tavastehus län; 263
kvkm, 95 m ö. h., 59 m djup. Utfaller
genom Tammerfors till Pyhäjärvi och Kumo
älv samt mottar genom Murolefors och en
kanal vattnet från ett flertal sjöar n. om
N. Livligt trafikerad.
Näsinge, socken i n. Bohuslän, Vette härad,
vid mell. Idefjorden; 44,80 kvkm, 1,331 inv.
(1931). Kring den bördiga Näsingeslätten i
socknens mitt skogsplatåer och sjörika, delvis
odlade dalar. Björnerödspiggen på
Löverås-fjället är Bohusläns högsta punkt (224 m ö. h.).
824 har åker, 1,157 har skogsmark.
Pilegår-den vid Idefjorden var Karl XII:s högkvarter,
medan han förberedde Haldens belägring.
Ingår i N., Högdals och Lommelands pastorat
i Göteborgs stift, Vikornes n. kontrakt.
Näskatarr, med., se N ä s s j u k d o m a r.
Näskonung, se Sjökonung.
Näskott, socken i mell. Jämtland, Lits och
Rödöns tingslag, av en kilometerbred
strandremsa i s. skild från n. Storsjön; 145,20 kvkm,
1,581 inv. (1931). Delas av Näldsjön (43 kvkm,
302 m ö. h.) i två delar. I den sydliga ligga
vid Näldsjöns avloppså till Alsen och
Storsjön Näldens station (omkr. 450 inv. 1921) på
Mellanriksbanan samt vid Vaplan mek.
verkstad, gjuteri och elektr. kraftstation och
trä-sliperi m. m. 818 har åker, 5,653 har
skogsmark. Ingår i Rödöns, N:s, Aspås och Ås
pastorat i Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Näsljud, se N a s a 1 e r.
Näspolyp, merendels skaftad tumör i
näsan av vitgrå, glänsande slemväv. Ofta före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
