Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nörlund, Niels Erik - Nörlund, Poul - Nörre aa - Nörrebro - Nörregaard, Jens - Nörresundby - Nössemark - Nösslinge - Nösund - Nöt - Nöteborg - Nötfrukt - Nötknäcka - Nötkreatur - Nötkreaturet - Nötkreatursavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Nörlund, P.—Nötkreatursavel
98
chiska spektralklassen. Genom sina
undersökningar ang. de lineära
differentialekvationernas teori och
genom andra insatser
inom den rena
matematiken har N.
kommit att intaga en
ledande ställning
inom samtidens
matematiska forskning. N.
har skrivit
populärvetenskapliga arbeten
(»Bland siffror och
tal», 1923) och även
gjort insatser av
betydelse för geodesiens
och geofysikens
ut
veckling och praktiska tillämpning i
Danmark och på Grönland. Led. av sv.
Vet.-akad. (1925). K. Lmk.
Nörlund, Poul, dansk historiker (f. 1888),
bror till N. E. N. Tog magisterkonferensen
i historia 1912, anställdes s. å. vid
nationalmuseet och är från 1917 underinspektör där.
N. blev fil. dr 1920 på avh. »Det romerske
slavesamfund under afvikling». Han ledde
arkeologiska expeditioner till Grönland 1921
och 1926 och deltog i de svenska
utgrävningarna vid Visby 1928 och 1929. N. har bl. a.
utgivit »Gyldne altre» (1926), »Buried
norse-men at Herjolfsnes» (1924) och »Norse ruins
at Gardar» (1929; de två sista i serien
Med-delelser fra Grönland). P. E-t.
Nörre aa [-å], se G u d e n a a.
Nörrebro, se Köpenhamn, sp. 509 och
kartorna.
Nörregaard [-går], Jens, dansk
folkhög-skolföreståndare (1838—1913). Blev teol. kand.
1861 och slöt sig till grundtvigska
riktningen. 1864 deltog N. som frivillig i
dansktyska kriget och blev vid dess slut löjtnant
samt 1882 kapten i beväringen. Han
grundläde 1866 och ledde till 1908 en folkhögskola
vid Aarhus, som snart blev en av landets
främsta. Hans småskrifter »Svar fra den
grundtvigske folkehöjskole» (1878) och »Sorö
og Viborg» (1881) utgöra viktiga inlägg i
folkhögskolfrågan. N. var också
upphovsman till de nordiska folkhögskolmötena. N.
utgav bl. a. »Tre hovedpersoner og
hoved-begivenheder i krigen 1864» (1884) och blev
fil. dr på avh. »Ingemanns digterstilling og
digterværd» (1886). E. Ebg.
Nörresundby, dansk industristad i Aalborg
amt, Jylland, genom broar över Limfjorden
förenad med Aalborg (se d. o.); 6,447 inv.
(1925). Urgammalt färjställe till Aalborg;
lydde under medeltiden under Vitsköls
kloster och blev stad 1900.
Nössemark, socken i n. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, vid norska gränsen, på
ömse sidor om Stora Le; 205,60 kvkm, 1,360
inv. (1931). Sjörik skogs- och bergsbygd,
tätast bebyggd v. om Stora Le. 841 har åker,
10,108 har skogsmark. Ingår i Dals-Eds, N:s,
Håbols och Töftedals pastorat i Karlstads
stift, V. Dals kontrakt.
Nösslinge, socken i Hallands län, Himle
härad, vid västgötagränsen, n. ö. om Varberg;
38,45 kvkm, 305 inv. (1931). Kuperat
bergland, i v. kantat av sjöar. 248 har åker,
2,357 har skogsmark. Ingår i Valinge,
Stam-nareds, Skällinge och N. pastorat i Göteborgs
stift, Varbergs kontrakt.
Nösund, bad- och handelsort i Tegneby
socken, Bohuslän, med idylliskt läge på s. v.
kusten av Orust.
Nöt. 1. (Bot.) Nötfrukt, en i regel
en-fröig frukt med oftast torr, saftlös vägg; den
avfaller oöppnad. Undantagsvis finnas två
frön (s. k. filippinbildning), beroende därpå,
att i många fall i fruktämnet finnas två el.
flera fröämnen, av vilka normalt endast ett
utvecklar sig till frö.
Många nötfrukter ha fått särskilda namn,
t. ex. skalfrukt, med läderartad vägg,
som ej är sammanvuxen med fröskalet (hos
bovetet, korgblommiga växter m. fl.),
hinnfrukt, med fruktväggen sammanvuxen med
fröskalet (hos gräsen m. fl.), vingfrukt,
försedd med fallskärm (»vinge»), som
tjänstgör för fröets spridning med vinden (hos ask,
alm m. fl.), o. s. v. »Smånötter» äro antingen
delfrukter, uppkomna ur klyvfrukter (t. ex.
hos förgätmigej och läppblommiga växter),
el. nötlika frukter, alstrade av blommor med
flera, från varandra fria fruktämnen (t. ex.
hos Ranunculus och Potentilla). Se även
Spridningsanordning. G. M-e.
2. (Zool.) Dets. som nötkreatur (se O
x-d j u r).
3. (Mek.) Se Lås, sp. 467.
Nöteborg, fi. Pä’hkinälinna, ry. Orjechovets
el. Oresjek, ort och fäste i Ingermanland, på
en ö vid Nevas utflöde ur Ladoga. I N. slöts
12 aug. 1323 den viktiga freden mellan
Sverige och Novgorod, varvid gränslinjen mellan
länderna bestämdes. Platsen befästes av
Novgorod och förlänades till en litauisk
furstesläkt. N. intogs av Magnus Eriksson aug.
1348 men förlorades åter febr. 1349 och
kvar-blev hos nämnda furstesläkt till 1478, då det
förenades med Moskvas välde. Under Gustav
Vasas tid belägrades N. flera gånger av
svenskarna, erövrades 1612 och tillföll Sverige i
freden 1617. N. förstärktes upprepade gånger
under 1600-talet och var huvudort i N ö t
e-borgs län. Efter stormning av ryssarna
mot N. okt. 1702 kapitulerade slottet. Peter
I gav det namnet Schlüsselburg.
Senare användes slottet som statsfängelse. Den
vid fästet uppvuxna lilla staden hade 1926
6,400 inv. (B. H-d.)
Nötfrukt, bot., se Nöt 1.
Nötknäcka, zool-, se Nö tk r åk sl ä k t e t.
Nötkreatur, zool., se O x d j u r.
Nötkreaturet, zool., se O x s 1 ä k t e t.
Nötkreatursavel. Vid n. liksom vid övrig
husdjursavel bör man strängt skilja mellan
uppfödningen och det egentliga avelsarbetet.
Goda ärftliga anlag äro en
grundförutsättning för att man med god utfodring och vård
skall erhålla bästa avkastning av
bruksdju-ren. Enbart god skötsel kan däremot icke
förbättra de ärftliga anlagen.
Könsmognaden inträder hos nötkreaturen vid U/2 års
ålder el. något tidigare. Tjuren kan vid
denna tid tagas i bruk men bör under första året
endast användas till ett mindre antal kor;
fullt utvecklad kan den betjäna 80—100
hondjur. Tjurarna äro användbara till avel till
8—10 års ålder.
XV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
