Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odda - Odderöy - Odd fellows - Odds - Ode - Ode Balten - Odeion - Odel, Anders - Odelberg, släkt - Odelberg, Albrecht Theodor - Odelberg, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Odderöy—Odelberg, A.
142
Odd fellow-ordens
flagga. De tre
länkarna syfta på
ordens valspråk:
»Vänskap, kärlek
och sanning».
samt Det norske nitridaktieselskap
(aluminium) och den elektriska kraftstationen vid
Tyssefaldene. M. H.
Odderöy, se Kristiansand, sp. 92.
Odd fellows [å’d fe’läuz], eng. (»udda»,
d. v. s. övertaliga, utomstående kamrater,
syftande på, att orden urspr. för ömsesidigt
understöd bildades av personer, som ej
tillhörde de organiserade
gillena), vitt utbrett
hemligt samfund, det största
näst Frimurarorden,
vilken det även liknar såväl
till syftet (bl. a. inbördes
välgörenhet) som till
organisationen (med »loger»,
olika grader, receptioner,
tysthetslöfte o. s. v.).
Orden tog fastare former i
England 1813 (The
Manchester unity of the
inde-pendent order of Odd
fel
lows); därifrån överfördes den 1819 till
Amerika, där den lösgjorde sig från England
1842. Den engelska grenen har utvecklat sig
till en synnerligen väl organiserad, under
statens kontroll stående understödsförening med
stor utbredning i Storbritannien och dess
do-minions. Den amerikanska grenen, The
in-dependent order of Odd fellows, räknade
2,357,088 medl. jan. 1930 och utbetalade 1929
omkr. 23.993,000 kr. i understöd. Den
infördes i Europa till Tyskland 1870 samt har
vunnit insteg i Schweiz, Holland, Danmark,
Sverige (1884), Norge, Tjeckoslovakien,
Polen, Finland, Belgien och Frankrike. I
Europa funnos 1 jan. 1931 omkr. 39,340 medl.,
därav i Sverige 15,751, fördelade på 105
loger. Dessa senare sortera under Svenska
storlogen av den oberoende Odd fellow-orden
(I. O. O. F.) med säte i Stockholm. 1930
utbetalades i Sverige i understöd 252,374,60 kr.
Från Stockholm, där den sedan 1926 har en
ståtlig ny ordensbyggnad (se bild på sp. 140),
utges ordens månatliga organ, Svensk Odd
Fellow-Tidning. -—- Litt.: K. Enghoff,
»Odd-Fellow-orden (I. O. O. F.). översikt av dess
historiska utveckling» (1919). Fr. G-r.
Odds [ådz], eng., se Total i sa tor.
Ode (grek, odé), eg. sång; tankelyrisk,
högstämd dikt; ex.: antika oden av Anakreon
och Horatius, moderna av Pope, Kellgren och
Leopold.
Ode Balten, pseud. för författaren P.
Freu-denthal (se d. o.).
Odéi’on, grek. (lat. odéum, av grek, odé,
sång), sal, avsedd för sång och musik. Av det
äldsta bekanta o., uppfört av Perikles i Aten,
ha mindre betydande rester återfunnits.
Under romersk tid var o. en byggnad med samma
inrättning som en teater men mindre och
försedd med tak. Bäst bevarat är Herodes
Atti-cus’ odeion i Aten. (M. Pn N-n.)
Ode’l, Anders, vitter författare (1718—
73); jfr släktart. O d h e 1 i u s. Blev student i
Uppsala 1738. O:s förstlingskväde, »Hjeltarnes
samtal med . . . majoren ... Malcolm Sinclair»
(»Sinclairsvisan»; jfr Sinclair, M.), diktat
1739 under pseud. C el Ad On (O:s vanliga
författarnamn), vann enastående popularitet
och spreds i otaliga uppl., framför allt därför
att det i lättillgänglig form återgav
revansch
stämningarna i Sverige närmast före ryska
kriget 1741. Sedermera var O:s penna
ganska flitigt verksam
i hattpartiets tjänst
med partiverser och
broschyrer av föga
litterärt värde men ur
tidshistorisk synpunkt
ganska intressanta.
Bäst är »Sagan om
grötfatet» (1753), som
till formen
efterbildar Dalins »Sagan om
hästen». — O.
utövade en ej obetydlig
praktisk verksamhet
som dir. vid siden-
appreteringsverket i Stockholm. Hans
efterlämnade handskrifter förvaras i Kungl. bibi.
Jfr I. Fehr, »A. O.» (1880). O. W-n.
Odelberg, svensk släkt, urspr. från
Västervik, känd från slutet av 1600-talet. Namnet
antogs av bergmästaren Herman O. (1731
—83). Om hans sonson Axel O. och dennes
söner O. W. O. och A. Th. O. se nedan.
Odelberg, Al br ech t Th e o d o r,
jordbrukare, ämbets- och riksdagsman (f. 1847 21/i2),
son till Axel O. Studerade vid Uppsala univ.
1869—71 och vid Ultuna lantbruksinstitut
1871 samt skötte från
1873 (från 1884 som
ägare) fädernegården
Enskede till 1904, då
den inköptes av
Stockholms stad. O. blev
vid
Lantbruksstyrel-sens inrättande 1889
dess överdir. och chef,
1899 landshövding i
Gävleborgs län och
var 1900—05 Sveriges
förste
jordbruksminister. Såsom sådan
verkade O. med kraft och
framgång för särskilt det mindre jordbrukets
främjande, lantbruksundervisningen och
lantbrukets försöksväsen. O. var led. av Första
kammaren 1892—1918 (1897—99 led. av
be-villnings- och 1908—09 av statsutskottet,
1910—45 ordf, i jordbruksutskottet, 1917
led. av hemliga och krigstidshjälpsutskotten),
vice talman 1916—18. Han tillhörde det
protektionistiska partiet, sedan Första
kammarens nationella parti. O. var dir. för
Lant-bruksakad. 1905—08 samt ordf, i Stockholms
läns landsting 1897—99 och i länets
hushållningssällskap 1908—18. H. J. Dft.
Odelberg, Axel, jordbrukare,
kommunal-och riksdagsman (1805
—84); jfr släktart.
Efter några års
tjänstgöring i
Justitiestats-expeditionen och Svea
hovrätt ägnade han
sig åt skötseln av
sin fädernegård
Enskede (se E n s k e d e
trädgårdsstad),
vars jordbruk (med
bränneri) han uppdrev
till stor intensitet.
Han var en föregångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
