Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Officer - Officersaspirant - Officersvolontär - Officersövningar - Official - Officialbrott - Officialis regis generalis - Officialprincipen - Officiant - Officiell - Officiell kandidatur - Officiera - Officier d’académie och Officer de l’instruction publique - Officin - Officinell - Officium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Officersaspirant—Officium
172
överofficer och underofficer.
Sedan länge ha dock använts blott orden officer
och underofficer.
Inom de europeiska arméerna förekomma
mycket växlande längd och former för
officersutbildningen. I t. ex. Tyskland och
Sverige lägges stor vikt vid trupptjänstgöringen
före och under tiden för kadettskolan, medan
sådan tjänstgöring ej alls finnes vid brittiska
armén. I Frankrike består officerskåren till
ej ringa del av f. d. underofficerare, som
utbildats till o. i särskilda skolor (vid S:t
Maixent, Saumur m. fl.); liknande skolor
finnas också i Polen. I andra länder, ss. i
Tyskland och Sverige, är utbildningstiden för
officersaspiranter ur manskapsklassen, i allm. ett
fåtal, väsentligt längre och avslutas med den
för alla officersaspiranter gemensamma
kadettskolan. Även i England, där befordran
från manskapsklassen till o. förr kunde
förekomma blott i krigstid, har möjlighet öppnats
för sådan befordran även i fredstid.
I Sverige anställas för rekryteringen av
arméns officerskårer med aktiv personal o f f
i-cer saspiranter vid de särskilda
truppförbanden; för anställningen fordras
studentexamen (med vissa betygsminima, särskilt för
artilleriet och Fortifikationen). De antagna
tjänstgöra först vid reg:tet och beordras
därefter till truppslagsvis anordnade officer
s-aspirantskolor. Därefter vidtager
andra årets tjänstgöring vid eget truppförband,
varefter regementschefen avger intyg om
lämplighet och efter officerskårens hörande
till kommendering vid Krigsskolan
föreslår så många av reg:tets officersaspiranter,
som motsvara det antal platser reg:tet fått sig
tilldelat vid denna. Om utbildningstiden där
se Krigsskola. Utbildningen avslutas
med officersexamen. — För utbildning
till reservofficer anställas årl. r
e-servofficersaspiranter vid
samtliga truppförband (fordringar: studentexamen
el. examen från vissa tekniska läroverk etc.).
Första årets tjänstgöring vid reg:tet liksom
utbildningen vid officersaspirantskolan sker
tills, m. officersaspiranterna. Efter andra
årets tjänstgöring vid trupp kompletteras
utbildningen under 3:e året med en omkr. 4
mån. re ser vof f icersku r s vid
Krigsskolan. Fordringarna för underbefäls
och underofficers vid armén
utbildning till officer, enl. t. v. årl. utfärdade
bestämmelser, äro till vissa ämnen begränsad
studentexamen vid arméns underofficersskola.
För kommendering till Krigsskolans
reserv-officerskurs fordras vid arméns
underofficersskola avlagd realexamen.
För att bli officer vid flottan
fordras att som sjökadettha genomgått
Sjökrigsskolan (se d. o.); utbildningen där
omfattar 3^4 år. För att kunna antagas till
sjökadett fordras studentexamen med
minimi-betyg i vissa ämnen. Utbildningen som
sjökadett består av förberedande övningar, en
långresa, tjänstgöring under somrarna på
olika typer av flottans fartyg m. m. samt
under vintrarna undervisning vid
Sjökrigsskolan i Stockholm. Till
reservofficerare vid flottan befordras sjökaptener
efter utbildning som reservofficersaspiranter
(reservkadetter). Till officerare vid
kustartilleriet utnämnas kadetter, som
ha avlagt studentexamen och 3^4 år utbildats
dels via kustartillerireg:te, dels vid
Sjökrigsskolan. Till reservofficerare vid
kustartilleriet utnämnas truppslaget tilldelade
värnpliktiga studenter och likställda, vilka
utbildats som reservkadetter.
Vid flygvapnet utnämnas på
flygvapnets stat officerare från armén och marinen,
som efter flygutbildning flyttats till
flygvapnet. De kvarstå över stat vid
förutvarande vapenslag, till vilket de under vissa
betingelser kunna återtransporteras. Till r
e-servofficerare vid flygvapnet
utnämnas värnpliktiga studenter efter flyg- och
be-fälsutbildning. Jfr Tjänstegrad. M. B-dt.
Officersaspirant, se Officer.
Officersvolontär, äldre benämning för
officersaspirant; se Officer.
Offieersövningar, se Fältövningar.
Officiäl (lat. officiälis, tjänsteman), hos
romarna tjänsteman vid en ämbetsbyrå (se
Officium), i rom.-kat. kyrkan enl. den
kanoniska rätten vikarie eller
ställföreträdare vid den kyrkliga jurisdiktionen.
Numera bär biskopens ställföreträdare vanl.
namnet generalvikarie och utövar som
sådan hela den biskopliga
ämbetsförvaltningen. I några länder avdömer dock en
särskild biskoplig o. viktigare juridiska mål, i
synnerhet vissa äktenskapsmål. J. P.*
Officialbrott, jur., se Ätalsrätt.
Officiälis regis generälis, lat., »konungens
högste ombudsman», en under konung Magnus
Erikssons regering förekommande ämbetsman,
som tidtals fungerat under konungens
frånvaro, d. v. s. stått i spetsen för en
interims-regering. (S. T-g.)
Officialprincipen, jur. Inom processrätten
ställer man mot varandra
dispositionsprin-cipen (se d. o.) och o. Den förra tillerkänner,
den senare frånkänner parterna rådighet över
processen. Dispositionsprincip är regel i
civilprocessen; i vissa familjerättsliga mål,
äktenskaps- och faderskapsmål m. fl., härskar
dock o. (så även i kriminalprocessen). Ä. H.
Officia’nt, den tjänstgörande (vanl. präst).
OfficieTl, å ämbetets vägnar, ämbets-,
regerings-, tjänste-; avsedd för allmänheten;
stel, formell.
Officiell kandidatur, se Kandidat 1.
Officièra, tjänstgöra som präst; förrätta
ceremoni.
Officier d’académie och Officier de
1’instruc-tion publique [åfisie’ dakademi’, -da låstryksiä’
pybli’k], franska ordensutmärkelser, se
Ordnar.
Officin (av lat. officina, verkstad), tryckeri,
teknisk anstalt; apotek (jfr Officinell).
Officine’ll (lat. officinälis) kallas varje i
ett lands farmakopé (se d. o.) upptagen drog,
kemisk vara el. därav framställd beredning,
som innehavaren av ett apotek (officin) är
skyldig att tillhandahålla allmänheten.
Växter, av vilka läkemedel kunna beredas,
kallas därför officinella. — Officinell
formel, varje i farmakopén intagen föreskrift,
som bestämmer hur ett kemiskt eller
farma-ceutiskt preparat skall ändamålsenligast
beredas för att bli av bästa beskaffenhet. Jfr
Magistralformel. O. T. S.*
OffFcium, plur. o f f i’c i a, lat., plikt,
ålig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
