- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
173-174

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Officium - Officiös - Offsettryck - Off-side - Offsokner - Ofiolatri - Ofiotoxin - Ofir - Ofitisk - Ofoten - Ofri grund, Ofri tomt - Ofri tomt - Ofritt gods, Ofritt skepp - Ofruktsamhet - Ofrälse - Oftalmi - Oftalmiatrik - Oftalmologi - Oftalmometer - Oftalmoplegi - Oftalmoreaktion - Oftalmoskop - Oftedal, Lars (präst)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Officiös—Oftedal, L.

174

gande; uppvaktning, särskilt av en klient (se
d. o.); syssla, ämbetsförrättning; gudstjänst,
mässa, liturgi. — I den senare romerska
kejsartidens förvaltning voro officia
ämbets-byråer, som biträdde högre civila och
militära ämbetsmän. Vid dessa officia voro
anställda officiales av olika rang och med skilda
uppgifter. — O. divlnum, gudstjänst, i
katolska kyrkan vissa böner enl. breviarium
(se d. o.). — O. s a’c r u m, »heliga ämbetet»,
inkvisitionen. — Om bona officia se
Intervention. — 0. matutinum,
morgonmässa. — 0. vespertinum,
vesper-guds tjänst.

Officiös, halvofficiell, icke-officiellt
meddelad el. »inspirerad» av regeringen eller
annan myndighet.

Offsettryck (av eng. offset, överföring),
grafiskt tryckförfarande, vid vilket tryckformen
först avger tryckfärgen åt ett med kautschuk
överdraget underlag, som sedan avger den åt
papperet. Mest nyttjas o. i form av
rotations-tryck, varvid brukas en speciellt konstruerad,
automatiskt arbetande press, offset press,
som i princip utgöres av tre mot varandra
roterande cylindrar. Den i regel enl.
litografiska principen (jfr Fotolitografi och
Litografi) på en böjlig zinkplåt
framställda tryckformen spännes över pressens ena
cylinder, plåtcylindern; en mot denna
roterande cylinder, offsetcylindern, uppbär
kautschukduken; den tredje cylindern,
tryckcylindern, bringar papperet i kontakt med
offsetcylindern. — Fördelarna med o. framför den
vanliga litografiska tryckmetoden äro bl. a.,
att tryckningen kan ske betydligt snabbare
och att tryckpapper med grov ytstruktur med
fördel kan användas. Även enl. hög- och
djup-trycksprincipen framställda tryckformar (jfr
Fotomekaniska reproduktion
s-förfaranden) kunna tryckas medelst
offset. — Helsidesporträtten i detta band av
Nordisk Familjebok äro utförda i o. J. H-g.

Off-side [ä’f-säi’d el. åf-sai’d], eng.,
»utanför sidan», se Fotboll, sp. 866—867.

Offsokner, jur., se Skrock- och o f
f-s o k n e r.

Ofiolatrl, se O r m k u 11.

Ofiotoxln, se Ormgift.

Ofir, enl. G. T. namn på det land, dit
konung Salomo och senare Josafat sände skepp
för att hämta dyrbara varor, särskilt guld.
0:s läge är omstritt. Man har sökt det än
i Indien eller ännu längre österut, än på
Sefalakusten el. i Mashonaland (Zimbabwe;
se d. o.), än åter i s. Arabien, därvid med
stöd bl. a. av att i 1 Mos. 10: 26 ff. en Ofir,
ättling av Joktan, omtalas jämsides med den
dit hänvisade Havila. E. S-e.*

Ofltisk, geol., petrogr., se D i a b a s och
Struktur.

Ofoten, området kring den omkr. 75 km
långa, djupa Ofotfjorden i nordligaste
delen av Nordland fylke, Norge (se karta vid
d. o.). Inre 0. kring Skjomen, Beisfjord,
Rom-baksfjord m. fl. fjordarmar hör till Nordlands
mest storslagna fjord-, fjäll- och
glaciärområ-den. Vid fjorden ligger Narvik (se d. o.),
ändpunkt för Luleå—Ofotenjärnvägen (se d. o.
och Malmbanan). Järn- och
kopparfyn-digheter.

Ofri grund, Ofri tomt, bebyggd el.
obe

byggd stadstomt, som innehas av enskild
person men tillhör staden el. kronan, en kyrka
el. dyl. Upplåtelser av sådana tomter för all
framtid (under »ständig besittningsrätt»,
någon gång kallad »superficiarisk rätt») ha i
svenska städer förekommit sedan medeltiden
in till våra dagar men äro fr. o. m. 1908
förbjudna, emedan den då införda
tomträtten (se d. o.) ansetts innebära en lämpligare
upplåtelseform. Äldre upplåtelser gälla
emellertid fortfarande. Hos innehavaren, som
vanl. har att betala ett årligt vederlag,
tomtören, för att få behålla tomten,
betraktas rätten till densamma (el. enligt
lagens uttryckssätt: byggnad å tomten i
förening med besittningsrätten) som fast
egendom: lagfart skall alltså sökas därå, genom
inteckning kan pantsäkerhet i
besittningsrätten beredas innehavarens borgenärer, och
fastighetsskatt påföres innehavaren. Det stora
antalet ofria tomter minskas efter hand
genom konsolidering antingen så, att
tomtägaren (staden) inlöser byggnaden (se
Lösningsrätt), el. ock medelst friköp av
tomten, vilken sålunda blir »fri och egen
grund». Jfr Egendom, sp. 348. C. G. Bj.

Ofri tomt, se Ofri grund.

Ofritt gods, Ofritt skepp, se Sjökrigsrätt.
Ofruktsamhet, se Sterilitet.

Ofrälse, person eller jord, som ej åtnjuter
frälseprivilegier (se Frälse); oadlig. De
ofrälse stånden kallades under
ståndsriksdagarna präste-, borgar- och bondestånden.

Oftalml (lat. ophtTialmi’a, av grek,
ofthal-mo s, öga), olika former av inflammation i
ögonen, t. ex. ophthalmi’a neonatörum, nivälis
etc. Se ögonsjukdomar.

Oftalmiatrlk, läran om ögonsjukdomars
behandling.

Oftalmologl, vetenskapen om ögat i friskt
och sjukligt tillstånd.

Oftalmomèter, instrument, varmed
krök-ningen av ögats brytande ytor uppmätes.

Oftalmoplegl, förlamning av alla el. flera
av ögats yttre el. inre muskler.

Oftalmoreaktion, med., se Calmette, A.,
och Tuberkulin.

Oftalmoskop [-skå’p], se ögonspegel.

Oftedal [å’f -], Lars, norsk präst,
politiker (1838—1900). Tog 1864 teol.
kand.-examen, verkade som uppbyggelsepredikant,
senare som präst, och vann stort inflytande
genom sin vulgärt vältaliga förkunnelse. 1885
blev O. kyrkoherde i Stavanger. Han ledde
med stor duglighet en rad
välgörenhetsinrättningar och ett över hela landet organiserat
insamlingsarbete. Därjämte utgav han
Vest-landsposten, organ för en klerikal, »moderat»
politik. O. var stortingsman 1883—85 och
1889—91, omvald även för perioden 1892—94.
Han slöt sig till Jacob Sverdrups »kirkeparti»
och gick 1885 i spetsen vid gamla
vänsterpartiets sprängning genom vägran av
»digter-gage» till A. Kielland. Härigenom kom O. att
stå som chefen för ett eget vestländskt
kyrko-parti, de s. k. »oftedöler» el. »kaniner». 1891
tillstod O. offentligt i sin egen kyrka, att han
gjort sig skyldig till otukt, varför han
nödgades nedlägga sitt kyrkliga ämbete, sina övriga
befattningar och sitt stortingsmandat. Han
verkade dock fortfarande som
väckelsepredikant, redaktör och förläggare. K. V. H.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free