Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oftedal, Lars (tidningsman) - Ofterdingen - Ofullgånget foster - Ofyndig - Oförmedlat mantal - Oförstånd eller oskicklighet - Oförtjänt värdestegring - Ogaden - Ogam - Ogarev, Nikolaj Platonovitj - Ogden - Ogestad - Ogham, Ogam, Ogom - Ogier, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Oftedal, L.—Ogier
176
Oftedal [å’f-], Lars, norsk tidningsman
oeh politiker (f. 1877), den föregåendes son.
Blev jur. kand. 1899 och är från 1900 red.
för den av fadern uppsatta Stavanger
Aften-blad, vänsterpartiets ledande organ på
Vest-landet. O., som valts till stortingsman för
perioderna 1922—24 och 1925—27, har varit
socialminister juni 1921—mars 1923 under
Blehr och juli 1924—mars 1926 under
Mo-winckel samt handelsminister under den
sistnämnde febr. 1928—maj 1931. M. H.
Ofterdingen [å’f-], se Heinrich von
Ofterdingen.
Ofullgånget foster, se Foster, sp. 855.
Ofyndig, bergsvet., se Fyndig.
Oförmedlat mantal, ett hemmans mantal
före dess förmedling (se d. o.) eller hemman,
som ej undergått sådan; äger ännu betydelse
för deläganderätt i häradsallmänning (se
Allmänning) samt såsom byamål (se B y, sp.
320) i samfällighet, där ej annan
delnings-grund än mantal finnes. Schg.
Oförstånd eller oskicklighet i ämbetet, jur.,
vanl. sådant förhållande, som hemfaller under
det generella straffbudet i strafflagen 25:
17 för ämbetsman, som »visar vårdslöshet,
försummelse, oförstånd eller oskicklighet i
sitt ämbete», utan att någon annan särskild
straffbestämmelse därå är tillämplig. I
främmande strafflagar saknas ofta dylik generell
straffbestämmelse. Såsom ämbetsbrott enl.
strafflagen upptagas där endast vissa
särskilt angivna gärningar, och i övrigt
överlämnas försummelser i ämbetsutövning åt
be-ivran på administrativ väg medelst
disciplinär bestraffning. Dylik förekommer även i
Sverige i talrika, företrädesvis lindrigare fall.
Straffbestämmelser, motsv. 25: 17, finnas i
lag om straff för ämbetsbrott av präst 8
mars 1889 § 5 samt för militärer i strafflagen
för krigsmakten § 130. N. S-g.*
Oförtjänt värdestegring (efter eng.
unearn-ed increment), från senare hälften av
1800-talet (efter John Stuart Mill och framför allt
Henry George; se dessa ord, Jordreform
samt Jordränta) bruklig beteckning för
den värdestegring å fastighet, särskilt i
städer och stadsliknande samhällen med raskt
tillväxande befolkning, vilken är att tillskriva
icke resp, enskilda fastighetsägares egna
åtgöranden till höjande av fastigheternas
värden utan den samhälleliga utvecklingen till
ökad folktäthet och högre välstånd.
Härigenom tillfaller fastighetsägaren en
värdestegring, som är »oförtjänt», då dess tillkomst
icke berott av honom. Om och i den mån
värdestegringen sammanhänger med allmän
prisstegring, d. v. s. fallande penningvärde,
är den endast nominell och skenbar, ty när
man i allm. inte får mera för 12 kr. än
tidigare för 10, utgör 12,000 kr. i själva verket
priset för en fastighet, som förut kostat
10,000, utan oförtjänt vinst för ägaren. Men
tillströmningen till städerna m. m. har
otvivelaktigt mångenstädes periodvis medfört
långt starkare värdestegringar å fastigheter
än i den allmänna prisnivån, icke blott i
städer utan inom nya stationssamhällen,
villasamhällen m. fl. liksom inom raskt
uppblomstrande kolonialområden o. dyl. Åtgärder i
beskattningsväg (t. ex. påläggande av
jord-värdestegringsskatt) ha företagits för att låta
dylika reella värdestegringar komma icke de
enskilda, mer eller mindre tillfälliga ägarna
utan vederbörande kommun eller staten till
godo (se Jordräntestegringsskatt,
Realisationsvinst och
Värdestegrings-skatt). E. F. K. S-n.
Ogaden, landskap i abessinska Somaliland
(se karta vid Abessinien), ett av Webi
Schebeli genomskuret stäpp- och platåland om
600—1,000 m ö. h., bebott av nomadiserande
somalistammar.
Ogam [å’gem; nyir. uttal åm], se Ogham.
Ogarev [agarjå’f], Nikolaj Platon
o-vitj, rysk publicist oeh skald (1813—77).
Samarbetade med A. I. Herzen (se d. o.), bl. a.
vid redigeringen av Kolokol, skrev en mängd
proklamationer samt vemodiga dikter. Sami,
skr., 2 bd, 1904.
Ogden [å’gdan], stad i Utah, U. S. A., 60
km n. om Salt Lake city; 40,272 inv. (1930),
1,300 m ö. h. Viktig järnvägsknut för Union
och Southern pacific, Rio Grande western
railways m. fl. linjer. Sockerbruk, kvarnar,
bergverk m. m. O. anlades av mormoner 1850.
Ogestad, herrgård i Odensvi socken, Kal
mar län, 15 km v. om Gamleby; 1,230 har.
därav 311 har åker; tax.-värde 384,200 kr.
(1929). Tillhörde i början av 1300-talet
släkten Sparre, var 1698—1841 förenat med
Odens-viholm och kom efter 1876 till släkten
Liljen-stolpe.
Ogham [å’gom; nyir. uttal åm], O gam,
O g o m, fornkeltiskt, runartat skriftsystem,
använt till upptecknande av de äldsta iriska
språkminnesmärkena (se Iriska s p r
å-k e t). Det förekommer mestadels ristat i
sten, på gravvårdar o. dyl., och utgöres av
raka streck (el. punkter), huggna på båda
sidor om stenens lodräta kant, vinkelrätt
el-snett mot denna, och löpande i rader nedifrån
upp. O. har bevisligen varit i bruk från
400-till 900-talet, på Irland, i Wales, i Skottland.
— Litt.: S. Ferguson, »O. inscriptions in
Ire-land, Wales and Scotland» (1887). A. Lbd.
Ogier [å^ie’], Charles, fransk diplomat
(1595—1654). O. medföljde som
legationssekreterare d’Avaux (se d. o.) på hans
beskickning till Danmark, Sverige och Polen
1634—35 och skrev om denna färd i
dagboksform på latin en skildring, värdefull genom
stor iakttagelseförmåga och fängslande
framställningskonst. Efter hemkomsten
utredigerade O. sin berättelse i slutgiltigt skick, men
d’Avaux förbjöd dess offentliggörande. O.,
vars hälsa knäckts under färden, ingick då
i ett kartusiankloster, där han dog. O:s
dagbok utgavs 1656 av hans bror priorn
Fran-gois O. (d. 1670). Den del, som behandlar
Oghamalfabetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
