Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivecrona, Samuel Rudolf Detlof Knut - Olivehult (Hult) - Oliveira Martins, Joaquim Pedro de - Olivekrans, Johan Paulin - Olivet, Pierre Joseph Thoulier d’ - Oliveto, Monte - Olivfamiljen - Olivflugan - Olivier, Sydney - Olivier Le Dain - Olivin el. Peridot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Olivehult—Olivin
214
Knut, rättslärd och domare (1817—1905);
ifr släktart. Blev fil. dr 1839, jur. kand. 1842,
nr. dr 1863, docent i kriminalrätt 1847, prof.
i allmän lagfarenhet
och romersk rätt 1852,
allt i Uppsala, var
ju-stitieråd 1868—89, led.
av Permanenta
skiljedomstolen i Haag
1902. O. utgav flera
juridiska arbeten, som
vunno stor spridning,
några även i
främmande länder. Svensk
rättshistoria och
gällande rätt behandla
»Om makars giftorätt
i bo och om boets
för
valtning» (2:a uppl. 1859; l:a uppl. 1851 med
titeln »Om lagbestämd giftorätt i bo») och
»Testamentsrätten enligt svensk lagstiftning»
(1880; 2:a uppl. 1898). I skrifter, som även
framlade komparativt material, behandlade
O. frågorna om dödsstraffets uteslutande ur
den allmänna strafflagen samt om
förbätt-ringsanstalter för barn och ungdom till
motverkande av återfall i brott; »Om
dödsstraffet» (1866; 2:a uppl. 1891) översattes till
flera språk. R. B-l.
Olivehult, urspr. Hult, gods i Kristbergs
socken, Östergötland, 6 km n. om Borensberg,
vid sjön Stråken; 2,772 har, därav 579 har
åker; tax.-värde 926,200 kr. (1929). Köptes
1642 av överste H. Oliveblad och har sedan
tillhört bl. a. släkterna Skytte, Linnerhjelm
och von Plåten.
OlivéTra Martins [-martPJ], Joaquim
Pedro de, portugisisk författare (1845—
94). Var dir. 1870—74 för ett spanskt
gruvfält och 1874—87 för en portugisisk järnväg,
blev 1885 tidningsutgivare i Lissabon samt
var dec. 1891—mars 1892 finansminister. O.
drev omfattande självstudier, särskilt i
litteraturhistoria och historia, samt skrev bl. a.
»Os Lusiadas: ensaio sobre Camoes» (1872)
och »Historia de Portugal» (2 bd, 1879; 6:e
uppl. 1901). Port, biogr. av Anthero de
Quen-tal (1894). V. S-g.
Olivekrans, Johan Pauli n, diplomat,
ämbetsman (1633—1707), son till Laurentius
Paulinus Gothus. O., som tidigare kallat sig
Paulin, adlades 1654 under namnet O., blev
s. å. aktuarie i
Kansliet, 1658
kommis-sionssekr. i Frankfurt
a. M., 1661 envoyé i
Gottorp. 1662
återvände O. till Sverige
som revisionssekr.,
blev 1665 statssekr.
och 1674 kansliråd.
Hans stora
diplomatiska smidighet
gjorde, att han 1676
sändes som ambassadör
till kongressen i
Nij-megen. 1681 blev han
led. av likvidationskommissionen och s. å.
guvernör över drottning Kristinas
underhålls-länder samt 1682 lagman över Gotland och
drottning Kristinas råd. O. hade även tidtals
visst inflytande på riksdagspolitiken och var
en av Johan Gyllenstiernas bittraste
motståndare. O. var bl. a. latinsk skald. Nyare
forskning torde ha fastslagit O:s
författarskap till de berömda »Anecdotes de Suède»
(se d. o. och där anförd litt.). B. E-r.
Olivet [ålivä’], Pierre Joseph T h o
u-lier d’, fransk grammatiker (1682—1768).
Invald i Franska akad. 1723, nedlade han
mycket arbete på 3:e uppl. av akad:s lexikon
och författade »Histoire de 1’Académie
fran-qaise» (1729; utg. av C. Livet 1858), eg. en
fortsättning (åren 1652—1700) av Pellissons
berättelse om det lärda samfundet. E. S-f.
Oliveto, Monte O. [må’nte ålivä’tå],
berömt benediktinkloster strax s. v. om Florens
(fresker av Signorelli och Sodorna).
Olivfamiljen, Oleäceae (Ligustrmeae), hör
till sympetalerna och karakteriseras av
strål-formigt byggda, i regel tvåkönade blommor
med vanl. fyrtaligt hylle och endast två
ståndare samt inomsittande, tvårummigt
fruktämne. Frukten är kapsel, bär, stenfrukt el.
nöt. Hithörande omkr. 400 arter äro buskar
el. träd med i regel motsatta blad.
Huvudmassan tillhör Asien. I Sverige växa två arter
vilda (ask och liguster). Många, t. ex. syren
och jasmin, odlas som prydnadsväxter. Om
olivträd se d. o. G. M-e.
Olivflugan, Däcus o’leae, en till
borrflugorna inom ordningen tvåvingar hörande
fluga, vars larver leva i olivernas fruktkött.
O:s skadegörelser kunna bli mycket
omfattande. I. T-dh.
Olivier [åli’vio], Sydney, lord O., engelsk
politiker (f. 1859). Anställdes 1882 i
kolonialministeriet, var 1899—1904 kolonialsekr.
och 1907—13 guvernör på Jamaica samt tog
1920’ avsked ur statstjänst. O. hade som ung
anslutit sig till en socialistisk åskådning och
var 1886—90 sekr. i Fabian society. Han var
i MacDonalds första ministär (jan.—okt. 1924)
minister för Indien. Vid ämbetstillträdet
upphöjdes han till pär (baron O. of Ramsden).
O. har bl. a. skrivit »White Capital and
coloured labour» (1906). V. S-g.
Olivier Le Dain [ålivie’ lo dä’], se Le Dain.
Olivin el. Per i döt, grupp av rombiskt (se
Kristall system) kristalliserande
mineral av ortosilikatisk sammansättning.
Huvudmineral äro magnesiumolivin el. for
s-t e r i t, 2 MgO . SiO2, järnolivin el. f a y a 1 i t,
2 FeO . SiO2, manganolivin el. t e p h r o i t,
2 MnO . SiO2, och kalciummagnesiumolivin,
monticellit, CaO . MgO . SiO2. Mellan de
rena magnesium- och järnolivinerna finnas
alla möjliga isomorfa blandningsled,
vanlig olivin, 2 (Mg, Fe) O . SiO2, av gulgrön
till olivgrön färg och såsom ädelsten
kallad chrysolit (kry soli t). I vanlig
olivin kunna ingå smärre mängder även
av manganolivinsilikatet. K n e b e 1 i t är
en manganrik järnolivin, 2 (Fe, Mn) O . Si O2,
roepperit en zinkhaltig o., 2 (Fe, Mn, Zn,
Mg) O . Si O2. I friskt tillstånd äro o.
glas-glänsande med mussligt brott, hårdheten 51/2
—7 (se Hård hets skal a) och spec. v.
3—4,1, varierande alltefter
sammansättningen. Mycket utbredd är i naturen en
omvandling av vanlig o. till serpentin, varvid en del
av järnhalten samtidigt avskiljes som oxider
el. hydrat. Serpentiniseringen utgår från
ytan av och sprickor i olivinkornen, varige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
