Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivin el. Peridot - Olivinfels - Olivinnorit - Olivinsten - Olivolja el. Bomolja - Olivträd, Oljeträd - Oljebad - Oljebaggar - Oljeberget - Oljebroms - Oljebrunn - Oljebrännare - Oljeeldning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Olivinfels—Oljeeldning
216
nom de bildade pseudomorfoserna få en
nät-formig byggnad. Olivin utgör en
väsentlig beståndsdel i många kiselsyrefattiga
eruptivbergarter (se Basalt, D ia b a s,
Gabbro, H y p e r i t och Peridotit) och
metamorfa bergarter (t. ex.
kontaktmeta-morfa karbonatbergarter) samt förekommer
dessutom ofta i meteoriter (se d. o.). N. Zn.
Olivinfels, petrogr., se Peridotit.
Olivlnnorlt, petrogr., se Gabbro.
Olivinsten, geol., petrogr., se Peridotit.
Olivolja el. Bomolja utvinnes ur
olje-trädets frukter, oliverna, vilkas fruktkött
innehåller 20—60 % olja, genom pressning och
efterföljande extraktion.
Olivernas fruktkött
krossas mellan valsar och
pressas i hydraulisk press.
Presskakorna torkas och
underkastas sedan
extraktion med kolsvavla el.
andra lösningsmedel. Även
de från fruktköttet
befriade kärnorna krossas
och pressas el. extraheras.
Den som matolja ej
njutbara o. (bomoljan) nyttjas
som smörjmedel, vid
framställning av tvål, linolja
och salva, för
impregne-ring av läder och vid
färg-ning. E-t N-n.
Olivträd, Oljeträd,
O’lea, släkte, som utgör
typ för olivfamiljen. Det
omfattar omkr. 30 arter
(i Kaplandet, Ostindien och Australien). En,
O. europaea, har sedan urminnes tid odlats
Lund, av olivträd vid Tivoli, Sicilien.
i Medelhavsländerna och finns där även
förvildad (möjl. på sina ställen ursprunglig),
bildande lundar, som genom sitt hela året
om grågröna lövverk ge ett dystert drag
åt landskapet. Blommorna äro små, vita,
frukten (oliven) en stenfrukt av växlande
form (oval—klotrund) och färg (blåviolett—
nästan svart). Fruktköttet är rikt på fet
olja (olivolja, se d. o.), och oliverna
användas (omogna och insaltade el. mogna, råa)
till föda. Veden är brun och hård, antar lätt
polityr och begagnas till snickeri- och
svar-veriarbeten. G. M-e.
Oljebad. 1. (Kem.) Se Bad, sp. 683. —
2. (Baln.) Sällan förekommande namn på vissa
medikamentösa bad, där det varma vattnet
tillsatts med någon olja el. dekokt, t. ex. med
s. k. tallbarrsolja.
Oljebaggar, fam. Melöidae, skalbaggar, vilka
i Sverige representeras av majbaggarna,
Meloè, och spanska flugan, Lytta
vesi-catoria (se S p a n s k fluga). O. äro
biologiskt intressanta därigenom, att den ur
ägget framkommande larven är en s. k. t r
i-ungulinlarv (se Skalbaggar), som
kryper upp på närmaste blomväxt, där den
sedan klamrar sig fast vid kroppen av något
blombesökande bi. Den medföljer så detta till
boet, där den uppsöker en cell med ett
nylagt ägg, vilket den förtär, för att sedan,
omvandlad till en fet vit larv, leva av den för
bilarven avsedda näringen. Under vintern
inträder den i ett vilostadium, »skenpuppa»,
pseudonym f, som på våren avlöses av ett
kortvarigt tredje larvstadium, efter vars slut
den verkliga förpuppningen äger rum. —
Majbaggarna äro täml. stora skalbaggar, vilka
bl. a. kännetecknas av korta och vid basen
delvis över varandra liggande täckvingar, som
särskilt hos honan lämna större delen av
bakkroppen fri. Av de i Sverige förekommande
fyra arterna, vilka alla äro blå- el. grönaktigt
metallglänsande, är M. violaceus den
vanligaste, spridd ända upp till Norrbotten, medan
den egentliga majbaggen, M. proscarabeus, är
jämförelsevis sällsynt och icke torde gå längre
norrut än till Uppland. O. A-g.
Oljeberget ligger ö. om Jerusalem (se d. o.,
sp. 1055 och bild 2), på andra sidan
Kidron-dalen. På dess sluttningar lågo byarna
Bet-fage och Betania ävensom Getsemane örtagård
(Mark. 11: 1, Luk. 19: 29, 37, Mark. 14: 26),
och till detta berg förlägges också Jesu
himmelsfärd (Apg. 1: 12). På O. invigdes 1 april
1925 ett hebreiskt universitet. E. S-e.*
Oljebroms, dets. som hydraulisk broms
(se d. o.).
Oljebrunn, se Petroleumindustri.
Oljebrännare, se Eldningsapparater.
Oljeeldning. Eldning av ångpannor med
brännolja o. a. tyngre petroleumprodukter
kom i mera utbrett bruk under världskriget
på grund av de höga kolpriserna. Under
normala förhållanden är o. värmetekniskt
dyrare än koleldning, men den sparar utrymme
och personal, särskilt på ångfartyg med långa
resor och vid tillskottseldning (forcering) i
ånganläggningar med mycket varierande
belastning. För krigsfartyg medför o. många
fördelar, ss. större aktionsradie, snabb
forcering av pannorna,
rökfri förbränning
och minskat arbete
i pannrummen. På
lokomotiv nyttjas
o. huvudsaki. i
olje-producerande länder. Stor
betydelse har o. i fråga
om ugnar för
metallurgiska o. a.
processer, ss.
smält-och värmeugnar,
härdnings- o.
glödugnar. Fördelarna
härvid äro bekvä-
Olea europaea med
frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
