Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oljeeldning - Oljefernissor - Oljefält - Oljefärger - Oljefärgstryck - Oljegas och Blaugas - Oljeindustri - Oljekakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Oljefernissor—Oljekakor
218
mare skötsel av ugnarna, snabbare forcering
och lättare reglering av temp. —
Finfördelningen av den insprutade oljan sker i
särskilda brännare, antingen genom oljans eget
ledningstryck el. med tillhjälp av ånga el.
komprimerad luft. Bilden visar
schematiskt tre oljebrännare av vanliga
konstruktioner. 0. B-n.
Oljefernissor, se Fernissa.
Oljefält. Bergolja förekommer i alla
världsdelar samt är påträffad i olika geologiska
formationer alltifrån de siluriska till och med
de tertiära. Produktionen fördelar sig dock
på ett antal smärre områden el. fält, vanl. i
ett visst samband med den tertiära
bergveck-ningen. De viktigaste fälten äro belägna i
Förenta staterna (f. n. huvudsaki. i Oklahoma,
Kalifornien och Texas; dessförinnan i de ö.
staterna, särskilt i Pennsylvania), Venezuela,
Sovjetryssland (huvudsaki. Bakudistriktet),
Mexiko, Persien, Rumänien, Nederländska
Indien och Colombia.
Världsproduktionen av bergolja utgjorde
1880 4 mill. ton, 1890 10, 1900 20, 1910 44,
1920 99 och 1930 omkr. 200 mill. ton. Den
fördelade sig 1930 på följ, sätt:
mill. ton
Förenta staterna 126,7
Venezuela ........ 20,2
Ryssland ......... 18,7
Mexiko .......... 6,o
Persien ........... 5,8
Rumänien .......... 5,7
Nederl. Indien ... 5,3
Colombia ......... 2,s
Peru .............. 1,7
Trinidad ....... 1,5
Argentina ....... 1,3
Brittiska Indien... 1,1
Sarawak ........ 0,7
Polen ............. 0,7
Egypten ........... 0,3
Japan .......... 0,3
Övriga länder ... l,o
S:a 199,8
Se vidare Petroleum och
Petroleumindustri. O-fJ-n.
Oljefärger, färger, där bindemedlet utgöres
av en torkande olja, mestadels linolja,
val-nötsolja eller vallmoolja. För att få oljefärg
att torka fortare tillsättas stundom extra
medel’ sickativer (se Sickativ). För att
färgen vid förvaring i tuber el. förrådskärl icke
skall bli seg el. hårdna före användningen
fordras i vissa fall tillsättning av något vax.
O. indelas i rena o. samt hartsoljefärger (se
Kolofonium). A-e K-n.
Oljefärgstryck, på litografisk väg
framställda flerfärgstryck (jfr Litografi, sp. 25).
Oljegas och B 1 au g a s erhållas genom
torr-destillering av mineralolja och nyttjas
huvudsakligen till belysningsändamål (t. ex. i
järnvägsvagnar). I. B.
Oljeindustri, se Petroleumindustri.
Oljekakor, återstod efter fetts utvinnande
ur fettrika frön genom pressning. O. äro
viktiga kraftfodermedel (se Fodermedel)
på grund av sin höga halt av näringsämnen
(0,8—l,o kg till en foderenhet) och särskilt
av äggviteämnen (vanl. 25—40 %). De
användas mest åt mjölkkor och ungdjur.
Deras förbrukning har i senare tid starkt ökats
i samband med kraven på hög
mjölkavkastning och täckes till större delen genom
import (omkr. 160,000 ton under senare år).
Fullgoda o. beredas genom pressning av
skalade frön vid vanlig temp.; av oskalade
frön fås o. med lägre näringshalt,
varmpres-sade o. äro mörka och mindre lättsmälta
samt ha lägre fetthalt än kallpressade (1—2
mot 5—9 %). Linfrökakor givas mest åt
ungdjur på grund av sin goda dietiska
verkan, kokoskakor, palmkakor och
bomullsfrö-kakor verka något stoppande och givas
därför för att motverka laxerande utfodring, ss.
grönfoder; rapskakor verka däremot lösande.
Efter sin halt av oljeartat fett inverka olika
slag av o. på smörets fasthet. Således ge
solros-, raps- och linfrökakor smöret en lös
och smidig, kokos- och palmkakor samt
sojamjöl en fast konsistens. H. J. Dft.
Jordens oljeproducerande trakter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
