Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Ollongäld—Olof
226
om skadar buskar och träd genom gnagning
på bladen. O. A-g.
Ollongäld, 1844 avskaffad avgift till kronan
för begagnande av dess ollonskog till bete för
svin (»ollonsvin»).
Ollonkaffe, se E k, sp. 463.
Ollonö, herresäte, se Ä 1 1 o n ö.
Olm, Prötéus angui’neus, tillhör fam.
ol-mar bland stjärtgroddjuren och utmärkes av
tre par yttre, under hela livet bestående
gälar, långsträckt ållik kropp med fyra svaga
extremiteter och lång svans, upptill och
nedtill försedd med fensöm. ögonen äro över-
Olm, Proteus anguineus.
vuxna av huden. Kotorna äro urholkade i
båda ändarna, och lungorna ha formen av
långsträckta, släta säckar. Kroppslängden
är vanl. omkr. 25 cm. 0. förekommer i Krain,
Dalmatien och Hercegovina, där den lever i
underjordiska vattendrag och livnär sig av
lägre vattendjur. Färgen är hos nyfångade
djur vanl. blekt rödaktig men mörknar i ljus.
Trol. fortplantar sig o. genom att föda
levande ungar. T. P.
Olmedo [ålmä’öå], José J o a q u i n,
sydamerikansk (Ecuador) skald och politiker
(1784—1847). Blev ryktbar särskilt genom sin
stora Bolfvardikt »La victoria de Junln»,
ansedd såsom klassisk och känd i hela
Sydamerika. K. A. H.
Olmütz [å’lmyts], se 0 1 o m o u c.
Olney [å’lni], Richard, amerikansk
politiker (1835—1917). Blev 1859 advokat i
Boston, 4 mars 1893 justitieminister i
Cleve-lands kabinett och var där utrikesminister
9 juni 1895—4 mars 1897, varpå han
återupptog sin advokatverksamhet. Under 0:s
utrikesministertid inföll U. S. A:s skarpa
konflikt med England om Venezuelas gräns mot
Brittiska Guayana (se Venezuela). V. S-g.
Olof, S:t, S:t 0 1 a i, församling i
Norrköping (se d. o.).
Olof, S: t, socken i Kristianstads län, Albo
härad, på Linderödsåsens sydsluttning; 36,63
kvkm, 1,598 inv. (1931). Småbruten
skogs-och jordbruksbygd. 1,477 har åker, 1,237 har
skogsmark. Spritfabrik. Den ursprungliga
kyrkan, från 1100-talet, och den närbelägna
offerkällan, helgade åt Olav den helige, voro
förr vallfartsorter. I den på 1300-talet
utökade kyrkan finnas medeltidsaltaren kvar.
Ingår i S:t Olofs och Rörums pastorat i Lunds
stift, Albo och Järrestads kontrakt.
Olof, S:t, fordom kapell i Stockholm, se
Adolf Fredrik, sp. 173.
Olof, Sankt, och Sankt Per,
landskommun i Stockholms län, Ärlinghundra
härad, omfattar de båda närmast n. om
Sigtuna belägna församlingarna S:t Per (12,64
kvkm, 246 inv.), ö. om Håtunaviken, och S:t
Olof (22,86 kvkm, 432 inv.), på båda sidor
om Garnsviken av Mälaren; 35,50 kvkm, 678
inv. (1931). Slättbygd med spridda
skogshöjder. 1,217 har åker, 1,799 har skogsmark.
Egendomar: Vänngarn (alkoholistanstalt),
Lövstaholm och Eriksund. Om kyrkoruinerna
se S i g t u n a. Ingår i Sigtuna, S :t Olofs, S :t
Pers, Vassunda o. Haga pastorat i
Ärkestiftet, Seminghundra o. Ärlinghundra kontrakt.
Olof, svenska konungar.
1. O. Trä tälj a, var enl. Snorre
Stur-lassons Ynglingasaga o. a. isländska källor son
till Uppsalakonungen Ingjald Illråde. Efter
Ingjald Illrådes (se d. o.) död skall sonen ha
begivit sig till Värmland, där skaffat sig
ett nytt rike, låtit bryta bygd och på grund
därav fått tillnamnet Trätälja. Till O. ledde
de norska konungarna tillbaka sitt ättartal.
I mångt och mycket ligger nog historisk
verklighet bakom berättelsen om O. S. T-g.
2. O. hette, enl. Rimberts »Vita
Anska-rii», konungen i Sverige vid tiden för
Ansgarius’ andra besök i Birka (omkr. 854). Enl.
Rimbert företog O. ett härnadståg till
Kurland, som han lade under Sverige. S. T-g.
3. O. hette enl. isländska källor en bror
och samregent till svenske konungen Erik
Segersäll (se E r i k, sp. 966). Han torde ha
levat i slutet av 900-talet. Efter O.
uppkallades Erik Segersälls son Olof Skötkonung.
O. var far till Styrbjörn Starke. S. T-g.
4. O. Skötkonung eller S k o t t k
o-n u n g (binamnets betydelse, som är
omtvistad, har senast behandlats av T. Schmid i
»Den helige Sigfrid», I, 1931), Erik Segersälls
och Sigrid Storrådas son. O. efterträdde
fadern i början av 990-talet. År 1000 förenade
han sig med Sven Tveskägg, då Sigrid
Storrådas make, och med de norska jarlarna
Erik och Sven mot Olav Trygveson, som föll
vid Svolder. Vid utskiftandet av dennes rike
fick O. en del av Trondheimsbygden och
landet mellan Svinesund och Göta älv. Då
Norges rike omkr. 1015 återupprättades av Olav
Haraldsson (den helige), blev det ofred
mellan sveakonungen och den nye norske
konungen, men efter några år ingick O.
förlikning med Olav Haraldsson. O. mottog dopet,
sannolikt av den helige Sigfrid vid Husaby
källa i Västergötland, omkr. år 1000. Enär
den hedniska religionen hade övervikt bland
svearna, skall han, enl. Adam av Bremen, av
dessa ha tvungits att inskränka sin
verksamhet för den kristna läran till
Västergötland. Hans död torde ha inträffat i början
av 1020-talet. O. efterlämnade två söner,
Anund Jakob och Emund, vilka båda efter
Silvermynt, slaget i Sigtuna för Olof Skötkonung.
XV. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
