Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olrik, Axel - Olrik, Eyvind Gunnar - Olrik, Hans Thorvald - Olrik, Jörgen - Olrik, Ole Henrik Benedikt - Olsborg - Ólsen, Björn Magnússon - Olsen, Carl Otto - Olsen, Fritz Johannes Jacob - Olsen, Magnus Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Olrik, E. G.—Olsen, M. B.
230
samling. O. fortsatte
Svend Grundtvigs
uppl. av »Danmarks
gamle folkeviser»
(1889—1912), belyste
de danska
hjältesagornas utvecklingshistoria i »Danmarks
heltedigtning» (2 bd,
1903—10), utgav
sagor, äventyr och
kvä-den och skrev talrika
avh. av mytologiskt,
språkligt och folklo-
ristiskt innehåll. P. E-t.
Olrik, Eyvind Gunnar, dansk jurist
(f. 1866), son till O. H. B. O. Är assessor i
Höjesteret sedan 1917. O. har presterat ett
värdefullt författarskap inom straffrätten,
bl. a. ang. tillräknelighet, vaneförbrytare och
läkares tysthetsplikt. 1929 utgav han
»Dom-merbetragtninger». P. E-t.
Olrik, Hans Thorvald, dansk
histori-till O. H. B. O. Blev
1 fil. dr samt var från
1895 föreståndare för
statens lärarhögskola.
O. var en grundlig
kännare av Danmarks
äldre kyrko- och
politiska historia och
utgav bl. a. »Knud
Lavards liv og gerning»
(1888), »Konge og
præstestand i den
danske middelalder» (2
bd, 1892—95),
»Danske helgeners levned»
(1893—94), »Absalon»
(2 bd, 1908—09) och
»Abbed Vilhelm af Æbelholt» (i Era
Frede-riksborg Amt 1912). Jfr nekrolog av V.
Andersen i Nord. Tidskr. 1924. P. E-t.
Olrik, Jörgen, dansk museiman och
historiker (f. 1875), son till O. H. B. O.
Anställdes 1894 vid Dansk folkemuseum, där
han från 1910 är inspektör. O. har översatt
Saxos Danmarkshistoria (1908—12),
publicerat en Saxoedition 1931 och ombesörjt
åtskilliga uppl. och övers, av andra medeltida
skrifter. Han har vidare utgivit bl. a. »Borgerlige
hjem i Helsingör for 300 aar siden» (1903)
och »Drikkehorn og sölvtöj fra middelalder
og renaissance» (1909). P. E-t.
Olrik, Ole Henrik Benedikt, dansk
konstnär (1830—90). Började som dekorativ
målare och skulptör, blev i Paris elev av
Couture, var därefter verksam i Köpenhamn,
blev akademimedlem och fick professors titel.
Hans märkligaste målning är
»Bergspredikan», en stor, figurrik fresk i
Mathæuskyr-kan i Köpenhamn. O. målade även porträtt
(Ibsen i Nasjonalgalleriet i Oslo). G-g N.
Olsborg, se O 1 o f s b o r g.
Ölsen [äuT-], Björn Magnüsson,
isländsk filolog (1850—1919), från 1879
adjunkt (lektor) vid latinskolan i Reykjavik,
1895—1904 rektor där, från 1911 prof, i
isländsk filologi och kulturhistoria vid Islands
univ. Ö:s arbeten röra sig huvudsaki. om
isländska litteraturen före omkr. 1350, än om
diktningen (emendationer och tolkning), än
om den grammatiska litteraturen, än om
sagorna och hävdateckningen, i synnerhet
förhållandet mellan Are Frodes arbeten,
»Land-nämabök» och släktsagorna. Hans
huvudverk är en kritisk analys av
kompilations-verket Sturlunga saga. Ö. skrev även
kulturhistoriska och historiska uppsatser, bl. a.
om Islands övergång till kristendomen och
om den norska kungamaktens inträngande
på Island. Han var en av den gamla
isländska litteraturens grundligaste kännare, vars
arbeten ha haft stor betydelse, fastän vissa
av hans hypoteser förefalla ganska djärva.
Ö:s ordsamlingar från isländskt folkspråk ha
begagnats av Sigfüs Blöndal i hans
isländsk-danska ordbok. Jön Helgason.
Olsen, Carl Otto, sjöofficer (1844—1927).
Blev sekundlöjtnant 1865, avancerade till
viceamiral 1908 samt lämnade aktiv tjänst
1910. Han var varvschef i Stockholm 1899—
1905, chef för Marinförvaltningen 1905—10
samt högste befälhavare över kustflottan 1904
och 1906—08. O. var led. av 1907 års
parlamentariska försvarskommitté. (ö-g.)
Olsen, FritzJohannesJacob, dansk
posthistoriker (f. 1854). Var 1905—24
över-postkontrollör i Köpenhamn. O. har i böcker
1889, 1903, 1908 och 1924 behandlat det
danska postväsendets historia till 1873 och
vidare bl. a. utgivit »Det köbenhavnske
post-væsen 1624—1912» (1912). P. E-t.
Olsen, Magnus Bernhard, norsk
språkforskare (f. 18 7 8 28/ii), sedan 1908 prof, i
»old-norsk og isländsk sprog og litteratur» vid
universitetet i Oslo. O. har utövat en mycket
omfattande och
betydelsefull vetenskaplig
verksamhet, särskilt
inom runologi,
ort-namnsforskning och
nordisk
religionshistoria. Han var sedan
1902 Sophus Bugges
medarbetare i det
stora verket »Norges
ind-skrifter med de ældre
runer», vars utgivande
han sedan fortsatt och
vari han bl. a.
publicerat en skarpsinnig
undersökning av den språkligt och
kulturhistoriskt viktiga Eggjumstenen (se d. o.).
Genom O:s lilla skrift »Om troldruner» (1917)’
inleddes en ännu pågående vetenskaplig
diskussion om magiens betydelse för runskriftens
uppkomst och användning. Till
ortnamns-forskningen har O. bidragit som medarbetare
i det av O. Rygh grundlagda verket »Norske
gaardnavne» samt genom ett stort antal avh.,
bl. a. »Stednavnestudier» (1912) samt
»Ætte-gård og helligdom» (1926), där han på helt
nya vägar sökt tränga in i den norska
bebyggelsehistorien. I »Hedenske kultminder»
(1915) har O. gjort ett storstilat försök att
kasta ljus över de religiösa förhållandena i
förhistorisk tid genom en metodisk
användning av ortnamnsforskningen. Även som
textutgivare har han varit verksam
(»Vplsunga-saga ok Ragnars saga Loöbrpkar», 1906—08).
Han redigerar sedan 1909 tidskriften Maal og
Minne. —• O. blev 1918 hedersdr vid Lunda
och 1929 vid Köpenhamns univ. Em. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
