Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omdöme - Omedvetet själsliv - Omedvetna, Det - Omega - Omelett - Omen - Omen accipio - Omer pascha - Omfale - Omfalos - Omfattning - Omformare - Omholt, Anton Thorkildsen - Omikron - Ominös - Omistande orter - Omkastare el. Omkopplare - Omkväde, Refräng - Omladina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Omedvetet själsliv—Omladina
258
M e i n o n g, A.). Andra åter anse, att i o. till
det blotta föreställandet knyta sig element av
ioke föreställningsmässig natur, känsla,
viljande el. värdering (se R i c k e r t). Andra
karakterisera o. genom en säregen referens
på verklighet (se P h a 1 é n, A.).
I den traditionella logiken indelas
omdömena 1) från kvantitetens synpunkt i
universella (alla S äro P), p artik
u-lära (några S äro P) och singulära
(detta S är P), 2) från kvalitetens
synpunkt i affirmativa (S är P),
negativa (S är icke P) och limitativa (S är
icke-P), 3) från relationens i
kategoriska (S är P), hypotetiska (om S är,
så är P) och disjunktiva (S är antingen
P eller Q) samt 4) från modalitetens
i problematiska (S kan vara P), a
s-sertoriska (S är faktiskt P) och
apodik-tiska (S måste vara P). Även denna
indelning är i nyare logik starkt omdebatterad.
— Om analytiskt och syntetiskt o.
se Kant, sp. 276. — I logiskt förhållande
sägas två o. stå, när man från det enas
sanning el. falskhet omedelbart kan sluta sig till
det andras. Sådana omdömesförhållanden äro
ekvipollens, subalternation, opposition (se
dessa ord), konversion och kontraposition
(se Konversionsförhållande och
Kontrapositionsförhållande).
I dagligt tal betyder omdöme ung. insikt,
takt, urskillning. G. O-a.
Omedvetet själsliv, se
Undermedvetet själsliv.
Omedvetna, D e t, filos., bokstavligen det
som icke är medvetet. Detta kan åter
betyda a) det som icke är medvetande, b) det
som icke är föremål för medvetande.
Konfu-sionen av dessa betydelser torde ha bidragit
till den vikt begreppet erhållit. Som ex. på
dess användande kan anföras, att man
antagit, att minnet måste innebära, att en
föreställning lever kvar från det den först
erhållits, tills den återkallas för
medvetandet, men under mellantiden i omedveten
form. Med detta o. a. argument försökte
tidigast Leibniz försvara det omedvetna. Mot
antagandet av det omedvetna har invänts, att
man i dess ställe kan tänka sig fysiologiska
processer, i det ovannämnda exemplet sålunda
vissa spår i hjärnan. Det omedvetna spelar
dock en stor roll i modern psykologi (se
Psykoanalys och Drömtydning).
Det omedvetna antages även i vissa
filosofiska system som en metafysisk princip.
Jfr Hartm ann, K. R. E. von. G. O-a.
Ome’ga (lat. ömega), »långt å», sista
bokstaven (ö, (o) i grekiska alfabetet. Se A, sp.
2, Alfabet och Kristusmonogram.
Omele’tt (fr. omelette), ett slags fransk
äggkaka, som gräddas lätt på ena sidan samt
hopvikes, ofta över skinktärningar, omelette
au lard [åmlä’t å lä’r], champinjoner,
hummer el. sylt. Svensk o. gräddas i ugn. Den
göres av ägg och mjölk och fylles vanl. med
någon stuvning. D-e.
Ömen, lat. (plur. ömina), förebud, hos
romarna en företeelse, vilken uppfattades som
ett gott el. dåligt förebud. Ej sällan ändrade
man ortnamn; så t. ex. fick M a l(e)v e n t u m
på grund av sammanställningen med male
(illa) efter romarnas erövring namnet B en
e-v e n t u m (bene, väl). H. Sgn.*
Ömen acci’pio, lat., »jag antager varslet»,
jag ser häri ett lyckligt omen (se ovan).
Omer pascha [åmè’r-], turkisk fältherre
av serbisk börd (1806—71). Han rymde 1828
ur österrikisk krigstjänst till Turkiet,
övergick till islam, blev turkisk officer och
avancerade till
brigadgeneral under striderna i
Syrien mot
Muhammed Ali 1840. Sedan
fick han en mängd
både militära och
administrativa uppdrag.
O. visade härvid
mycken militär duglighet
men förvärvade även
rykte för hårdhet och
hänsynslöshet. Han
öppnade 1853
Krim-kriget genom att med
en armé övergå
Do
nau och besätta Kalafat. Efter strider med
växlande vapenlycka tillbakaslog han
ryssarna vid Eupatoria 17 febr. 1855 men
misslyckades, när han s. å. skulle undsätta Kars.
Sedan han 1862 tvungit Montenegro till en
för Porten gynnsam fredsuppgörelse, blev
han fältmarskalk. O. var en kortare tid 1868
—69 krigsminister. (L-ts.)
O’mfale, se H e r a k 1 e s, sp. 883.
O’mfalos (grek. omphalo’s), namn på navle;
jfr Delfi, sp. 680.
Omfattning, krigsv., se Strategi.
Omformare, se Elektriska
maskiner, sp. 604.
Omholt, Anton Thorkildsen, norsk
politiker (1861—1925). Blev overretssakförer
och sekr. i Kristiania vänsterförening 1893,
senare generalsekr. för Norges
vänsterför-ening, var 1899—1902 red. för Dagbladet samt
1908—13 amtman i Nordland. O. var
finansminister i G. Knudsens andra ministär jan.
1913—juni 1920. Sedan 1920 var han
stäm-pelpappersförvaltare i Oslo. M. H.
Omikro’n, grekisk bokstav, kort o (å). Se
Alfabet; jfr O m e g a.
Ominös, som innebär ett omen (se d. o.);
olycksbådande.
Omistande orter, kam., se Förbjudna
orter.
Omkastare el. Omkopplare, elektrisk
strömställare, med vilken man kan koppla en
strömkrets till ettdera av två el. flera
ledningssystem el. omkasta strömriktningen. Bg.
Omkväde (ty. Kehrreim), Refräng,
ljudförbindelse (versrad el. blott ett utrop, ett el.
ett par ord), som återkommer på bestämda
ställen (början, mitten och slutet) i varje
strof av en dikt. O. förekommer i en mängd
folkvisor (se d. o.), vilka sjöngos vid dans,
då försångaren sjöng hela visans text och
de dansande samfällt stämde in i o. Somliga
o. följa den sjungna berättelsens handling,
andra åter äro fristående. Konstdikten har
flerstädes upptagit bruket av o. R-n B.
Omladina [å’-], »ungdom», namn på
frihetsrörelser bland sydslavisk och tjeckisk
ungdom, särskilt studenter. Den serbiska, urspr.
stiftad som litterär förening, verkade för ser-
XV. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
