Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Oplandene—Oppau
292
Utsikt över Oporto.
dalen (se d. o.) leda upp mellan Jotunfjällens
(se d. o.), Rondane och Dovres (se d. o.)
högfjäll i n. v. med Norges högsta fjälltoppar.
Längst i n. v. övre delen av Romsdalen och
utlöpare av Jostedalsbre. Städer:
Lilleham-mer (säte för fylkesmannen) och Gjövik.
Livlig turisttrafik, särskilt i fjällen. 0.
motsvarar förutvarande Kristians amt.
Oplandene, beteckning på de bördiga
jordbruks- och skogsdistrikten kring Mjösen inom
nuv. Hedmark, Opland och Akershus fylken,
Norge. 1756—81 utgjorde 0. eget amt.
Opode’ldok, Linime’ntum opode’ldoc,
lini-ment, som beredes på så sätt, att stearinsyra
löses i koncentrerad sprit med tillsats av
natronlut, varefter tillblandas en lösning av
kamfer, rosmarinolja och litet tymol i sprit.
Efter filtrering tillsättas ytterligare
ammoniak och sprit. O. begagnas till ingnidning
mot reumatism och gikt. C. G. S.
Opopo’nax, gummiharts från rotstocken av
Opoponax chironium, en nära palsternackan
stående, i Medelhavsområdet vild ört av fam.
Umbelliferae. 0. har använts vid
tvålfabrikation, tidigare även i medicinen. C. G. S.
Oporto [opå’rto], port. Porto (o porto,
hamnen), näst Lissabon Portugals största
stad, en av Pyreneiska halvöns vackrast
belägna städer, på sluttningarna vid Dueros
n. (högra) strand, 6 km från dess mynning i
Atlanten; 215,625 inv. (1925). Den ståtliga
Ponte de Dom Luiz I (spännvidd 172 m) leder
över till s. stranden och förstaden Vila Nova
de Gaia, där 0:s vinhandlare (många engelska
firmor) ha sina nederlag, av vilka flera äro
insprängda i granitklipporna. En medelpunkt
för trafiken är Praca da Liberdade, varifrån
Rua dos Clérigos leder till kyrkan dos
Clé-rigos (1732—48), på vars v. sida utbreder sig
Campo dos Martyres da Patria, där univ. (till
1911 polyteknisk skola; 1,071 stud. 1928) är
beläget. I 0. finnes dessutom
handelshögskola, gr. 1918. Bland kyrkorna märkas f. ö.
Säo Francisco (gotisk basilika; 1383—1410)
och den romanska Säo Martinho de Cedofeita
(från 1100-talet). österut ligger O:s äldsta
park, Jardim de Säo Lazaro, i ö. flankerad av
ett f. d kapucinkloster, inrymmande det 1833
gr. stadsbiblioteket (300,000 bd, 218
inkunabler, mer än 1,800 handskrifter), konstakad.,
Soarés dos Reismuseum m. m. O. har flera
teatrar, därav en för operor. På en höjd i
ö. nära biskopspalatset reser sig katedralen
(urspr. romansk, från 1100-talet, senare
ombyggd). Utmed den branta n. stranden gå
spårvägar till förstäderna och havsbaden Säo
Joäo da Foz och Mattosinhos
(konservindustri) samt till den 1883—90 byggda uthamnen
Leixöes (tullstation). Textil-, tobaks-, kork-,
socker- och metallfabriker m. m. Fiske. —
O. är en naturlig medelpunkt för det
tättbebyggda n. Portugal; en stor del av dess
handel går över O., i synnerhet vin från Paiz
de Vinho, portvinets hemland kring Duero. M.
Historia. O., den romerska hamnstaden
Portus Cale (varav namnet Portugal bildats),
erövrades 997 från morerna och var
huvudstad för grevarna av Portucalia under den
period, då morerna härskade över Portugals
s. provinser (jfr Portugal, historia).
Under de många konstitutionella kriserna under
1800-talet spelade O. en framträdande roll.
1832—33 belägrades staden förgäves av dom
Miguel. I jan. 1919 var den centrum för ett
monarkistiskt kuppförsök. Jfr C. Sellers,
»O. old and new» (1899). Å. S-n.
Oposjnja [åpå’-], ort i Ukraina, på Vorsklas
högra strand. Vid O. slog Karl XII 28 jan.
1709 med 6 kav.-reg:ten en överlägsen rysk
kavalleristyrka under Schaumburg, som
förlorade omkr. 500 man. Sedermera var
svenska högkvarteret till början av mars
förlagt till O.
Opo’ssum, zool., se P u n g r å 11 o r.
Oppa [å’-], biflod till övre Oder; inmynnar
vid Svinov, Tjeckoslovakien; 118 km.
Oppau [å’pau], tysk industriort i bayerska
Pfalz, på v. Rhenstranden; 6,900 inv. (1925).
Har en stor kvävefabrik, tillhörig Badische
Anilin- und Sodafabrik (se d. o.). Vid en
ex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
