Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optimater - Optimism - Optimist - Optimisterna - Optimum - Optimus - Option - Optionsrätt - Optisk - Optiska dubbelstjärnor - Optiska instrument - Optisk aktivitet - Optiska medelpunkten - Optiska sensibilisatorer, Optisk sensibilisering - Optiska villor - Optisk axel - Optisk omlagring - Optisk refraktor - Optisk telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Optimater—Optisk telegraf
304
Optimäter (lat. optimätes el. bo’ni vi’ri),
»de välsinnade», i det republikanska Rom
anhängarna av en konservativ politik, som ville
upprätthålla senatens makt och stödja
nobili-tetsoligarkien. E. St.
Optimi’sm (av lat. o’ptimum, det bästa),
filos., åsikten, att tillvaron är övervägande
god. Radikal o. betraktar tillvaron som den
bästa möjliga, moderat o. el. meliorism (av
lat. me’lior, bättre) som dock bättre än intet.
Motsats: pessimism (se d. o.). O. har
särskilt försvarats av Leibniz (se d. o.). — O.
brukas även utan filosofisk betydelse som
betecknande en förhoppningsfull
sinnesstämning. — Adj.: O p t i m i’s t i s k. G. O-a.
Optimi’st, anhängare av optimismen;
person, som ser ljust på tillvaron.
OptimFsterna, gruppbeteckning för några
yngre svenska konstnärer, vilka sedan 1926
utställa gemensamt. De ledande inom O. äro
målarna E. Bertel Nordström, E. Dahlskog,
C. Gunne, E. Ollers, skulptörerna A. Jönsson
och J. Lundqvist samt grafikern E.
Johans-son-Thor.
O’ptimum, lat., »bäst», inom
naturvetenskapen beteckning för det tillstånd (temperatur,
tryck o. s. v.) hos ett föremål, under vilket
inom detsamma en (kemisk, fysikalisk eller
fysiologisk) process försiggår bäst, d. v. s.
fullständigast eller fortast. H. E.*
O’ptimus, A. - b., mek. verkstad och
metall-varufabrik vid Väsby station på Norra
stambanan, 24 km från Stockholm. Bolaget, som
grundades 1899, tillverkar fotogenkök,
lödlampor o. dyl. till ett årsvärde av omkr. 4
mill. kr. Aktiekap. utgjorde 3 mill. kr. 1931
och arb.-antalet s. å. omkr. 400. G. H-r.
Option (lat. o’ptio), val, valfrihet; se vidare
O p t a n t och Optionsrätt 2.
Optionsrätt. 1. (För v.) Rättighet för
ar-rendatorer av kronans och flera allmänna
institutioners (universitetens, kyrkors,
prästerskapets m. fl.) egendomar att vid ny
ut-arrendering mot erläggande av fastställt
arrendevärde få behålla arrendet, om de så
önska. (Schg.)
2. (Folkr.) Rätt för invånare i ett avträtt
område att bevara medborgarskap i det
avträdande landet. Se vidare O p t a n t. (ö. U.)
O’ptisk (grek. optiko’s), som har avseende
på ljuset och seendet, som är grundad på,
hör till el. handlar om optik (se d. o.).
Optiska dubbelstjärnor, se
Dubbelstjärnor, sp. 49.
Optiska instrument, de instrument, medelst
vilka man kan se föremål tydligare än med
blotta ögat (glasögon, kikare, mikroskop
m. fl.) eller studera optiska företeelser.
Optisk aktivitet, vissa kristallers, vätskors
och lösningars egenskap att vrida
svängnings- (polarisations-)planet av en rätlinigt
polariserad ljusstråle vid dess passage genom
dessa ämnen. Se vidare Optisk v r
id-ningsförmåga. G. S-ck.
Optiska medelpunkten, fys., se L i n s.
Optiska sensibilisatörer, Optisk
sensibilisè-ring, fotogr., se Fotografi, sp. 875.
Optiska villor, synvillor, feluppfattningar
med synsinnet av geometrisk art. Bild 1 visar
sju parallella linjer, som på grund av att de
snett skäras av ett antal kortare linjer
förefalla att vara icke parallella. Avvikelsen sy-
Bild 1.
Bild 2.
nes öka, när man vrider bilden 45°, men
minska, om man iakttar bilden ett mycket kort
ögonblick (t. ex. i blixtbelysning). Fenomenet
förklaras av ögats sätt att söka överblicka ett
område omkring den punkt, som fixeras. En
annan art av o. beror på irradiationen,
ett fenomen, som huvudsaki. består däri, att
en lysande yta el. linje förefaller större el.
bredare än en i verkligheten lika stor mörk.
De tunna trådarna i en glödlampa synas bli
mycket tjocxare, när de glöda, än när de äro
kalla och mörka. Nymånens lysande skära
synes ej passa till den övriga delen av
månen, om denna samtidigt kan skönjas.
Irradiationen torde även vara orsaken till att de
vita cirklarna på bild 2 (särskilt vid svag
belysning) förefalla att övergå till regelbundna
sexhörningar. —■ Litt.: Hj. öhrvall, »Om
sin-nesvillor», II (1921). J. T.
Optisk axel, miner., se Kristalloptik.
Optisk omlagring, organiskt-kemisk
reaktion, som upptäcktes av P. Walden (1896) och
därför även kallas Waldens omlagring. Den
består däri, att en optiskt aktiv form av en
organisk förening, då den genom utbyte av
någon av de med den asymmetriska
kolatomen förenade atomerna el. atomgrupperna
överföres i en ny optiskt aktiv förening,
härvid kan ge en höger- el. en vänsterform,
beroende på sättet för detta utbyte. Sålunda
omvandlas vänster-klorbärnstensyra av
silver-hydroxid till vänster-äppelsyra men av
kali-umhydroxid till höger-äppelsyra. En
uttömmande förklaring av o. har ännu icke givits.
Viktiga bidrag till dess kännedom ha i
Sverige lämnats av B. Holmberg (se d. o.). G. S-ck.
Optisk refra’ktor, refraktor, akromatiserad
för visuella strålar.
Optisk telegraf,
anordning för
fortskaff-ning av meddelanden
från en ort till en
annan medelst för synen
iakttagbara signaler
med viss
överenskommen innebörd. Fanns
redan i forntiden men
upptogs efter
långvarig glömska såsom ett
allmänt
kommunikationsmedel mot slutet
av 1700-talet i
Frankrike (se C h a p p e,
C.). Man använde då en serie stationsmaster,
som hela vägen upprepade för hand
manövrerade semafortecken från utgångspunkten.
Tecknens betydelse avlästes efter en
signalbok. I Sverige vann metoden insteg genom
Optisk telegraf enligt
Edelcrantz’ system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
