- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
305-306

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optisk telegraf - Optisk enaxig, Optisk tvåaxig - Optisk vridningsförmåga - Opulens - Opuntia - Opuntiska lokrer - Opus - Opusculum - Opus operatum - Or - Or. - Oradea mare - Ora et labora - Orakel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Optiskt enaxig—Orakel

305
en 1794 först prövad uppfinning av
sedermera presidenten A. N. Edelcrantz (se d. o.),
som i st. f. semaforarmar använde
fällbara, svartmålade små luckor i ett stativ på
masten. Enl. detta system inrättades i
Stockholms, Göteborgs och Karlskrona skärgårdar
från 1836 off. optiska telegrafstationer, till
en början militärt organiserade under
Topografiska kåren men sedan överförda till det
1856 inrättade telegrafverket. Med den
elektriska telegrafens genombrott vid mitten av
1800-talet förlorade metoden sin betydelse.
Några optiska stationer på västkusten voro
dock i bruk ända till 1881. G. H-r.

Optiskt enaxig, Optiskt tvåaxig, miner., se
Kristalloptik.

Optisk vridningsförmåga, det kvantitativa
måttet på optisk aktivitet. Högervridande
säges ämnet vara, då polarisationsplanet
vri-des medsols för ett öga, mot vilket ljuset
infaller, eljest vänstervridande. Med specifik
vridningsförmåga av en fast substans förstår
man vridningsvinkeln vid ett genomstrålat
skikt av 1 mm; i fråga om lösningar är den
vridningsvinkeln för ett 1 dm tjockt skikt av
en lösning, varav 1 kbcm innehåller 1 g aktiv
substans. Den spec. vridningen beror av
temp. och strålningens våglängd. Genom
multiplikation med den lösta substansens
molekylvikt erhålles den molekylära
vridningsför-mågan. Med vridnings- el.
rotationsdisper-sion förstår man det förhållandet, att den
spec. vridningen beror av strålningens
våglängd, med anomal vridning, att för vissa
ämnen den spec. vridningen undergår
motsatta förändringar på ömse sidor om en viss
våglängd.

Endast ett fåtal fasta ämnen visar o., och
denna sammanhänger då med ämnets
kristallstruktur. Vanligare och viktigare äro de fall,
då föreningar som följd av en asymmetrisk
molekylarbyggnad i lösning utmärkas av o.
(jfr Asymmetrisk kolato m). Hit hör
ett mycket stort antal organiska föreningar,
t. ex. vinsyra, alla sockerarter och
alka-loider. Alla dessa ämnen förekomma sålunda
i en högervridande form, angiven med
bokstaven d- (t. ex. d-[dextro-]glykos, av lat. dexter,
höger), och en vänstervridande 1-form (t. ex. [-1-[laevo-]glykos,-] {+1-
[laevo-]glykos,+} av lat. laevus, vänster),därjämte
som en inaktiv, racemisk blandning av dessa
båda. Även oorganiska föreningar med
erforderlig molekylarasymmetri visa o., t. ex.
föreningar av kväve, fosfor, svavel, kisel,
vidare komplexa, ammoniakaliska metallsalter
(se Metallammoniakföreningar).

O. upptäcktes av F. Arago hos kvarts
(1811), läran om de organiska föreningarnas
optiska isomeri grundlädes av L. Pasteur i en
banbrytande undersökning över de optiskt
aktiva vinsyrorna (1860). Inom den kemiska
analysen begagnar man sig av
sockerlösningars o. för att bestämma deras halt (se S a
c-ka r i me t r i). — Mutarotation är det
förhållandet, att alla enkla sockerarter visa
en med tiden föränderlig o., vars slutvärde
motsvarar en jämviktsblandning av en a- och
en /Fform. G. S-ck.

Opule’ns, yppighet. — Adj.-. O p u 1 e’n t,
yppig, ymnig-

Öpu’ntia, bot., se Kaktusväxter.

Opuntiska lokrer, se L o k r i s.

306

Öpus (lat. o’pus, plur. o’pera, se d. o.),
arbete, konstverk, musikalisk komposition
(förk. Op.). — O. anglicänum, »engelskt
arbete», engelsk medeltida konstsömnad med
kedjesöm. — O. musivum, se Mosaik.

Opus förekommer bl. a. i
sammansättning med några i byggnadskonsten
förekommande facktermer: O. ince’rtum,
»oregelbundet arbete», murverk av otillhuggna
stenblock i murbruk, stundom med inlagda
tegelskift. — O. iso’domum (av grek. i’sos, jämn,
likformig, och de’mein, bygga), murverk av
kvadersten med jämnhöga skift. — O.
mi’x-tum (av lat. miscère, blanda), murverk, där
kvadrer (huggen sten) omväxla med tegel. —
O. quadrätum, murverk av fyrsidigt huggen
sten (kvadrer). — O. reticulätum (av lat. röte,
nät), murverk, där stenarna äro ställda på
hörn. — O- ru’sticum (av lat. ru’sticus, lantlig),
murverk av ohuggna stenblock. — O.
spicä-tum (av lat. spica, ax), axliknande murförband,
där stenarna ställas på sned mot varandra
som småblommorna i ett liggande ax. (E. L-k.)

Opu’sculum (plur. opu’scula), lat., dimin. av
opus (se d. o.), liten skrift.

O’pus operätum, lat., »verkställd el. utförd
handling», av medeltidsskolastikerna använt
uttryck om de kyrkliga
sakramentshand-lingarna. Dessa förklarades verksamma i och
med det att de utförts av prästen (ex opere
operato), oberoende av botfärdigheten el.
obot-färdigheten hos den människa, för vars skull
de utfördes. (G. A-n.)

Or, zool., se K v a 1 s t e r.

Or., förk. för Oregon.

Ora’dea ma’re, ty. Grosswardein, ung.
Nagyvårad, stad i n. v. Rumänien, huvudort
i Crisana (se d. o.), nära ung. gränsen, på
ömse sidor om floden Strida Körös; 68.081
inv. (1922), därav 40,744 ungrare och 17,880
judar. O. är en livlig handelsstad. Rom.-kat.
och grek.-kat. biskopssäte. Grundlagd av
konung Vladislav den helige 1080, tillhörde
staden 1660—92 turkarna, därefter Ungern och
kom 1919 till Rumänien.

Öra et laböra, lat., bed och arbeta!

Orakel (lat. oräculum, av oräre, tala),
»gu-daspråk», »spådom», »plats, där dylika
erhållas», i utvidgad betydelse alla sätt att med
övernaturliga medel utforska framtiden. Man
skiljer mellan o., som inträffa av sig själva,
varsel, fågeltecken, drömmar o. s. v., och o.,
för vilka särskilda åtgärder vidtagas.
Gammal och viktig var iakttagelsen av vissa
inälvor hos offerdjuret och av offerstyckenas
förbränning på altaret. Orakelarterna ökades
alltjämt, lottkastning, nedkastande av
föremål i heliga källor, skådande i en skål med
vatten (liknande den moderna
kristallskåd-ningen), t. o. m. ett slags psykograf o. s. v.
Särskilt vid läkegudarnas kult vai- det
vanligt att sova i helgedomen för att i drömmen
erhålla uppenbarelser (inkubationsorakel). En
orakelart, som betraktades med en viss
bävan, var dödsoraklet, nekromanti (se d. o.).
Präster el. siare måste anlitas för o:s
tolkning, då orakelspråken ofta voro gåtfulla el.
tvetydiga (därav ordet orakelmässig). Siare och
sibyllor kunde ge spådomar utan yttre
hjälpmedel; de uppträdde därvid ofta i extatiskt
tillstånd. Tillvägagångssättet var mycket
växlande (se t. ex. Delfi och D o d o n a). Apol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free