Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orangutang - Oranien - Oranienbaum - Oranjefloden - Oranjefristaten, Oranjefristatsprovinsen - Orant, Adorant - Oratio - Oration - Oratorianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Oranien—Oratorianer
310
niet kamformiga muskelfästen. De korta
benen och snett ställda fotterna, som endast
beröra underlaget med yttre kanten, försvåra
gång på marken. I vilt tillstånd vistas o.
också uteslutande i träden. Nätterna
tillbringar den i ett av grenar byggt bo. Födan
utgöres huvudsaki. av frukt, framför allt av
zibetträdet och mangostanen. O. förekommer
på Borneo och Sumatra. Den utmärker sig
i fångenskapen genom större lugn och
mildare lynne än de övriga människoaporna. T. P.
Oränien. 1. Furstendöme, se Orange. —
2. Den ryktbaraste grenen av tyska
furstehuset Nassau (se d. o.). En medlem av detta
ärvde 1530 furstendömet O. (Orange), som
1544 jämte värdigheten prins av O. övergick
till Vilhelm av O. (d. 1584), den frejdade
nederländske frihetshjälten. Titeln ärvdes av
hans söner de nederländska ståthållarna M
o-ritz av O. (d. 1625) och Fredrik
Henrik av O. (d. 1647) samt den sistnämndes
son Vilhelm II (d. 1650) och sonson V i
1-helm III (d. 1702; konung av England
1689). Då Vilhelm III dog barnlös, uppstod
strid om oraniska arvet. Genom freden i
Utrecht 1713 erhöll Frankrike själva
furstendömet Orange, och preussiska kungahuset
fick en del av arvet; de nederländska
besittningarna och titeln prins av O. - N a s s a u
tillföllo den av Vilhelm III utsedde arvingen,
Johan Vilhelm Friso av N as sa
u-D i e z. Om denne och hans gren, nuv.
nederländska kungahuset, se N a s s a u, sp. 733. och
Nederländerna, sp. 850—851. (B. H-d.)
Oränienbåum, stad i ryska
Leningrad-regionen, 32 km v. om Leningrad, mitt emot
Kronstadt; 7.503 inv. (1926). Slott, byggt
1714 av furst Mensjikov.
Ora’njefloden [å-], eng. Orange river, holl.
Oranje rivier, flod i Sydafrika, från
Drakber-gen till s. Atlanten; längd 1,860 km,
flodområde 1.020.000 kvkm. O. upprinner under
namnet Senku (Sinqu) s. ö. om Mont aux
Sources och genomflyter i trånga dalstråk
Basutoland under mol tagandet av vattenrika
tillflöden; bildar därefter en lång sträcka
Oran jetristatens s. gräns, når vid Aliwal
North platålandet och mottar från höger
Ca-ledon river och Vaal (se d. o.), O:s största
biflod. Nedanför Vaalmynningen har O.
endast periodiska tillflöden och förlorar en stor
del av sitt vatten genom avdunstning. Floden
är nu djupt nedskuren i platån och har
talrika forsar och fall; de största äro
Aughra-bies (Great falls el. King George’s falls;
fallhöjd omkr. 120 m på 25 km). Nedanför dessa
bildar O. Sydvästafrikas s. gräns; mynningen
spärras av en sandbank. O. saknar betydelse
som transportled. S. F.
Ora’njefristaten [å-], O r a n j e f r i s t a t
s-provinsen, eng. (Province of the) Orange
free state, holl. Oranje vrijstaat, en av
Sydafrikanska unionens förbundsstater, v. om
Drakbergen mellan Vaal, Oranjefloden och
Ca-ledon river; 128,576 kvkm, 628.827 inv. (1921);
huvudstad: Bloemfontein. O. bildar en del av
det sydafrikanska platålandet, som från
Drakbergen och deras sidokedjor sluttar mot v.
och n. v., huvudsaki. avvattnat av bifloder
till Vaal, ss. Wilge river, Vet river och Riet
river (med Modder river). Platån har
karaktären av en svagt vågig, trädlös slätt, av-
Orangutang, Simia satyrus.
bruten av låga bergryggar (rands), taffelberg
och floddalarnas galleriskogar. Klimatet är
torrt och milt. Av inv. 1921 voro 128,556
(30 %) vita (1926: 209.985) och 440,271
färgade. De vita äro dels avkomlingar av de
sedan 1820-talet invandrade boerna, dels av
engelsk och skotsk härkomst. Den färgade
befolkningen utgöres mestadels av bantufolk,
ss. basuto, betsjuaner och suluer.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och jordbruk. O.
är unionens andra fåravelsprovins (12.011,987
får 1918); dessutom hållas särskilt nötboskap
och hästar. De förnämsta sädesslagen äro
majs och vete; betydande fruktodling i
Ca-ledon rivers dalgång. Vid Jagersfontein och
Koffyfontein i sydvästra O. fås diamanter
(321,232 karat, värde 25.4 mill. pd st. 1928),
s. om Vaal stenkol (1,088,109 ton s. å.). O:s
järnvägsnät är anslutet till huvudlinjen Port
Elizabeth—Johannesburg. S. F.
Historia. Boer från Kaplandet gingo på
1830-talet över Oranjefloden och trängde även
österut från Natal. Guvernören sir Harry
Smith upprättade 1848 mellan Oranjefloden
och Vaalområdet Orange river sovereignty,
vilket 1854 uppgavs av engelsmännen och blev
en självständig boerkoloni, O ran j ef
rist a t e n. Dess ledande man var 1863—88
presidenten J. H. Brand (se d. o.), följd
1889—96 av F. W. Reitz (se d. o.) och 1896
—1902 av M. Th. Steijn (se d. o.). Under
boerkriget annekterade engelsmännen O. och
gåvo den namnet Orange river colony, vilket
namn utbyttes mot dess gamla, sedan den 31
maj 1910 förenats med de övriga provinserna
i Sydafrikanska unionen (se d. o.).
— Jfr Sydafrika. V. S-g.
Ora’nt, A d o r a’n t (it. ora’nte, bedjande,
adora’nte, tillbedjande), i den fornkristna
konsten ofta förekommande framställning av
en person i böneställning med utsträckta
armar och öppna händer. Så avbildas bibliska
personer, helgon och även andra avlidna; ofta
nyttjas motivet också som symboliskt
tecken för gudsförtröstan. H. W-n.
Orätio, lat., tal. Om o. re’cta och o. obliqua
se Direkt anföring.
Oration [-tfö’n] (av lat. orätio, tal),
högtidstal, högtidligt föredrag. — O r ä t o r,
högtidstalare; vältalare. — Oratörisk,
vältalighets-; ibland: högtravande.
Oratorianer, en kongregation av
sekular-präster, som stiftades av Filippo Neri (se
d. o.) och 1575 sanktionerades av Gregorius
XIII. Den uppkallades efter den bönsal
(»ora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
