Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Ordensfly—Ordföljd
316
ämbetsmän en högtidsdräkt av vit atlas,
kantad med svarta spetsar, svart atlaskappa med
vitt foder, svart, trekantig hatt med vitt
hand samt vit och svart plymage. För
kommendörerna vid Svärds- och Nordstjärneorden
fastställdes 1762 ordensdräkter av resp, blå
och högröd sammet. Samtidigt erhöll
Serafi-merorden en av svart och vit sammet
förfärdigad »mindre» dräkt; enl. beslut 1779 skulle
denna förfärdigas av purpursammet, kappan
av atlas i samma färg. I den 1772 instiftade
Vasaordens första statuter föreskrevs, att den
för ordens kommendörer avsedda dräkten
skulle vara av mörkgrön sammet.
Samtliga ordensdräkter underkastades kort efter
Karl XIV Johans tronbestigning mer el.
mindre genomgripande förändringar.
Svärdsorden fick 1818 ny dräkt (lång kyllerliknande
rock av gult kläde, kantad med mörkblå
sammet, kappa och benkläder gula). För Karl
XIII:s orden fastställdes ett par år senare
en dräkt, av samma snitt och färg som
Svärdsordens men kantad med mörkröd sammet,
kappa och axelskärp vita. — Sedan mitten
av 1800-talet har bruket av o. i de flesta
länder småningom bortlagts. I Sverige buros
de sålunda sista gången (Karl XIII:s ordens
brukas dock fortfarande) vid Oskar I:s
kröning (1844). Inom några engelska ordnar
är bruket av o. i vissa fall alltjämt
föreskrivet. E. E. A-n; S. Lpt.
Ordensfly, Cato’cala, namnet på ett släkte
stora och ståtliga fjärilar, tillhörande fam.
nattflyn, Noctuidae. Deras bakvingar
utmärkas av vackert röda el. blå, bandformiga
teckningar. Framvingarna äro däremot
dystert gråfärgade. Bland de sex svenska
arterna märkas särskilt C. fraxini, som har ett
blått mittband på de i övrigt mörka
bakvingarna, samt C. nupta, som har röda
bakvingar med mörka band längs kanten och i
mitten Larverna, som äro övervägande
gråaktiga, leva av blad av olika lövträd, ss. ask,
björk, poppel och ek. O. A-g.
Ordensgeneral, högste styresmannen inom
vissa rom.-kat. andliga ordnar.
Ordenshistoriograf, se Serafimerorden.
Ordenskansler, ämbetsman vid andliga och
världsliga riddarordnar, vilken bl. a.
förestår ordens kansli. Under medeltiden
fungerade i regel högre andliga dignitärer som
ordenskanslerer.
Ordenskapitel, se Ordnar.
Ordensregel, ordningsstadga för led. av
munkorden el. andlig riddarorden.
Ordenssällskap, Ordenssamfund, slutna
sällskap, vilkas led. förenas till gemensam
strävan genom löfte el. ordensregel, ofta även
genom hemliga ceremonier. De bildades först
med riddarordnar och liknande som
förebilder; många ha välgörande el. ideella syften
eller förbinda sådana med sällskapliga, andra
åter åsyfta blott förströelser, fester o. dyl.
Vittra svenska o. voro Tankebyggarorden och
Utile dulci på 1700-talet; mäktigast och mest
efterbildad av de hemliga ordenssällskapen
är Frimurarorden. Filantropiska och på
samma gång ägnade åt sällskapsliv äro bl. a.
Tim-mermansorden, Coldinuorden från 1760-talet
samt från 1800-talet Odd fellows. Från
1770-talet äro Par Bricole, Gröna rutan, S. H. T.
m. fl. Se art. om de olika o.
O’rdentlig, da. och no., ordinarie.
Order [å’r-] (fr. ordre, av lat. o’rdo,
ordning), befallning, uppdrag; varubeställning;
person, på vilken en skuldsedel överlätes (se
Orderpapper). — Inom krigskonsten
menas med o. en befälhavares muntliga el.
skriftliga föreskrifter till underlydande. Rörande
tjänsten i fred utges o. i form av r e g
e-mentsorder, kompaniorder o. s. v.
Order in council [å’dor in kåu’nsil], eng.,
kunglig befallning, utfärdad av konungen i
hans råd (Privy council). En dylik befallning
får sin rättskraft ur det kungliga
preroga-tivet, varvid dock förutsättes, att de
tillstyrkande rådgivarna äro inför parlamentet
ansvariga för sina råd. Bekanta orders in
council äro de aktstycken av 1807, som gällde
sjökriget mot Napoleon I, och de, som under
världskriget reglerade de neutrala staternas
handel. V. S-g.
Orderpapper, jur., kallas ett skuldebrev el.
annan skriftligt avfattad ensidig utfästelse,
om den, enl. svensk lags uttryckssätt
(pro-mulgationsförordn. till utsökningslagen § 10:
1), är »ställd å någon viss man, och har
gäl-denären däri givit lov att låta den komma i
annans hand», något som i regel anges med
tillägget eller order efter borgenärens
namn. Jämlikt svensk rätt, sådan den
alltsedan K. m:ts svar 10 juni 1841 å en rikets
ständers skrivelse tillämpas, betraktas o. som
fullt likställda med utfästelser till
innehavaren (se Innehavarpapper och
Skul-d e b r e v): de överlåtas sålunda helt formlöst,
utan att skriftlig transport erfordras.
Allenast växlar, checker, konossement
samt vissa upplags bevis och
upplags-pantbevis måste förses med sådan
transport (e n d o s s e m e n t, se d. o.) av den i
handlingen angivne borgenären, för att
överlåtelsen skall bli giltig. I Finland, liksom i
allm. på kontinenten, gälla däremot sådana
regler för alla o.; där äro de alltså icke
likställda med innehavarpapper. C. G. Bj. (K. B-t.)
Ordet el. G u d s o r d, i inskränkt mening
bibeln, i vidsträcktare också förkunnelsen av
evangeliets budskap (jfr Nådemedel). —
Se även Logos. G. A-n.
Ordfläta, Korsord (eng. crossword), ett
slags ordgåta, uppfunnen efter 1923, består av
en diagramfigur, delad i rutor, de flesta
blanka, högst 1I5 svart. I varje blank ruta skall
insättas en bokstav, som ingår i ett el. två
ord, i senare fallet ett, som läses lodrätt, och
ett vågrätt. Vilka orden äro skall gissas med
hjälp av en nyckel, försedd med nummer till
de olika rutor, där ordens
begynnelsebokstäver stå. — O. är en mycket populär
förströelse för tidnings- och tidskriftsläsare.
Ordfogning, se Ordbildning.
Ordföljd, den av språkbruket bestämda
inbördes ställningen emellan de olika delarna
av en sats. I ett språk med rikt utbildad
nominal- och verbalböjning är o. vanl. ganska
fri, men allteftersom böjningen blir
formfat-tigare. blir o. mera bestämd el. bunden. Rak
o. kallas placeringen subjekt-verb (-objekt);
vid omvänd o. (inversion) står verbet
före subjektet, vilket är regel i sv.
frågesatser utan inledande frågeord (t. ex.:
rodnade hon?). Den idiomatiska o. i talspråk
avviker stundom avsevärt från det skriftliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
