Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ortodoxi - Ortodoxism - Ortodrom - Ortoepi - Ortoform, Amidoxibensoesyremetylester - Ortofosforsyra - Ortoföreningar - Ortognat - Ortognejs - Ortografi - Ortoklas - Ortokromatisk - Ortolansparv - Ortopedi - Ortopediska institutet - Ortopné - Ortorapha - Ortostigmat - Ortosyror - Ortotrop - Ortsavdrag - Ortsavtal - Ortsten, Al, Ahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Ortodoxism—Ortsten
386
»den ortodoxa». Sona »ortodoxismens
tidevarv» betecknades i de luterska kyrkorna
dogmbildningens tid på 1600-talet. J. P.*
Örtodoxi’sm (se Ortodox), för långt
gående, fanatisk ortodoxi (renlärighet). O.
betecknar särskilt den ofördragsamma
renlärig-hetsivern under 1600-talet. J. P.*
Ortodrom [-å’m], se Kartprojektion,
sp. 474.
Ortoepl, konsten att rätt uttala ett språk,
uttalslära.
Ortofo’rm,
Amidooxibensoesyremetyl-ester, mindre giftigt ersättningsmedel för
kokain. Ges även mot smärtorna vid magsår
eller sårig magkräfta etc. C. G. S.
Ortofosforsyra, kem., se
Fosforföreningar.
Ortoföreningar, kem., se Ortode riva t.
Ortognät, se Prognati.
Ortognejs, petrogr., se Gnejs.
Ortografi, rättstavning. — Adj.:
Orto-grafisk.
Ortokläs, miner., se Fältspat.
Ortokromätisk, egenskap hos den
fotografiska plåten el. filmen att tonriktigt återge
valörerna hos föremålets färger. Jfr
Fotografi, sp. 875. J. H-g.
Ortolänsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Ortopedi (av grek. ortho’s, rak, och päls, gen.
paldo’s, barn), den del av medicinsk ve
enskap och praktisk läkekonst, som sysslar
med studium och behandling av
hållnings-och rörelseorganens kroniska defekter,
defor-miteter och funktionsrubbningar. O. torde
kunna anses som den äldsta av alla
specialiteter inom läkekonsten eller tidigare nästan
som en särställd läkekonst. Fordom stodo för
dessa falls behandling endast mekaniska
metoder med skruvning, sträckning och
bandage till buds. Namnet o. infördes 1741 av
fransmannen A n d r y. En ny, kirurgisk o.
av betydligt större effektivitet kom till stånd,
sedan Stromeyer infört de subkutana,
d. v. s. utan större operation utförda sen- och
muskelsnitten (1838). Därefter utvecklades o.
raskt, framför allt sedan narkos och aseptik
givit möjlighet till även större operationer.
En betydelsefull renässans genomgick o. omkr.
1900 genom samorganisationen av
förutvarande, ensidigt utövade behandlingsmetoder,
kirurgisk o., bandageortopedi och gymnastisk
o. Som skapare av denna moderna o. kunna
nämnas A. H o f f a och A. L o r e n z (se dessa
ord). En stor skara av dessas lärjungar i
skilda länder har arbetat på o:s utveckling.
Sverige fick sin första akademiska lärostol i
o. genom den Ekmanska professuren vid
Karol. inst. 1913. Sedermera har inrättats
en lärarbefattning vid Lunds univ.
Utvecklingen av o. har medfört en storartad
utveckling av vanförevården.
De ortopediska fallen utgöras av dels
medfödda, dels genom sjukdom eller olycksfall
förvärvade fel i hållnings- och rörelseorganen.
Den väsentligaste av o:s uppgifter är att
förebygga och bota dylika fel hos barn och
ungdom, således i växande ålder, och den
ortopediska behandlingen i dessa åldrar skiljer sig
rätt mycket från skelettkirurgien för vuxna.
I den allmänna sjukvården och inom
socialförsäkringen har o:s utveckling spelat en
mycket stor roll, mest därigenom, att en del
mekanisk behandling, ss. bandage- och
protesterapi, och även en hel del fysikalisk terapi
numera räknas till de direkt sjukvårdande
åtgärder, som inom offentlig sjukvård skola
tillhandahållas. O. har även beröring med
strävandena för förbättrad fysisk fostran i
skolorna; den pedagogiska gymnastiken har
en viss, måhända på gymnastiskt håll något
överskattad betydelse för förebyggande av
vissa deformiteter (ryggradskrökningar m. fl.).
Utan ortopedisk sakkunskap i ledningen är
därför en önskad och behövlig utveckling på
delta område ej att förvänta. P. Hgld.
Ortopediska institutet, se Gymnasti sk
t-ortopediska institutet.
Ortopné, med., se Andnöd.
Ortoräpha, zool., se Tvåvingar.
Ortostigmät, fotografiskt, av Steinheil i
München beräknat och fabricerat, speciellt för
färgreproduktion avsett apokromatiskt
objektiv (jfr Akromatism och A p o k r
o-m a t). J. H-g.
Ortosyror kallas sådana syror, som
innehålla lika många H-atomer, som den i syran
ingående metalloidens värdighet anger, t. ex.
ortokolsyra, H4CO4. I. B.
Ortotrop [-å’p] säges en växtdel (ett organ)
vara, om den är upprätt. H em i o
rto-t r o p t är ett organ (t. ex. ett blad), som i
sitt naturliga läge har ett vertikalt
symme-triplan, klinotropt, om sådant
symmetri-plan saknas (t. ex. blad hos Begonia). De båda
sistnämnda kallas gemensamt plagiotropa
(sneda) organ. Jfr Fröämne. G. L-m.*
Ortsavdrag kallas sådant avdrag från
skattskyldigs taxerade inkomst, genom vilket
man avser att taga hänsyn till den
skattskyldiges existensminimum. För den, som är
bosait på en dyrare ort, är detta
existensminimum högre än för den, som bor på en
billigare ort, och likaså är det högre för den,
som har hustru och barn att försörja, än för
en ungkarl. Genom 1928 års
skattelagstiftning ha bestämmelserna om o. undergått rätt
betydliga förändringar i jämförelse med förut
gällande regler (se Bevillning, sp. 173—
175). Kommunalt o. består nu av två delar,
grundavdrag och familj eavdra g.
Grundavdraget utgör i ortsgrupp I 340 kr.
och stiger för varje följ, ortsgrupp med 40
kr. Familjeavdraget utgör, med lika belopp
för hustru och varje barn, i ortsgrupperna
I och II 160 kr., i ortsgrupperna III och IV
180 kr. och i ortsgrupp V 200 kr. Kommunalt
o. får endast åtnjutas å den i
hemortskom-munen taxerade inkomsten. I fråga om den
statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten är grundavdraget i ortsgrupp I 680 kr.,
och det stiger för varje följ, ortsgrupp med
80 kr. och utgör alltså i ortsgrupp V 1,000
kr. Familjeavdraget är lägst 320 kr. och
högst 400 kr. J. R. N.
Ortsavtal, se Kollektivavtal, sp. 974.
Ortsten, Al, A h 1, en brunaktig, vanl.
ganska lös sandsten, som i fuktiga klimat
bildas i en podsolerad (se P o d s o 1)
markprofil av sand- el. grusjord med råhumus,
blekjord och o. genom urlakning ur
yt-lagren av humusämnen och oorganiska
kol-loider samt avsättning av dessa ämnen i
XV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
