Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ortsten, Al, Ahl - Ortstid - Ortstillägg - Ortviken - Oruba - Orupssanatoriet - Oruro (San Felipe de Asturia de Oruro) - Orust - Orusts och Tjörns domsaga - Orusts och Tjörns kontrakt - Orusts västra härad - Orusts östra härad - Orv - Orvar Odd (sagohjälte) - Orvar Odd (pseudonym) - Orvieto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Ortstid—Orvieto
388
Orusts västra (I) och Orusts östra (II) härad.
ett undre lager, som därigenom ombildas till
ett slags sandsten. O. förekommer särskilt
allmänt på Jyllands hedar, och undersökning
av densamma och dess bildning har också först
utförts i Danmark (se H e d e s e 1 s k a b e t).
Nyaste forskningar (av F. Weis, »Fysiske og
kemiske undersögelser over danske
hedejor-der. Med særligt henblik paa deres indhold af
kolloider og kvælstof», 1929) ha visat, att o.
i sina humusämnen innehåller en avsevärd
mängd kväve, som lätt kan tillgodogöras av
växterna, och likaledes har förekomsten av
kiselsyra och lerjord i kolloid form i o. en
stor betydelse för utbytet av baser i jorden,
särskilt för upptagandet av kali och kalk.
Genom att bryta upp o. och blanda den med
de ytliga jordlagren samt tillföra den
nödvändiga mängden av märgel el. kalk skulle
man få ofruktbar hedjord lämplig till odling.
Försök under det senaste året peka bestämt
hän på att hedodling efter dessa linjer skulle
ge synnerligen gott utbyte och betydligt
utvidga Danmarks åkerareal. K. A. G.
Ortstid, se Tid.
Ortstillägg, förv., tillägg till lönen,
beroende av ortsgrupperingen, se
Lönereglering, sp. 512.
Ortviken, sulfitfabrik och lastageplats i
Sköns socken, Medelpad. 3 km ö. om
Sundsvall; omkr. 600 inv. (1921). Äges av
Skönviks a.-b. Kajlängd omkr. 500 m, djup 7,5 m.
Orüba, ö, se A r o e b a.
Orupssanatoriet, tuberkulossjukhus i
Bo-sjöklosters socken, Malmöhus län, vid ö.
Ringsjön. Äges av landstinget och Malmö stad.
Oruro [åro’rå] (San F e 1 i p e de A s t
u-ria de O.), huvudstad i dep. O. (53,518
kvkm, 139,917 inv. 1928), v. Bolivia; 3,700
m ö. h.; 39,618 inv. (1928), mest indianer.
Centrum i tenngruvedistrikt; silver, volfram
och koppar utvinnas även.
Orust, ö i Skagerak, den största på
Sveriges västkust, inom Bohuslän (se d. o., med
karta); 336 kvkm (tills, m. omgivande öar
omkr. 400 kvkm). O. har bördiga dalar och
lågslätter mellan skogfattiga bergplatåer, bl.
a. de ljungbevuxna, numera delvis
skogplan-terade s. k. hamnarna (Store hamn,
Kuite-hamn m. fl.). Förutom jordbruk är fisket av
stor betydelse (jfr Göteborgs och Bohus
län, sp. 205). På och utanför O. ligga de
stora fisklägena Mollösund, Käringön,
Hälleviksstrand, Stocken, Gullholmen m. fl. samt
många badorter. Från Hälleviksstrand på
v. kusten går en S. J:s automobillinje tvärs
över O. samt via färja Svanesund—Kolhättan
till Stenungsund på fastlandet, varjämte ön
har goda båtförbindelser. Om dess talrika
fornfynd se Bohuslän, sp. 670—671. Ett
hembygdsmuseum invigdes 1931 i Morlanda.
O. är delat på Orusts östra härad
och Orusts västra härad (se dessa
ord). — Litt.: A. Enqvist,
»Stenåldersbebyg-gelsen på O. och Tjörn» (1922; akad. avh.).
Orusts och Tjörns domsaga, i Göteborgs
och Bohus län, omfattar Orusts ö., Orusts v.
och Tjörns härader. Ett tingslag;
tingsställe: Varekil.
Orusts och Tjörns kontrakt, i Göteborgs
stift, omfattar 6 pastorat: Stenkyrka,
Klöve-dal och Valla; Rönnäng och Klädesholmen;
Morlanda, Käringön, Mollösund och
Gullholmen; Skaf tö; Tegneby, Röra och Stala;
Myck-leby, Långelanda och Torp.
Orusts västra härad omfattar v. delen av
Orust (se d. o., med karta) samt i havsbandet
Skaftö, Flatön, Hermanö, Lyrön m. fl. öar;
215,57 kvkm, 11,245 inv. (1931). Socknar:
Tegneby, Röra, Morlanda, Skaftö,
Fiske-bäckskil, Grundsund (de tre sistnämnda
förenade till Skaftö församling), Gullholmen,
Käringön och Mollösund.
Municipalsamhäl-len: Ellös, Hälleviksstrand, Stocken,
Edshults-hall, Östersidan, Gullholmen, Käringön och
Mollösund. 3,884 har åker, 1,814 har
skogsmark. Tillhör Orusts och Tjörns fögderi och
domsaga.
Orusts östra härad omfattar ö. delen av
Orust (se d. o., med karta) samt närliggande
öar; 184,71 kvkm, 5,339 inv. (1931). Socknar:
Torp, Myckleby, Långelanda och Stala. 4,338
har åker, 2,931 har skogsmark. Tillhör Orusts
och Tjörns fögderi o. domsaga.
Orv, det skaft, vid vilket lien fästes.
Orvar Odd (d. v. s. »pil-Udd»), norsk
sago-hjälte, tidigast omtalad i Bråvallakvädet
(omkr. 1066) som »Odd den vittbereste» från
Jæderen. Om O. och Hjalmar den hugstore
se H j alm a r. I slutet av 1200-talet
författades av en okänd islänning en romantisk
saga om O., som på Island varit mycket
populär. — O. var en ypperlig bågskytt; av
sin fader hade han ärvt tre pilar, som alltid
träffade sitt mål och sedan återvände i
skyttens hand. En volva hade spått, att hästen
Faxe skulle vålla hans död. O. dräpte hästen
och grävde ned den i jorden. När han en
gång hånar den vederlagda spådomen, snavar
han på en gammal hästskalle; ur den kryper
en orm fram, som biter ihjäl honom. En
liknande sägen berättas om storfursten Oleg (se
d. o.). »Orvar-Odds saga» är utg. av R. C.
Boer (1892). E. W-én.
Orvar Odd, pseud. för O. P. Sturzen-Becker
(se d. o.).
Orvieto [årviä’tå], stad i it. prov. Perugia,
Umbnen, vid järnvägen Rom—Florens, på
en isolerad tuffklippa, dit en 560 m lång berg-
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
