Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ostpreussen, Östpreussen - Ostpreussiska nötkreatursrasen - Ostpreussisk häst - Ostracion, Ostraciontidae - Ostracism - Ostracoda - Ostrakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Ostpreussiska nötkreatursrasen—Ostrakon
434
Ort. I Kurisches Haff utmynnar
Memel (Njemen), gränsflod mot
Litauen; i Frisch.es Haff utfalla
Pregel, O:s huvudflod, Passarge
samt, genom den östliga armen
Nogat, Weichsel, gränsflod mot
Danzig och Polen. Norra O. bildar
ett mot ö. allt bredare, något
vå-gigt slättland (moränlera). S.
därom vidtar Preussiska
sjöplatån, ett typiskt moränlandskap, i
vissa trakter täml. kuperat:
Kernsdorfer Höhe i v. 313 m,
Seesker Berg i ö. 310 m. Mellan
ett nordligt och ett sydligt
änd-moränstråk ligga gruppvis de
talrika sjöarna, än stora, rikt
förgrenade vattenytor, ss. Masuriska
sjöarna Mauersee och
Spirding-see, än smala bäcken, ss. vid
Oste-rode. Sjöplatån avvattnas mot n.
av Pregels tillflöden Angerapp och
Ange, mot s. av de till
Weichsel-systemet hörande Drewenz,
Pis-seck o. a. Längst i s. och ö.
utbreda sig vidsträckta sandhedar,
ss. Johannisburger Heide och
Ro-minter Heide. Skog och mossar
uppta betydande arealer. O. bil-
dar en övergångszon mot Östeuropas
kontinentalklimat; vintrarna äro ofta kalla och
snörika. Av befolkningen är flertalet
tysktalande; 1925 års statistik uppger 2,708 litauer
(s. om Memel), 20,357 polacker (bl. a. vid
Allenstein) samt 41,475 »masurer». Den tyska
befolkningen härstammar huvudsaki. från
or-denstidens kolonister, som undanträngde den
äldre fornpreussiska befolkningen. Av inv.
äro 83,8 % protestanter och 15 % katoliker,
de senare mest inom biskopsstiftet
Erme-land. Ett univ. finnes i Königsberg. O. är
ett utpräglat agrarland; jordbruket med
binäringar sysselsätter 55,7 % av yrkesutövarna.
En stor del av jorden tillhör storgods. De
viktigaste växtslagen äro potatis, råg och
havre, foderbetor samt hö. Boskapsskötsel
med mejerihantering vinner alltmera
betydelse; O. är särskilt känt för sin hästavel
(berömt stuteri i Trakehnen). Industrien har
sitt huvudsäte i Königsberg — som jämte
ut-hamnen Pillau tillika är O:s huvudhamn —,
Elbing, Tilsit och Insterburg. Vid
Palmnicken i Samland utvinnes bärnsten genom
gruvdrift. En växande turisttrafik söker sig till
de vackra sjöarna, de minnesrika städerna
och kustens badorter. Näringslivets
utveckling har efter världskriget betydligt hämmats
genom de nya gränserna. Bland inre
vattenvägar märkas utom huvudfloderna Elbing—
Oberländischer Kanal och Masuriska kanalen.
De viktigaste förbindelserna med det övriga
Tyskland äro järnvägslinjen Königsberg—
Marienburg—Berlin, fartygslinjen Pillau—■
Zoppot—Swinemünde och flyglinjen
Königsberg—Berlin. Administrativt indelas O. i
re-geringsområdena Königsberg, Gumbinnen,
Allenstein och Westpreussen. S. F.
O., urspr. en del av Tyska ordens område,
blev på 1400-talet ett län under Polen,
tillföll 1618 kurfursten av Brandenburg,
fortfarande som polskt län, ingick delvis i
svenska generalguv. Preussen (se d. o. 1) 1629—35
och stod 1656 under Sveriges överhöghet, men
den »store kurfursten» fick det 1657 och 1660
erkänt som suveränt land, vilket gav namn
åt konungariket Preussen. O. skildes genom
Versaillesfreden (1919) från det övriga
Tyskland; kretsen Soldau avstods till Polen. Om
folkomröstningen i vissa delar av O. 1920 se
Allenstein-Marienwerder, om
striderna i O. under världskriget se M a s u r e n
och Polsk-ryska fronten. (L-ts.)
Litt.: A. Bludau och A. Zweck, »O.» (4 bd,
1898—1902); A. Tornquist, »Geologie von
Ostpreussen» (1910); A. Ambrassat, »Die
Pro-vinz Ostpreussen» (2:a uppl. 1912); F. Mielert,
»Ostpreussen» (1926).
Ostpreussiska nötkreatursrasen, en ras bland
låglandsboskap (se d. o.).
Ostpreussisk häst, en i Ostpreussen utbildad
halvblodsras av lättare ridhästtyp, särskilt
lämplig som kavalleri- och lättare vagnshäst.
Rasen är utbildad genom förädling av den i
Ostpreussen inhemska häststammen. E. T. N.
Ostra’cion, Ostraciontldae, zool., se K o
f-f e r t f i s k ar.
OstracFsm (av o’stralcon, se d. o.), en av
Kleisthenes (se d. o.) i Aten till skydd för det
demokratiska statsskicket införd omröstning,
varigenom en person kunde landsförvisas för
viss tid, oftast tio år, utan förlust av
medborgerlig ära och egendom. O. var först
riktad mot anhängarna till Peisistratos’
söner, vilka som tyranner styrt Aten, men
användes sedan för att avlägsna mäktiga
partihövdingar, t. ex. Themistokles, Aristides, Ki
mon. Den kom ur bruk, då 417 f. Kr.
avgörande genom o. skulle träffas mellan de båda
rivaliserande partiledarna Nikias och
Alki-biades men dessa förmådde sina anhängare
att rösta på en mindre betydande demagog,
Hyperbolos, vilken till allmän överraskning
blev landsförvisad. M. Pn N-n.
Ostra’coda, zool., se M u s s e 1 k r ä f t o r.
O’strakon, grek., skärva av lerkärl, i anti-
OSTPREUSSEN
Skala 13500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
