Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxelösund - Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg - Oxelösunds järnverk - Oxenstierna, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg—Oxenstierna
468
Bild från Oxelösunds hamn.
trävaror o. s. v. Själva samhället har
hu-vudsakl. anlagts av järnvägs-a.-b., som inköpt
marken, anlagt gator, elektricitetsverk,
vatten- och avloppsledningar m. m. Inom O.
an-lades på 1880-talet ett villasamhälle,
huvudsaki. bebott av sommargäster från Nyköping;
kall- och varmbadhus finnas. O. är tull- och
lotsstation, har livlig handel, stort oljeupplag
m. m. Invid municipalsamhället ligger
Oxelösunds järnverk (se d. o.). Tax.-värde å
fastighet i O. 5,813,000 kr. (1929), tax. inkomst
3,018.840 kr.
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, se
Grängesberg — Oxelösunds
järnvägar.
Oxelösunds järnverk i Oxelösund äges av
Oxelösunds järnverks-a.-b. (gr. 1913).
Järnverket omfattar en koksmasugn med en kapacitet
av 60,000 ton gjuteritackjärn, ett koksverk
med 60 ugnar, biproduktsverk för tjära,
am-moniumsulfat, bensol m. m., gasverk och
elektrisk kraftstation med tre gasmotordrivna
generatorer om 1,600 hkr vardera. Dessutom har
vid verket byggts ett glasbruk för maskinell
tillverkning av fönsterglas i stor skala.
Masugnen pådrogs 1917, koksugnarna 1919 och
glasbruket 1928^ G. H-r.
Oxen (lat. TaWrus), stjärnbild på n.
stjärnhimlen, belägen mellan 3 och 6 tim. rektascen-
Kartskiss över stjärnbilden Oxen.
sion samt mellan ekvatorn och 30° n.
deklination. O. är en stjärnrik konstellation,
som omfattar ett parti av Vintergatan. De
för blotta ögat synliga stjärnornas antal är
nära 140. O. innehåller två av de största och
närbelägnaste öppna stjärnhoparna,
Hya-derna (se d. o. 2) och Plejaderna (se
d. o.). Dessa stjärngrupper ha tilldragit sig
livligt intresse långt före den vetenskapliga
astronomiens grundläggning. K. Lmk.
Oxenstierna, svensk släkt, urspr. från
Småland. Äldste kände stamfadern, Torsten, var
fader till bl. a. väpnaren Nils Torsten
s-s o n, som nämnes 1335—50. Redan dennes
son riddaren Bengt Nilsson
nämnes som riksråd (1364).
Släktens vapen var oxpannan
(»stjärnan», ty. Stern och Stirne), efter
vilket senare togs namnet
Oxenstierna (belagt f. ggn 1592; se W.
Wiget, »Om namnet O.», i Språk
och Stil 1915). Släktens första
blomstringstid var 1400-talet, då
den stod främst bland de uni-
onsvänliga släkterna och var besutten
särskilt i Uppland (Salsta, Djursholm). Bengt
Nilssons sonsöner bröderna Nils och Bengt
Jönsson (se nedan) voro båda
riksföreståndare liksom den senares son ärkebiskop Jöns
Bengtsson (se nedan). Nils Jönssons son
riddaren och riksrådet Erik Nilsson (d.
omkr. 1470) deltog i resningarna 1457, 1464
och 1469. Från Bengt Jönssons son och Jöns
Bengtssons bror riddaren och riksrådet K r i
s-tiern Bengtsson d. ä. (d. omkr. 1473)
härstammar den senare ätten. Han deltog i
biskop Kettil Karlssons resning 1464 och var
en av anstiftarna av upproret mot Karl
Knutsson 1469, varvid Kristiern Bengtsson
tillfångatogs. Om hans son Sten
Kristiernsson se nedan. En annan son var riddaren
Bengt Kristiernsson (d. 1495), vilken
från 1489 nämnes som riksråd. Hans ende
son, riddaren Kristiern Bengtsson
d. y. (d. 1520), var från 1504 riksråd. Trots
sina sympatier för unionen avrättades han i
Stockholms blodbad. Han var då den ende
av sin ätt utom sonen, Gabriel Kristiernsson
(se nedan), som blev frih. 1561 (ätten
kallades senare O. af Eka och Lindö). Den
sistnämndes söner voro bl. a. frih. Krister
Gabrielsson O. (1545—92), som blev
riksråd 1586 men föll i onåd vid Revalmötet 1589,
samt frih. Gustaf Gabrielsson O. (1551
—97), som blev ståthållare över Reval och
Estland 1584, riksråd 1590, understödde
hertig Karl vid riksdagen 1594 och s. å. blev
kammarråd. Gustaf Gabrielsson O. var fader
till Axel O. (se nedan), som 1645 blev greve
O. af Södermöre (ätten utdöd på
mans-sidan 1706), och till riksdrotsen frih. Gabriel
Gustafsson O. (se nedan), vars barn blevo
grevar O. af Croneborg 1651 (ätten utdöd
1803). Bland dessa barn voro (frih., efter sin
död greve) Gustaf Gabrielsson O. (om honom
och hans maka, Maria Sofia De la Gardie,
se nedan) och (frih., efter sin död greve) G
a-briel Gabrielsson O. (1618—47), som
var lantmarskalk vid utskottsmötet 1645; om
deras brorsöner halvbröderna grevarna
Gabriel och Johan Turesson O. se nedan. — Till
friherrliga ätten O. af Eka och Lindö hörde
Släkten
Oxenstiernas
vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
