Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxidation - Oxidationsmedel - Oxidera - Oxiderivat - Oxidul - Oxie (härad) - Oxie (socken) - Oxie kontrakt - Oxie och Skytts domsaga - Oxihemoglobin - Oximer - Oximetylantrakinoner - Oxisyror - Oxonia - Oxoniumsalter - Oxsimpa - Oxsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Oxidationsmedel—Oxsläktet
486
ger fria syreatomer. Vid s. k. a u t o x i d
a-tion möjliggöres o. med luftens syre av att
något lätt oxiderbart ämne är närvarande,
som upptar den ena syreatomen. H. E. (I. B.)
Oxidationsmedel, syrerika föreningar, som
lätt avge syre och därvid verka oxiderande.
Viktiga o. äro salpeter och salpetersyra,
ka-liumkromat, -klorat och -permanganat,
väte-superoxid, natriumperborat, klorkalk m.fl. I.B.
O:s oxiderande verkan nyttjas för att
förstöra mikroorganismer i antiseptiskt el.
des-inficierande syfte samt för att borttaga dålig
lukt, detta genom att oxidera och förstöra
illaluktande ämnen. Klorsyrat kali är
i torrt tillstånd vid upphettning ett starkt o.
Ozon (se d. o.) avger syre synnerligen lätt
men låter svårligen anbringa sig i medicinskt
syfte. Den prisade »ozonrika luften» vid
vissa kurorter innehåller alltför litet ozon för
att vid inandning ha någon kurativ betydelse.
Om s. k. ozonvatten se
Ozonbehandling. C. G. S.
Oxidera, syrsätta, överföra ett ämne till
en högre oxidationsgrad.
Oxiderivät, dets. som hydroxy
Ideriva t, se Hydroxy 1.
Oxidül, kem., se Oxid.
Oxie, härad i Malmöhus län, närmast s. och
ö. om Malmö; 230,21 kvkm, 21,997 inv.
(1931), oberäknat Fosie, som fr. o. m. 1931
tillhör Malmö. Socknar: Särslöv, S. Sallerup,
Husie, Oxie, Glostorp, Lockarp, Bunkeflo, V.
Klagstorp, Tygelsjö, Gässie, Eskilstorp,
Hö-köpinge, Arrie, S. Åkarp, Mellan-Grevie, ö.
Grevie, V. Ingelstad, Törringe, V. Kärrstorp
och Svedala. Köping: Svedala. Häradet
ligger h. o. h. på kritberggrund, har i v.
långgrund kust mot Öresund och utgöres
huvudsaki. av bördiga och skoglösa lerslätter
(Söderslätt och Lundaslätten) men övergår längst
i ö. till ett något magrare, mera kuperat
moränområde med skogsdungar och småsjöar.
Från Börringesjön på ö. gränsen flyter Segeån
genom Svedala och bildar sedan häradets ö.
gräns. 20,568 har åker, 346 har skogsmark.
1920 livnärde jordbruket 37 % av
befolkningen, industrien 40 %, bl. a. vid Klagshamn
(se d. oj, de bekanta kritbruken kring
Kvarnby <se d. o.) samt Svedala köping och vid
tegelbruk m. m. på skilda platser.
Kommunikationer: se karta vid Skåne.
Folkhögskola i ö. Grevie. Tillhör Malmö fögderi samt
Oxie och Skytts domsaga.
Oxie, socken i Oxie härad (se ovan), på
Sö
derslätt, s. ö. om Malmö; 11,18 kvkm, 818
inv. (1931). Begränsas i ö. av Segeån. 996
har åker; skog saknas. Egendom:
Fredriks-berg (se d. o.). Ingår i S. Sallerups, Husie,
Bjärshögs och Oxie pastorat i Lunds stift,
Oxie kontrakt.
Oxie kontrakt, i Lunds stift, omfattar 12
pastorat: Malmö S:t Petri; Malmö Caroli;
Malmö S:t Pauli; Malmö S:t Johannes;
Limhamn; V. Skrävlinge; Bunkeflo och Glostorp;
Gässie, Eskilstorp, Arrie och Hököpinge; V.
Ingelstad, ö. Grevie, Mellan-Grevie och S.
Akarp; Fosie och Lockarp; S. Sallerup, Husie,
Bjärshög o. Oxie; Tygelsjö o. V. Klagstorp.
Oxie och Skytts domsaga, i Malmöhus län,
omfattar Oxie och Skytts härader. Ett
tingslag; tingsställe: Malmö.
Oxihenioglobln, kem-, se H e m o g 1 o b i n.
Oxlmer, organiska föreningar mellan
hydrox-ylamin (se d. o.) och aldehyder el. ketoner
(se d. o.). I förra fallet bildas aldoximer,
t. ex. acetaldoxim, CH3 . CH : NOH, av
acet-aldehyd och hydroxylamin, i senare fallet
k e t o x i m e r. O. äro antingen fasta,
kristalliserande el. flytande ämnen. I. B.
Oximetylantrakinöner, organiska ämnen,
som kunna avledas från kolvätet an t
ra-cen (se d. o.). Genom oxidation av detta
till antrakinon (se d. o.) och ersättning
av ett antal väteatomer med hydroxyl (O1I)
och metyl (CH3) uppstå olika o., t. ex. k r
y-s o f a n sy r a och e m o d i n. Sådana ämnen
ingå, mestadels bundna vid socker till s. k.
antraglykosider, i avföringsmedlen
senna, rabarberrot, frangula- och sagradabark
samt aloe. I tarmen frigöras o. från sockret
och reta dä tarmen till ökad peristaltik, som
underlättar avföringen. C. G. S.
Oxisyror, hydroxylderivat av organiska
syror, reagera således som syror och samtidigt
som alkoholer el. fenoler. Till o. höra
mjölksyra och salicylsyra (se dessa ord). H. E.*
Oxönia, lat. namn på Oxford.
Oxöniumsalter kallas (i analogi med
ammo-niumsalter) föreningar, vari en med två
valenser bunden syreatom adderar ytterligare
en positiv och en negativ atom el. radikal.
I o. är således syret 4-värdigt. Så kan t. ex.
etyleterns förening med saltsyra uppfattas
som ett oxoniumsalt. H. E.*
Oxsimpa, zool., se S i m p o r.
Oxsläktet, Bos, i vidsträckt mening de
högst stående av fam. Bovidae, slidhornsd jur
(se d. o.). Utmärkande drag: djuren äro
stora, kraftigt byggda med bred, naken och
fuktig mule, ofårad överläpp, inga körtlar
framför ögonen eller mellan klövarna, lång
svans, fyra spenar. Numera uppdelas
slid-hornsdjuren vanl. i ett antal undersläkten:
Bos i inskränkt mening, uroxe och
tamboskap, gaur (se d. o.) från Främre
Indien till Malacka med en halvdomesticerad
form, g a y a 1 (se d. o.) från Assam till
Tenas-serim; banteng i flera olika raser från
Assam till Malacka och på Java, Sumatra m. fl.
öar, delvis domesticerade; j ak (se d. o.) från
Tibet, i stor utsträckning domesticerad;
bison (se d. o.); Bubalus (se Bufflar), dels
vilda el. domesticerade raser i s. Asien och
s. Europa, dels talrika afrikanska raser;
a n o a (se d. o.), en dvärgbuffelras av
primitiv typ på Celebes, närmast besläktad
OXIE HD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
