Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pacifikbanor - Pacificm - Pacini, Filippo - Paciniska känselkroppar el. Vater-Paciniska känselkroppar - Pacius, Fredrik - Packhus - Packhusinspektion - Packhuskarlslag - Packis - Packning - Pactum - Pacuvius, Marcus - Padang - Padda - Paddel el. Pagaj - Paddfiskar - Paddfot - Paddington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Pacifism—Paddington
498
ligare delarnas ekonomiska uppblomstring.
Järnvägar tvärsöver Sydamerika kallas ibland
p. (se A r g e n t i n a, sp. 33) eller ock t r a n
s-a n d i n a järnvägar.
PacifFsm, fredsrörelse. — Pacifi’st,
fredsvän.
Pacini [patfi’ni], F i 1 i p p o, italiensk
ana-tom (1812—83), sedan 1847 prof, i Florens.
P. återupptäckte 1835 de 1741 av den tyske
anatomen Abraham Vater (1684—1751;
prof, i Wittenberg) beskrivna men sedan
förgätna känselkropparna, vilka därefter burit
P :s namn (se Paciniska
känselkrop-p a r). Han publicerade även en utmärkt
beskrivning av ögats näthinna och konstruerade
ett speciellt mikroskop. E. Abr.
Paciniska känselkroppar [patJTni-] el. V
a-ter-Paciniska känselkroppar, anat.,
nervändapparater för vissa känselnerver. De
äro ovala bildningar, högst 2—3 mm långa
och omkr. 1 mm tjocka samt ha en
karakteristisk lamellär byggnad. De förekomma dels i
underhudsbindväven, särskilt på handflata och
fotsula, dels i djupare vävnader som
bukhinna, leder, senskidor, muskelbindväv o. a.
Sannolikt utgöra de receptorer (mottagare)
för djupa mekaniska tryck- och
spännings-retningar. E. Abr.
Päcius, Fredrik, tysk-finländsk
tonsättare (1809 19/3—91 8/i). Föddes i Hamburg,
studerade i Kassel, bl. a. för L. Spohr, blev
1828 soloviolinist vid hovkapellet i Stockholm
och var 1834—69
lärare i musik vid
Helsingfors univ.
Musiklivet i Finland fick
genom P. en rik
blomstring. Han
framträdde som violinist,
kompositör, ledare för
kör och orkester,
uppsatta av honom,
ständigt entusiastisk och
livande. Hans
tonsättningar till
Runebergs, Topelius’ m. f 1 :s
dikter blevo av stor
betydelse för den fosterländska väckelsen,
särskilt »Vårt land» samt »Soldatgossen» och
»Suomis sång». Till Topelius’ text skrev P.
operan »Kung Carls jagt» (1852; uppf. även
i Sthlm) och sångspelet »Prinsessan af
Cypern» (1860). Hans sista större tonverk var
operan »Loreley» (1887). Oräkneliga
akademiska och fosterländska högtider
illustrerades med festmusik av P. Han blev prof. 1860
och fil. hedersdr 1877. Biogr. av P:s
dotterdotter Maria Collan-Beaurain (1921). H. E. P.
Packhus, se Tullpackhus.
Packhusinspektion, före 1923 benämning på
den avd. av tullverkets lokala förvaltning i
Stockholm, Göteborg och Malmö, som
handlägger tulltaxeringsgöromål. Avd. benämnes
numera tullbehandlingsinspektion. T. J-n.
Packhuskarlslag, hos tullanstalt verksamt
arbetslag, som tillerkänts uteslutande rätt att
framföra gods till tullklarering, uppacka och
återinpacka godset, lämna behövligt
arbetsbiträde vid förekommande vägning därav samt
införa godset i och utföra det från allmän
tull-klareringslokal. P. finnas av ålder i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. På
annan tullplats må enl. tullstadgan den
auktoriserade handelskammare, inom vars
verksamhetsområde tullplatsen är belägen, för viss
tid anställa sådant arbetslag. F. n. äro dylika
verksamma i Borås, Kristinehamn, Linköping,
Eskilstuna och Lund. P. lyder under
tull-anstalten på platsen. Dess medlemmar äro
ej anställda i tullverket, men antalet sådana
bestämmes av Generaltullstyrelsen, och
tullanstaltens godkännande erfordras för att bli
antagen till medlem. P. kan antingen avlönas
av den handelskammare, som anställt laget,
el. för handräckningsbestyrets förrättande få
av varuhavarna upptaga viss, enl. särskild
taxa beräknad ersättning, s. k. d r a g a r p e
n-n i n g a r. Avlönas laget av
handelskammare, äger denna uppbära och behålla de
dragarpenningar, som inflyta enl. taxan.
Sådan taxa fastställes för orten av
Generaltullstyrelsen efter samråd med
Kommerskollegium. På tullplats, där p. icke finnes, må
handräckningsbestyret utföras av
varuhava-ren själv el. genom lämpligt av honom
anskaffat arbetsbiträde el. på annat
ändamålsenligt sätt. Vid enstaka tillfällen kan på
dylik plats varuhavare mot gottgörelse till
tullverket få bestyret utfört av
tulltjänsteman, som av förman beordras därtill. T. J-n.
Packis, se Hav, sp. 645.
Packning, tekn., medel för åstadkommande
av gas- el. vätsketät anliggning mellan ytor.
Packningsbox el. packningsdosa
kallas en anordning i mitten av
cylinderbotten, där kolvstången löper, tätt omsluten av
i boxen el. dosan inpressat
packningsmate-rial. Till p. nyttjas särskilt hampa, bomull,
läder, gummi (kautschuk), asbest och metall.
För att täta en motors kolv el. kanna mot
arbetscylinderns vägg brukas bl. a. fjädrande
ringar av järn, stål el. brons, insatta i rännor,
som uttagits efter kolvens omkrets. G. H-r.
Pa’ctum, lat. (plur. pa’cta), avtal, fördrag,
se P a k t u m. — Pa’ctum tu’rpe, neslig
överenskommelse.
Pacu’vius, M a r c u s, romersk skald (f. 220
f. Kr., d. nära nittioårig), systerson till
En-nius. Vann berömmelse som tragediförfattare.
Jämte tragedier med grekiskt sagostoff skrev
P. en praetexta (romerskt historiskt drama),
»Paullus», till ära för segraren vid Pydna.
Pädang, huvudstad på guv. Sumatras
västkust, Nederl. Ostindien; 41,096 inv. (1928).
En av holländarnas äldsta kolonier på
Sumatra, viktig exporthamn med järnvägar till
upplandets gruvdistrikt. Uthamn:
Emmaha-ven (se d. o.).
Padda, zool., se Paddsläktet.
Paddel el. Paga’j, kort åra med brett blad,
som brukas på sådana farkoster, vilkas bredd
ej medger bruket av vanlig åra med stöd på
relingen. P. med blad i båda ändarna kallas
dubbelpaddel. Se Kanot, bild 2. (ö-g.)
Paddfiskar, Batra’chidae, fam. bland de
taggfeniga benfiskarna, omfattande klumpiga,
rätt långsträckta former med stor mun och
breda bröstfenor; rovfiskar. Gällocket bär
ofta taggar, i förbindelse med giftkörtlar. P.
finnas vid de varma havens kuster,
europeiska p a dd fisken, Batrachus
didacty-lus, 45 cm lång, i Medelhavet. T. P.
Paddfot, bot., se Riva.
Paddington [päktipton], stadsdel i London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
