Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paddington - Paddla - Paddock - Paddsläktet - Paddtorsk, Paddål - Paddy - Paddödla - Paderborn - Paderewski, Ignacy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Paddla—Paderewski
500
(se d. o., sp. 157, och karta över London,
centrala delarna).
Paddla, att ro ined paddel (se d. o.).
Paddock [pä’dek], eng., inhägnat område
för hästar, vanl. vid stall.
Vanlig padda, Bufo bufo.
Paddsläktet, Büfo, tillhör fam. Bufönidae av
ordn. groddjur (se d. o.). Hos dess former
saknas tänder h. o. h., bakbenen äro tämligen
korta och huden i regel starkt vårtig med ett
par körtelansvällningar bakom öronen.
Hithörande arter krypa mer än de hoppa, äro i
rörelse i skymningen och under natten och leva
av insekter, larver, sniglar o. dyl. Äggen
läggas i vatten och hänga samman i långa
strängar. I Sverige finnas tre arter.
Vanliga paddan, B. bufo, har njurformad
öronkörtel och blir 9 cm (i Sydeuropa ända
till 20 cm) lång. Färgen är växlande, ovan
mörkbrun-gråbrun, under gulbrun-gråvit, ofta
med mörka fläckar. Hanarna, som
igenkän
Rådhuset i Paderborn.
nas på svarta hornvårtor på tre framtår, låta
höra ett gällt kväkande under parningstiden.
Denna padda är allmän i s. och mell. Sverige,
dock sällsynt på Öland, och avtar i antal
norrut. Stinkpaddan, B. calamita, blir
5—7 cm läng, har platt, trekantig öronkörtel
och är grönbrun med ett gult streck längs
ryggen. Simhud saknas nästan h. o. h. Den
hoppar ej utan springer och avger, då den
oroas, en obehaglig lukt. Hanen har en stor
strupsäck. Stinkpaddan förekommer i
kustlandskapen från Blekinge t. o. m. Bohuslän.
Grönfläckiga paddan, B. viridis, blir
7—8 cm lång, är ovan vitgrå med talrika
gröna fläckar, under vit och ofta brunfläckig
samt har äggformig öronkörtel. Den finnes,
ehuru sparsamt, i de s. ö. landskapen. T. P.
Paddtorsk, Paddål, se Torskfiskar.
Paddy [pä’di], dimin. av Patrick (se P a
t-r i k), eng. öknamn på irländare.
Paddödla, zool., se Leguaner.
Paderborn [pädørbå’rn]. 1. Stad i preuss.
prov. Westfalen, reg.-omr. Minden, vid ån
Pader; 32,804 inv. (1925). Katolskt
biskopssäte. Altstadt omges delvis av murar. P:s
förnämsta byggnadsverk äro domen (från 1100
—1300-talet), jesuitkyrkan, rådhuset och
Bar-tolomeuskapellet (från 1017; Tysklands äldsta
välvda hallkyrka). P. är säte för en biskoplig
fil.-teol. akademi (gr. 1614 som univ., vilket
upphävdes 1819) med en franciskansk teol.
högskola. P. gjordes av Karl den store till
biskopssäte, blev senare han sestad och fri
riksstad men miste 1604 sina privilegier,
emedan staden antagit reformationen. — 2.
Fordom riksomedelbart stift. Det upphävdes 1803
och gavs som ärftligt furstendöme åt Preussen.
Padere’wski, 1 g n a c y, polsk pianist (f.
1860), elev av Lechetizki i Wien. Företog
glänsande turnéer i Gamla och Nya världen
samt besökte Sverige
1901. P. var dir. för
konservatoriet i
War-schau 1909—13. Han
vann sin största
berömmelse som
Beet-hoventolkare. P. har
skrivit flera
pianokonserter och även
framträtt som
opera-kompositör. Av hans
pianoverk ha en del
danser, särskilt en
menuett i G dur,
blivit populära. T. N.
Under världskriget verkade P. i Amerika
med stor framgång för Polen, särskilt bland
i U. S. A. bosatta polacker, och anses ha
åstadkommit, att Wilson upptog kravet på
Polens återupprättande bland sina fjorton
punkter. Jan. 1919 blev P. polsk
premiär-oeh utrikesminister, lyckades utverka, att
flera makter erkände Polens oberoende, och
deltog i fredskonferensen; jämte R. Dmowski
undertecknade han Versaillestraktaten. I
Polens inre politik sökte han verka medlande
men avgick dec. 1919 efter en konflikt med
militärpartiet i östgaliziska frågan. Till febr.
1921 var han Polens ombud vid Nationernas
förbund. — Ty. monogr. av A. Nossig (1901),
eng. av E. A. Baugham (1907), fr. av R.
Cha-brié (1928) och II. Opienski (s. å.). A. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>