Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Padilla, Juan de - Padina - Padis - Padischah - Padova - Padre - Padrone - Padt-Brugge, Dionysius - Padt-Brugge, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Padilla—Padt-Brugge
502
Padilla [paöi’lja], Juan
d e, överbefälhavare i de
kas-tilianska städernas uppror
mot Karl V (1484—1521).
Tillfångatogs i slaget vid Villalar
(1521) och avrättades. Jämte
sin gemål, dona Maria
P a c h e c o, som länge
försvarade Toledo mot de
kejserliga, är P. hjälten i många
dramer och dikter. — Om
»Padillas söner» se C o m
u-n e r o s. (K. A. H.)
Padlna, bot., se
Brunalger.
Pa’dis, cistercienskloster i
Revals stift, Estland,
grundlädes från klostret i
Diina-münde 1281 och blev eget
»abtei» 1317. 1561 kom P.
under svensk lydnad, dess
försvarsverk förstärktes, och
det spelade som fäste under
de följ, årtiondena en
framstående roll. Själva klostret torde ha
upphört redan 1561.
Pädlschäh, pers., eg. »skyddsherre», monark,
konung, kejsare, muhammedansk furstetitel,
som burits av bl. a. de turkiska sultanerna.
Regenten i Afganistan, vilken tidigare
kallades emir, bär sedan 1925 titeln p. G. Rqt.
Padova [pa’dåva], ty. Padua. 1. Provins i
n. ö. Italien, i Euganeiska Venezien (se V
e-nezien); 2,141 kvkm, 633,588 inv. (1931).
P. skiljes från Adriatiska havet av prov.
Ve-nezia. S. gräns bildar Adige; genom P. flyter
Brenta. över slätten höja sig i v. de
vulkaniska Euganeiska kullarna, skogklädda och
rika på mineralkällor. Jordbruk (sockerbetor,
tobak i Brentadalen m. m.); sockerindustri.
— 2. Huvudstad i it. prov. Padova, på slätten
kring floden Bacchiglione, 48 km v. om
Vene-zia; 126,505 inv. (1930). Biskopssäte. Staden
omslutes av gamla murar med portar och
torn; dess medelpunkt är det vackra torget
Piazza delle Erbe. Utanför murarna ligger
den moderna staden med järnvägsstationen.
Från denna leder den raka Corso del Popolo
mitt igenom staden från n. till s. Mellan
corson och floden ligger den romanska kyrkan
Annunciata el. Madonna delPArena från
1300-talets början, med fresker av Giotto (se bild
1, 2 och 3 vid d. o.). I närheten den romanska
Eremitanikyrkan från 1200—1300-talet med
Mantegnas kapell (1452; se bild 2 vid
Mantegna). I hjärtat av staden ligger univ.,
näst Bolognas Italiens äldsta, gr. 1222 (2,056
stud. 1928—29). I denna del av P. ligga även
municipalbyggnaden Palazzo della Ragione,
vanl. benämnd Salone på grund av sin
väldiga högtidssal, från början av 1200-talet,
och kommunalpalatset Loggia del Consiglio
el. Loggia della Gran Guardia, en elegant
lombardisk marmorbyggnad (omkr. 1500) med
öppen kolonnhall i undervåningen, samt
katedralen, färdig på 1750-talet, med ett
märkligt romanskt baptisterium från 1200-talet.
I P:s s. del ligger den genom sina åtta
kupoler egendomliga kyrkan Santa Giustina (urspr.
från 500-talet). Strax n. om denna utbreda
sig den stora öppna platsen Piazza Vittorio
Emanuele II med en av 78 statyer av berömda
Kyrkan Sant’ Antonio i Padova.
Padovaboi m. fl. prydd parkanläggning
(genom ett missförstånd har även Gustav II
Adolf fått staty där som förment studerande
vid universitetet) samt botaniska trädgården,
en av Europas äldsta. Bland övriga
sevärdheter märkas Museo civico, gr. 1825 (stor
konstsamling, bibi., mynt- och
medaljsamling), och den till plan och yttre form
märkliga kyrkan Sant’ Antonio, med koromgång
och nio kvadratiska kapell samt sex höga
kupoler. Framför kyrkan är Donatellos
ryttarstaty av Gattamelata rest (se bilder vid
D o n a t e 11 o).
1924 skildes från univ. tekniska högskolan.
Astron. observatorium, prästseminarium m. fl.
skolor finnas. P:s industri omfattar kvarnar,
sågverk, kemiska, automobil- o. a. fabriker;
Veneziens handel har här ett centrum. — P.
(lat. Pataviim), som enl. sagan grundats av
trojanen Antenor, var under rom. kejsartiden
en av Norditaliens mest betydande städer.
Staden deltog i de lombardiska städernas
kamp mot de tyska kejsarna samt kom 1405
under Venezia, vars öden den sedan delat.
Litt.: L. Volkmann, »Padua» (1904); A.
Fa-varo, »L’universitå de Padova» (1922); A.
Mo-schetti, »Padova» (1928). E. L-r; O. Sjn.
Pa’dre, it. och sp., fader; pater.
Padrone [-å’ne], it., herre, ägare,
skyddshelgon.
Padt-Brugge, Dionysius, holländsk
tecknare och kopparstickare, inkallad omkr. 1669
till Stockholm, där han graverade åtskilliga
porträtt, ss. av Karl XI och Hedvig Eleonora,
samt titelblad till arbeten av Stiernhielm,
Rudbeck m. fl. Han dog trol. i Stockholm
på 1680-talet. O. G-g.*
Padt-Brugge, Herman, holländsk
tecknare och kopparstickare (d. senast 1687),
möjligen son till D. P. Anställdes 1674 vid
Col-legium antiquitatum, var från 1676 verksam
i sitt hemland och senare i Stockholm för
Dahlberghs »Suecia antiqua et hodierna». Han
var 1686 uppförd på Fortifikationens e. o. stat
som »kopparstickare till svenska
topogra-phien» (»Suecia antiqua»). Han stack
dessutom titelblad till arbeten av Hadorph,
Bren-ner m. fl. O. G-g*; L. W:son M.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
