Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paganini, Niccoló - Paganism - Paganus - Page - Page, F. H. - Page, Walter Hines - Page, William - Pageant - Pagellus - Pagenstecher, Alexander - Paget, släkt - Paget, Violet - Pagina - Paginera - Pagliaccio - Pagnol, Marcel - Pago - Pagod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Paganism—Pagod
506
tillbaka till sitt hemland. Hans spel var
i hög grad temperamentsfullt och formligen
fascinerade publiken; han spelade endast
egna fantasier och variationer. Hans teknik
var enastående. — P. var mycket sjuklig och
måste ofta hastigt draga sig tillbaka. Han
blev på detta sätt känd som en gåtfull,
säregen man. De många kärleksintriger, vari
han var inblandad, bidrogo även att göra
honom uppmärksammad. Redan under hans
livstid berättades om honom, att han suttit
fängslad för mord. Helt säkert äro dessa
historier osanna eller åtminstone betydligt
överdrivna. — Som kompositör hade P. föga
framgång. Mest berömda blevo hans
variationer: op. 10, »Le carnaval de Venise», och
op. 8, »Le streghe» (Häxorna). Konserterna
op. 6 i Ess dur och op. 7 i h moll spelades
rätt ofta på 1830-talet. — Biogr. av J. G.
Prod’homme (1908) och J. Kapp (1913; många
uppl.). T. N.
Pagani’sm, hedendom.
Pagänus, lat., invånare i en pagus (se d. o.),
»byinvånare»; även i motsats mot krigsfolk.
P. fick betydelsen »hedning», emedan hednisk
kult jämförelsevis länge bibehöll sig inom de
lantliga pagi. R. Tdh.*
Page [pä^; sv. uttal pä/], fr. (ordets
härledning omstridd), gosse av förnäm börd, som
skall utbildas till riddare. Under medeltiden
var det vanligt, att en ung adelsman
genomgick en flerårig skolning som tjänare (page)
vid ett furstligt hov el. hos någon storman,
varvid han fick övning i ridderliga idrotter,
höviska seder m. m. Med riddarväsendets
upplösning upphörde även det egentliga
page-väsendet. Dock behöllos länge kammarpager
vid några hov. I Sverige utses årl. vid
Krigsskolan två kadetter till kammarpager åt
konungen och drottningen; dessa kammarpager
ha förmån av ekiperingsbidrag.
Page [peid$], F. H., se Handley-Page.
Page [péid-g], Walter Hines,
amerikansk författare och diplomat (1855—1918).
Studerade bl. a. vid Johns Hopkins’
univer-sity i Baltimore, var från 1880 verksam som
tidningsman, först i
sydstaterna, därpå
från 1887 i New
York, bl. a. i Forum
1887—95 och i
Atlantic Monthly 1896—99,
grundade 1899
förlagsfirman Double-day, Page and co.
samt utgav 1900—13
tidskr. World’s Work.
Dessemellan var han
ivrigt verksam för
höjande av
folkbildningen i sydstaterna
(med frikostigt ekonomiskt stöd av
Rocke-feller). I politiken var P. demokrat och från
1911 ivrig anhängare av W. Wilson samt av
intim engelsk-amerikansk kulturell och
politisk samverkan. Han blev 1913 amerikansk
ambassadör i London, tog vid världskrigets
utbrott lidelsefullt parti för ententens sak
och påyrkade alltifrån »Lusitanias» sänkning
1915 Förenta staternas inträde i kriget. Efter
krigsförklaringen 1917 var P. outtröttligt
verksam för effektiv amerikansk hjälp åt de
allierade. Han avgick av hälsoskäl i okt.
1918 och dog 21 nov. s. å. — P:s
korrespondens under krigsåren är av stort historiskt
värde; den föreligger i utdrag i B. J.
Hend-rick, »The life and letters of W. H. P.» (2 bd,
1922; ny uppl. i 3 bd 1925). I bokform utgav
P. ett arbete om sydstaterna, »The rebuilding
of old commonwealths» (1902), och den
anonyma, delvis självbiografiska romanen »The
southerner» (1909). Se även B. J. Hendrick,
»The earlier life and letters of W. H P.,
1855—1913» (2 bd, 1928). V. S-g.
Page [péid$], William, amerikansk
målare (1811—85). Studerade i New York och
vistades 1849—60 i Italien. P. vann ett
berömt namn genom storartad och realistisk
behandling av mycket olikartade ämnen —
från »Den heliga familjen» till krigsbilden
»Amiral Farragut forcerar minlinjerna vid
Mobile». G-g N.
Pageant [pä’d$ont], eng., dramatisk
föreställning; procession, festtåg; parad.
Page’llus, zool., se H a v s r u d o r.
Pagenstecher [pä^onjtäljer], Alexander,
tysk ögonläkare i Wiesbaden (1828—79), bl. a.
bekant genom den gula ögonsalvan,
Pagenstecher s salva (se
Kvicksilverox i d s a 1 v a).
Paget [pä’d$it], gammal engelsk släkt, till
vilken hörde många hovmän, diplomater och
militärer. Sir Arthur P. (1771—1840),
en av Napoleonstidens mest kända
diplomater, var 1801—06 envoyé i Wien och
energiskt verksam för tillkomsten av tredje
koalitionen mot Napoleon samt 1807—09 envoyé
i Konstantinopel. Om hans äldre bror Henry
William P., markis av A n g 1 e s e y, se d. o.
Dennes son lord George P. (1818—80)
anförde 1854 tredje linjen vid lätta brigadens
ryktbara anfall vid Balaklava; han utgav
sina dagböcker från Krimkriget, »Crimean
journals» <1881). V. S-g.
Paget [pä’d$it], V i o 1 e t, engelsk
författarinna under märket V e r n o n L e e (f. 1856
i Normandie), bosatt i Italien sedan lång tid
tillbaka, fil. hedersdr i Durham 1924, har
författat ett stort antal kultur- och
konsthistoriska arbeten: »Studies of the eighteenth
cen-tury in Italy» (1880), »Genius loci» (1905; sv.
övers. 1907), romaner m. m.
Pägina, lat., sida i bok; diplom.
Paginèra, numrera sidorna i en bok el.
handskrift.
Pagliaccio [paljaTJå], it., se Co m med i a
d e 11’ a r t e, sp. 1278.
Pagnol [panjå’l], M a r c e 1, fransk
dramatiker (f. 1890). Vann efter ett par mindre
uppmärksammade försök en stor framgång i
Paris med »Topaze» (1928; Sthlm 1930), en
besk satir över efterkrigstidens finansiella
äventyrarvärld. Ett realistiskt sjömansdrama
med motiv från Marseilles hamnkvarter är
»Marius» (1929; Sthlm 1930), följt av »Fanny»
(1931), som befäste P:s rykte. Kj. S-g.
Pago [pa’gå], it. namn på ön Pag (se d. o.).
Pagöd nyttjas i tre betydelser: a) mindre
tempel i Indien, Indokina och Kina (i de
senare länderna infört från Indien); b)
gudabild i ett dylikt tempel (i denna betydelse
numera blott i vissa portugisiska kolonier);
c) ett hinduiskt guldmynt med en gudabild
i prägeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
