Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pagod - Pagopago - Pagophila - Paguridae, Pagurus - Pagus - Pahang - Pahlen, von der, ätt - Pahr (Paar) - Pahr (Paar), Christoffer (Christoffer) - Pahr (Paar), Dominicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Pagopago—Pahr, D.
508
Pagod i »Den himmelska fridens kloster» vid Peking.
Ordet p., som inkommit till Europa från
Indien genom portugisisk förmedling (port.
pagode), var urspr. ett namn på gudinnan
Durgä (se d. o.) i s. Indien; ordet betecknade
urspr. bilden av denna gudinna, sedan
»gudabild» i allmänhet. Härifrån har beteckningen
överflyttats till det för en dylik bild uppförda
huset, vilket i Indien och Östasien fått en
typisk form: en genom avsatser och
utspring-ande tak, listverk och skulptur rikt smyckad
flervånings, tornliknande centralbyggnad (se
bild). I pagoder (även i andra
tempelbyggnader) pläga uppställas en el. flera
Buddha-bilder och en dagoba (d a g o p, stupa),
en urnliknande el. vanl. mera praktfullt
utstyrd, kupoltäckt uppbyggnad (se Indisk
konst, bild 8), som säges innehålla en relik
av Buddha. J. Ch-r; E. L-k.
Pagopago, se Samoaöarna.
Pago’phila, zool., se Måssläktet.
Pagüridae, Pagürus, zool., se
Eremitkräftor (med bild).
Pägus (plur. pägi), lat., »by», lantdistrikt,
formen för Italiens ursprungliga bebyggande;
sedermera anslutet till Rom el. ett
munici-pium, mer sällan en fristående kommun. P.
hade vald föreståndare (magister) samt
stämmor och helgedomar.
Pähang, stat i britt, protektoratet
Federe-rade malajstaterna, på ö. kusten av halvön
Malacka (jfr d. o.), kring floden P.; 36.274
kvkm. 146,064 inv. (1921), därav 34.104
kineser. Huvudhamn: Kuantan. Förnämsta
exportartikeln är kautschuk.
Pa’hlen, von der, adelsätt, känd i
Livland sedan 1300-talet. Sex bröder P. blevo
1679 svenska friherrar; denna gren av ätten
utgick på manssidan i Sverige-Finland 1772
men fortlever i de baltiska staterna. — Peter
von der P. (1745—1826) utmärkte sig som
generalmajor i rysk tjänst under
rysk-turkiska kriget, var 1790—91 ryskt sändebud i
Stockholm och sedan bl. a. guvernör i
Kurland 1795—97. Han stod högt i gunst hos
Paul I, blev 1799 greve, 1800 president i
ut-rikeskollegiet och polisminister, 1801
generaldirektör för postväsendet m. m. Han
fruktade dock kejsaiens nyckfullhet och var
ledare för den sammansvärjning, som mars 1801
ledde till mordet på Paul I. Kort därefter
nödgades P. draga sig tillbaka till privatlivet.
Pahr (P a a r), en till Sverige närmast från
Mecklenburg inkallad krets av byggmästare,
av vilka tre kommo 1572, den fjärde 1573.
Jakob P. (d. 1575), trol. far till bröderna
C. P., D. P., F. P. och J. B. P., utvandrade
från Milano till Schlesien, där han 1547 blev
hovbyggmästare hos hertig Georg II av Brieg.
Han byggde bl. a. slottet i Brieg, varav trots
förstöringen 1741 vissa delar, en portbyggnad,
arkader etc., återstå. Ett par av sönerna
drogo 1558 till Mecklenburg. Först med
arkitektfamiljen P. kom den verkliga
renässansen till Sverige. Även införde de
det italienska bastionssystemet, och i deras
sällskap följde skaror av tyska och italienska
konsthantverkare, som i sin tur bidrogo till
att den nya stilen slog rot i landet. — Litt.:
A. Hahr, »Studier i Johan III:s renässans», I
(1907), »Neue Forschungen über die
Architek-tenfamilie P.» (i Zeitschrift für Geschichte
der Architektur 1911), »Studier i nordisk
renässanskonst», I och II (1913 och 1915), och
»Vasatidens borgar» (1917); A. L. Romdahl,
»Några observanda rörande Vasatidens
byggnadskonst» (i »Gammal konst», 1915). A. H-r.
Pahr (Paar), Cristoffer (Christoffer),
antagl. äldre än D. P. (se släktart.),
omtalas som bildsnidare, verksam i Güstrow
och Schwerin. P. kom till Sverige på så sätt,
att hertig Karl i jan. 1573 till sitt
slotts-bygge i Örebro begärde den på Borgholm och
i Kalmar anställde Dominicus P., men denne
svarade, att, som han vore hindrad, hade han
tillskrivit sin broder Cristoffer att komma.
Fr. o. m. detta år uppträder denne i hertigens
räkenskaper som överbyggmästare på
Nyköpings slott, i vilken ställning han förblev
till 1579, men var även verksam vid
Eskilstuna slott. Litt.: Se P a h r, släktart. A. H-r.
Pahr (Paar), Dominicus (d. 1602), yngre
än F. P. och J. B. P. (se släktart.). Inkallades
1569 till Schwerin, där han blev murmästare
under Johan Baptista P. och av denne i maj
1572 hämtades till Kalmar. Han förordnades
först till underbyggmästare i Kalmar och
byggmästare på Borgholms slott, blev senare,
efter J. B. P., även byggmästare i Kalmar och
var som sådan verksam nästan till sin död.
På det förra (se pl. till art. Borgholm)
byggde han bl. a. den v. flygeln med dess
utsprång och dess väldiga gemak, likaså den
norra och den södra, medan den östra blott
blev en mur, därtill de mäktiga fyra
rund-larna, utförde befästningen omkring med
bastioner åt landsidan, förhöjde det
medeltida runda kärntornet på borggården o. s. v.
Det före honom rätt oregelbundna Kalmar
slott (se d. o., med bilder) fick under hans
ledning sitt renässansskick genomfört med
lika höga längor, regelbundna fönsterrader,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
