Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pajala - Pajala och Korpilombolo - Pajas - Pajazzo (Bajazzo), Pajas - Paj choj - Pajou, Augustin - Paka - Pakarinen, Maikki - Pakenham, sir Edward - Paketbåt (-ångare el. -motorfartyg) - Paketgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Pajala—Paketgods
514
Pa’jala, den nordligaste av socknarna i
Pajala och Korpilombolo tingslag (se följ, art.);
3,615,25 kvkm, 4,850 inv. (1931), därav i
Muo-nionalusta (se d. o.) kapellförsamling 1,373,65
kvkm och 923 inv. 1920 voro 91,6 % av inv.
finnar och 3,2 % lappar. Huvudsaki.
småku-perade skogs- och myrvidder kring Torne,
Lainio och Muonio älvar. Spridd bebyggelse
i älvdalarna och på enstaka sydsluttningar.
839 har åker, 214,794 har skogsmark. Mer
än hälften av skogsmarken utgöres av
krono-parker. Vid Kengis (se d. o.) låg Norrbottens
äldsta järnverk. Arbetsstugor finnas i P. och
Muonionalusta. Ingår i P., Junosuando och
Muonionalusta pastorat i Luleå stift,
Norrbottens n. kontrakt. 1930 öppnades
postdiligenslinje P.—Muodoslompolo och 1931 8. J:s
automobillinje övertorneå—P.
Pa’jala och Korpilo’mbolo, tingslag i
Norrbottens län, omfattande kustlandets
nordligaste socknar mellan Finlandsgränsen i ö.
och lappmarksgränsen i n. v.; 8,118,95 kvkm,
10,928 inv. (1931). Socknar: Korpilombolo,
Tärendö, Pajala (med Muonionalusta) och
Junosuando. 1,731 har åker, 447,222 har
skogsmark. Jordbruk, boskapsskötsel och
skogsbruk. Tillhör Torneå fögderi och domsaga.
Tingsställen: Pajala och Korpilombolo
kyrkbyar. Se vidare resp, socknar och kartan vid
Västerbotten.
Pa’jas, se P a j a z z o.
Paja’zzo (Baja’zzo), Pajas, komisk
figur i den italienska folkkomedien, klädd i
vida kläder och sockertoppsformad hatt samt
med kritat ansikte, vilken har till uppgift
att roa publiken genom groteska upptåg (jfr
Clown). »Pajazzo» är titeln på en berömd
opera av Leoncavallo (se d. o.).
Paj choj, bergskedja i n. ö. europ. Ryssland,
skiljes från Uralbergen av Karas floddal och
sträcker sig i n. till Ishavssundet Jugorskij
sjar; når omkr. 500 m ö. h.
Pajou [pa^o’], Augustin, fransk
skulptör (1730—1809). Var elev av J. B. Lemoyne,
studerade även i Rom och blev i Paris prof,
vid akad. P. bildar övergången från fransk
rokoko till romersk klassicism:
Backant-grupp, »Klagande Psyche» (båda i Louvre),
Najaderna på Fontaine des Innocents. Till
hans bästa verk räknas en porträttbyst av
Buffon samt statyer av Cartesius, Pascal och
Bossuet. G-g N.
Päka, Agou’ti (Coelo’genys) päca,
sydamerikansk gnagare, tillhörande fam. agutidjur
(Dasyproctidae). Den har klumpigt huvud,
stubbsvans och korta, kraftiga ben, är ovan
rödbrun med några rader vita fläckar, under
rödgul. Fullvuxna hanar nå 70 cm längd och
bli 35 cm höga. P. vistas vid tättbevuxna
flodstränder el. i skogsområdenas utkanter,
där den gräver hålor i marken och lever av
växtföda, som uppsökes nattetid. T. P.
Pa’karinen, Maikki, se Järnefelt, A.
Pakenham [pä’kønem], sir Edward,
engelsk militär (1778—1815). Utmärkte sig i sin
svåger Wellingtons pyreneiska fälttåg. P. blev
1814 chef för expeditionen mot New Orleans,
led där 8 jan. 1815 ett förkrossande nederlag
och stupade i striden. V. S-g.
Pakètbåt (-ångare el. -m o t o r f a
r-t y g), större snabbgående fartyg för post- och
»Klagande Psyche.» Marmorstaty av A. Pajou.
passagerarbefordran; det säges gå i
paketfart. Förr kallades så ett av ett lands
regering förhyrt snabbseglande skepp.
Paketgods, järnv., kolli, som befordras enl.
bestämmelserna i järnvägstaxans tariffavd.
för paketförsändelser (se Järnvägstaxa).
Enl. nya taxan, gällande fr. o. m. 1 okt. 1930,
får p. väga högst 20 kg och i rymd icke
överstiga 150 kbdm. Fraktbeloppet skall erläggas
på avsändningsstationen, varvid
paketgods-fraktsedeln förses med mot fraktkostnaden
svarande fraktmärken. För gods, som kräver
snabbast möjliga transport, finnes fr. o. m.
1 okt. 1930 befordringsformen
expressgods. Sådan sändning expedieras vid
samma lokaler som resgods. Expressgodssedel ut-
Paka, Agouti paca.
XV. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
