Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palataler - Palatin - Palatinen - Palats - Palatsrevolution - Palauöarna, Pelauöarna - Palawan - Palaver - Palazzo - Palbitzki, Mattias - Pale - Pale, The - Palea - Palearktiska regionen - Palembang - Palén, Erik Johan af (Paléen) - Palencia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palataler—Palencia
519
Palatäler (av lat. palätum, gom), sådana
språkljud, vid vilkas bildning tungryggens
främre el. mellersta del höjes mot hårda
gommen. Vid stark höjning uppstå då p a 1 a t
a-la konsonanter (el. p. i inskränkt
mening), t. ex. sv. j, ty. ch i ich, fr. j [$], ch
[J’], vid svagare höjning pal a t al a (el.
främre, »lena») vokaler, t. ex. i, e, ä,
y, ö, sv. u i nu. — Om palataliserade
språkljud och palatalisering se
M u 1 j e r i n g. A. Lbd.
Palatln, namn på bysantinska hov- och
statstjänstemän, senare under medeltiden
namn på vissa stormän i Frankiska riket;
den inflytelserikaste kallades comes palatinus,
sedermera latinsk beteckning för pfalzgreve
<se d. o.). I Ungern var p. till 1848 den
högste hovtjänstemannen.
Palatinen (lat. Pulätium, Mons Palatinus),
den först bebyggda av Roms bergshöjder, från
Augustus’ tid platsen för kejsarboningen.
Palats (ty. Palas, Palast, eng. palace, fr.
palais, it. palazzo, av lat. Palätium,kulle i Rom,
sedan namn även på hus, byggt av Augustus
på denna kulle) kallades under medeltiden
företrädesvis de tyska borganläggningarnas
festsal och det hus, där festsalen fanns. Det
tyska borgpalatset utgjordes ofta av en
rektangulär flervåningsbyggnad med kök och
ekonomirum under den tvåskeppiga festsalen
och boningsrum ovanpå samt fritrappa
utvändigt för kommunikationen. Denna typ har
ut-veeklingshistoriskt vissa likheter med den
karolinska palatsarkitekturen. En annan
palatstyp är den nordisk-engelska
hallbyggnaden (se H a 11), en långsträckt
envåningsbyggnad med treskeppig sal. Alsnö hus på Adelsö
(se Alsnö kungsgård) är ett svenskt
ex. på ett medeltida p., som tillkommit under
påverkan av såväl inhemska som kontinentala
och engelska salbyggnader.
Under renässansen och barocken blomstrade
palatsarkitekturen särskilt i Italien,
Frankrike och England. P., som, då det uppförts
utan förbindelse med borg, under medeltidens
senare del ofta befästs, blev nu en
praktbyggnad, som togs i bruk icke blott av furstar och
biskopar som bostad utan även av
stadsmyndigheter för förvaltnings-, sammanträdes- och
representationsändamål. E. L-k.
Palatsrevolution, politisk omvälvning,
planerad och verkställd i den förut maktägandes
närmaste omgivning.
Palåu’öarna, P e 1 a u’ö a r n a, eng. Pelew
Islands, mikronesisk ögrupp i Stilla havet,
v. om Karolinerna, till vilka P. vanl. räknas;
109 öar; 478 kvkm, 7,570 inv. (1928), därav
5,696 kanaker och 1,685 japaner. Den n.
gruppen består av höga, vulkaniska öar, till
större delen omgivna av korallrev, den s.
gruppen är h. o. h. korallöar. I n. gruppen
huvudön Baobeltaob el. Palau med
administrationsorten Korror. Jfr Karolinerna. Tysk
monogr. av A. Krämer (3 bd, 1917—26).
Pala’wan, huvudön i Palawangruppen bland
Filippinerna (se d. o., med karta); omkr. 11,655
kvkm, 69,053 inv. (1918). Huvudort och -hamn
är Puerto Princesa. Kautschuk exporteras.
Paläver (sp. palabra, ord, tal),
underhandling, överläggning, samspråk.
Palazzo [pala’tså], it., palats. Om P. B a
r-berini, P. Farnese m. fl mera bekanta
520
italienska palats se släktnamnen samt F 1
o-r e n s, Florentinsk konst, Rom och
Romersk konst samt V e n e z i a och
Veneziansk konst. — P. degli U
f-fizi, se Uffizierna. — P. L a te
ra-nense, se Lateranen. — P. Q u i r
i-n a 1 e, se Rom.
Palbi’tzki, Mattias, frih., diplomat (1623
—77), f. i Hinterpommern; trol. var släkten
av polskt ursprung. P. gick på Gustaf Horns
uppmaning i svensk tjänst under Kristinas
tid, företog 1644—48 vidsträckta resor i v.
och s. Europa samt Egypten och utnämndes
efter hemkomsten till kammarherre. Han
anlitades i många diplomatiska beskickningar,
bl. a. till Venezia och Rom, varvid han även
verkade som drottningens konstagent; 1651
—52 hade han liknande uppdrag i Frankrike
och Spanien. P:s depescher röja både lärdom
och diplomatisk skicklighet. Genom P:s
förmedling kommo både konstalster och
konstnärer av betydenhet till Sverige. Han var en
icke oäven tecknare, och hans skisser (bl. a.
i Nationalmuseum i Stockholm) av stadsvyer,
palats och ruiner, både svenska och utländska,
ha i många fall stort konsttopografiskt värde.
Dessutom tecknade han porträtt, kostym- och
teaterbilder. 1675 blev P. frih.; ätten utdog
1851. — Litt.: O. Granberg, »Svenska
konstsamlingarnas historia», 1 (1929); W. Nisser,
»M. P. En 1600-talets connoisseur och hans
bilder från den klassiska Södern» (1931).
G. J-n; E. L-k.
Pale [péil], eng., blek, ljus, svagt färgad.
Förekommer särskilt i varubenämningarna
pale ale (se
Maltdryckstillverk-n i n g, sp. 742) och pale sherry (se X
e-res). G. H-r.
Pale, The [öe pelT], eng., se Irland,
sp. 722.
PaTea (plur. pa’leac), bot., se Fjäll 3.
Palea’rktiska regionen, se Djurgeografi.
Palembang, huvudstad i residentskapet P.
(85,918 kvkm, 872,552 inv. 1928) på s. ö.
Sumatra, Nederl. Ostindien, vid den segelbara
Moesi; 62,916 inv., därav 1,117 européer. P.
är s. Sumatras främsta handelsstad, driver
handel på Malajiska öarna, Siarn och Kina
(kaffe, kautschuk, copra, bomull, kol m. m.).
— P. är ett av muhammedanismens första
centra i Nederl. Ostindien. 1618 anlades där
ett holländskt faktori, men först 1825
upphävdes h. o. h. sultanatet Palembang.
Palén, Erik Johan af (före adlandet
P a 1 é e n), jurist (1716—88). P. blev lagman
i Norrfinne lagsaga 1766, adlades 1770
(introducerad först 1773) och var bondeståndets sekr.
vid riksdagarna 1755—56, 1760—62 och 1769
—70. På denna inflytelserika post verkade
P. i hattarnas anda och utsattes jämte
talmannen Olof Håkansson 1755 för ett häftigt
och tumultuariskt angrepp på grund av
beskyllning för förvanskning av ett viktigt
beslut. En konflikt 1770 ang. P:s rätt att,
ehuru ofrälse, söka ett högre ämbete (vice
hovrättspresident) blev ett förspel till den
vid denna tid uppblossande parlamentariska
ståndsstriden. T. S-g.
Palencia [palä’npia], huvudstad i spanska
prov. P., Gamla Kastilien (8,218 kvkm, 194,886
inv. 1930); 21,350 inv. Biskopssäte.
Katedralen från 1321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
