Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmerston, Henry John Temple - Palmes académiques - Palmett - Palmezzano, Marco - Palmfamiljen - Palmfelt, August Fredrik - Palmfelt, Gustaf - Palmgren, Alvar - Palmgren, Axel - Palmgren, Johan Henrik Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567 Palmes académiques-
I slutet av 1852 blev P. inrikesminister i
Aberdeens koalitionsministär. 1855 bildade
han eget kabinett och förblev, med undantag
för tiden febr. 1858—jan. 1859, i denna
position till sin död. Under Krimkriget ivrade
han för energisk krigföring. Han
medverkade i detta sammanhang till
»novembertraktaten» (se d. o.). I Kina (Arrowaffären; se
Kina, sp. 712) och Indien (seapoysupproret;
se I n d i e n, sp. 527 ff.) ingrep han med kraft
och beslutsamhet. Ehuru P. städse med
outtröttligt nit arbetat för slavhandelns
undertryckande, gynnade han dock under
amerikanska inbördeskriget sydstaterna. 1863
vägrade han att i samverkan med Napoleon III
draga svärdet till förmån för polackerna, och
1864 sökte han förgäves vinna denne för ett
gemensamt uppträdande till Danmarks hjälp
mot Preussen och Österrike.
Litt.: Lord Dallings brett anlagda
levnadsteckning »Life of Henry John Temple, viscount
P.» (2 bd, 1870) gick endast till 1847 och
fullbordades av Evelyn Ashley, bd 3—5 (1874—
76), som gjorde ett sammandrag av detta
arbete, »The life and correspondence of Henry
John Temple, viscount P.» (2 bd, 1879). Jfr
även monografier av A. Trollope (1882), Lloyd
C. Sanders (1888), markisen av Lorne (1892)
och Ph. Guedalla (1926). Den sistnämnde
utgav 1928 P:s brevväxling med Gladstone
1851—65. V. S-g. (L-ts.)
Palmes académiques [pa’lmz akademi’k], fr.,
se Ordnar, sp. 324.
Palme’tt (fr. palmette, dimin. av palme,
palmblad). 1. Ofta förekommande ornament,
sammansatt av smala, solfjäderformigt
ordnade blad, vanl. sammanhållna vid basen av
ett slags fäste, som stundom åt båda sidorna
fortsättes i spirailagda band. Motivet, möjl.
uppkommet ur lotusornamentet (se O r n
a-m en tik), förekommer under många
former, både som fristående avslutning, i relief
och som målning, inom den grek.-rom.
konsten ofta omväxlande med andra växtmotiv,
särskilt liljeartade blommor eller knoppar,
och med dessa bildande s. k. anthemier. Från
den antika konsten har p. upptagits av
me-deltidskonsten samt, framför allt, av
renässansen och därpå följ, stilarter (se bilder på
pl. till art. Ornamentik). Jfr A k r
o-terier och Anthemion. Upk.*
2. Spaljéträd med parallella grenar,
utdragna från en rak huvudstam. Nu vanlig
form är verrierpalmetten, där grenarna
först utgå vågrätt och därefter på en bestämd
punkt äro uppåtböjda i rät vinkel. C. G. D.
Palmezza’no, Marco, italiensk målare (1459
—efter 1537), lärjunge och medhjälpare till
Melozzo da Forli, av vars konst hans egen
är en betydligt svagare upprepning. Bland
hans verk märkas kupolfreskerna i kyrkan
San Biagio i Forli. H. C-l.
Palmfamiljen, bot., se Palmer.
Palmfelt, August Fredrik, krigare
(1767—1814), brorsons son till G. P. Deltog
i 1788—90 års krig, blev 1796 överste vid
Äbo läns reg:te, 1803 vice landshövding i Åbo
och Björneborgs län och vid krigsutbrottet
1808 brigadchef. Vid kapitulationen i Kalix
25 mars 1809 påverkade P. starkt H. H.
Gripenberg (se d. o.). Han blev 1810 rysk
generalmajor. H. E. P.
—Palmgren, J. H. H. 568
Palmfelt, Gustaf, frih., riksråd,
vitter-hetsidkare (1680—1744). Var 1729—37
landshövding successivt i Blekinge, Skaraborgs och
Stockholms län och 1737—42 president i
Kammarkollegium samt baroniserades 1731. Efter
att under den Hornska regimen ha framträtt
på riksdagarna såsom god finanspolitiker och
ivrare mot partisplitet (bl. a. led. av sekreta
utskottet och lantmarskalkskandidat) blev
P. 1742 såsom mössa riksråd och 1743
rikskansliråd. Vid riksdagen 1742—43 bidrog han
kraftigt till att dämpa sitt partis tillärnade
räfst med hattarnas misslyckade krigspolitik.
P. gjorde sig även bemärkt som
vitterhets-idkare och i synnerhet översättare (av
Molière och Vergilius). T. S-g.
Palmgren, Alvar, finländsk botanist (f.
1880 28/4), bror till Axel P. Blev 1916 docent,
var 1924—28 adjunkt och blev 1928 prof, i
botanik vid Helsingfors univ. Han skrev bl. a.
»Bidrag till kännedomen om Ålands
vegetation och flora» (2 dir; i Acta Societatis pro
Fauna et Flora Fennica, 34, 1910), »Studier
över lövängsområdena på Åland» (3 dir; ibid.,
42, 1915—22), »Die Entfernung als
pflanzen-geographischer Faktor» ( i Acta Societatis pro
Fauna et Flora Fennica, 49, 1921) oeh »Zur
KenntnisdesFlorencharactersdesNadelwaldes»
(i Acta Forestalia Fennica, 22, 1922). C. S-g.
Palmgren, Axel, finländsk industriman
och politiker (f. 1867 3/3), bror till Alvar P.
Inträdde 1892 på ämbetsmannabanan,
avskedades 1903 av Bobrikov, var 1907—15 verkst.
dir. för Karhula a.-b. samt blev 1918 verkst.
dir. för Arbetsgivarnas i Finland
centralförbund. Som representant för Svenska
folkpartiet har P. varit riksdagsman 1917—21 samt
från 1924. Han har varit handelsminister i
L. Ingmans koalitionsministär maj 1924—
mars 1925 samt i J. E. Sunilas från mars
1931. H. E. P.
Palmgren, Johan Henrik Herman,
ämbetsman (f. 1865 8/io)- Blev fil. kand.
1886, jur. kand. 1891, v. häradshövding 1893.
notarie i Kammarrätten 1901. sekr. 1902,
advokatfiskal och kammarrättsråd 1906.
regeringsråd 1909, var led. av Lagrådet 1915—16
och 1924—26. P. har varit sekr. i Andra
kammaren 1902—08 och i 1901 års kommitté
för avgivande av förslag till bestämmelser
om inkomstskatt och obligatorisk
självdeklaration, sakkunnig vid omarbetning av
skattelagstiftningen 1906—09 och ordf, i
dyrtids-tilläggskommittén 1918. P. är sedan 1912
ordf, i direktionen för Sällskapet för
folkundervisningens befrämjande och har varit
ordf, i överstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor (numera Stockholms
folkskoledi-rektion) 1914—19, i centralstyrelsen för
Flick-och samskoleföreningen 1911—20 och i
Pressens opinionsnämnd 1916—19. P. har utgivit
bl. a. »Själfdeklaration. Praktisk handbok
för skattskyldige och
beskattningsmyndighe-ter» (1902; många uppl.), »Kungl. förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst» (1905; många uppl.), båda tills,
m. O. Bodin, »Skogsaccis» (1910; 2:a uppl.
1913), »Kungl. förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering»
(1911; 2:a uppl. 1914) och »Matrikel öfver
Gästrike-Helsinge nation i Uppsala 1811—
1912» (1913). Ldht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
