Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmqvist, Magnus - Palmqvist, Wäinö Gustaf - Palmqvistska fonden till Stockholms befästande - Palmskiöld (Palmschiöld), släkt - Palmskiöld, Elias - Palmskiöld, Erik Runell- - Palmskiöldska samlingen - Palmsocker, Jaggery el. Jagarasocker - Palmstedt, Carl - Palmstedt, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Palmqvist, W. G.—Palmstedt, E.
572
1712 frih., 1719 generallöjtnant samt
landshövding i Västernorrlands län och 1727
president i Bergskollegium. Under P:s
chefstid vid Fortifikationen bedrevos omfattande
arbeten vid flertalet fästningar inom Sverige
med besittningar. L. W:son M. (L. af P.)
Palmqvist, Wäinö Gustaf, finländsk
arkitekt (f. 1882 16/i). Innehar
arkitekturbyrå från 1910 och har utfört ’byggnader i
Helsingfors (bl. a. Ostrobotnia och
Hufvud-stadsbladet) samt fabriker och
reglerings-planer i landsortsstäder och
industrisamhällen. P. är led. av och sekr. i Finlands
konstakademi. H. E. P.
Palmqvistska fonden till Stockholms
befästande, av kaptenen frih. F. G.
Stiernklo-Lillienberg-Palmqvist (1801—61) enl.
testamente 1850 till statsverket överlämnad
fond (urspr. 100,000 rdr rmt), som förvaltas
av Statskontoret och nu (1931) belöper sig
till 765,044 kr. L. af P.
Palmskiöld (Palmschiöld), svensk släkt
från Södermanland. Häradsskrivaren Lars
Erikssons (1584—1620) son Erik (Larsson)
Runell adlades 1681 jämte sin son Elias med
namnet P.; om dessa se nedan. Elias P. slöt
ätten 1719.
Palmskiöld, Elias, arkivman, samlare
(1667—1719), son till Erik R.-P.; se släktart.
Blev student i
Uppsala 1679, kanslist i
Riksarkivet 1685,
ak-tuarie där 1693 och i
K. m:ts kansli 1697
samt sekr. i
Riksarkivet 1702. P. var 1712
—14 sekr. i
defensions-kommissionen. Han
adlades 1681 samtidigt
med fadern. Mest
känd är P. som
skapare av den storartade
Palmskiöldska
samlingen (se d. o.). Jfr
S. Bergh, »Svenska riksarkivet 1618—1837»
(1916). (S.Ä-n.)
Palmskiöld, Erik Runell-, arkivman (1608
—86); se släktart. Blev kanslist i
Riksarkivet 1631, aktuarie 1641 och sekr. (el.
»archi-varius»), d. v. s. arkivets föreståndare, 1651.
Under hans tid blev Riksarkivet för första
gången systematiskt ordnat och förtecknat,
sedan det på 1640-talet fått ny lokal i ö.
delen av Stockholms slott. Själv uppgjorde
han en mängd arkivförteckningar, däribland
översiktsförteckningar med angivande av
handlingarnas plats i arkivet samt digra
register över »förnämliga handlingar»
(riksdagsbeslut, fredsfördrag, stadgar och
förordningar m. m.) från slutet av 1100-talet till
1685, dels i kronologisk ordning, dels
alfabetiskt efter vissa titlar. Litt.: J. Thun, »Imago
. . . Erici Palmskiöldii» (1707); S. Bergh,
»Svenska riksarkivet 1618—1837» (1916). S.B-h.*
Palmskiöldska samlingen. Grunden till sina
berömda samlingar lade Elias Palmskiöld (se
d. o.) redan på 1680-talet, då han omväxlande
skötte sina studier i Uppsala och tjänstgjorde
i Riksarkivet. Med oavlåtlig omsorg och stor
flit fortsatte han till kort före sin död att
samla bidrag till Sveriges politiska, lärda och
vittra historia, biografi, genealogi, topografi
m. m. Samlingen, en bland de största enskilda
i Sverige, inköptes 1724 till Uppsala
univ.-bibl. Katalogen över samlingen, utarbetad
huvudsaki. av prof. C. F. Georgii, anger
denna till 500 volymer. Utom ett mindre antal
originalakter innehåller samlingen
anteckningar och avskrifter, däribland sådana av
ett stort antal handlingar, vilkas original
förlorades vid slottsbranden i Stockholm
1697. Dessutom finnas talrika svenska och
även utländska tryckalster av stor
sällsynthet och högt värde. Jfr S. Bergh, »Elias
Palmskiöld och hans samlingar» (i Nord. Tidskr.
för Bok- och Biblioteksväsen 1915). (S. Å-n.)
Palmsocker, Jaggery el.
Jagarasoc-k e r, fås genom indunstning av palmvin.
Palmstedt, Carl, vetenskapsman och
organisatör på den tekniska undervisningens
område (1785—1870), son till E. P.
Studerade 1801—03 naturvetenskap vid
Greifs-walds univ. och
vistades från 1816 i
Stockholm, där han
såsom Berzelius’
lärjunge och
medarbetare ägnade sig åt
teknisk-vetenskapliga
studier. 1828
mottog P. uppdrag att
organisera
Chalmers-ska slöjdskolan i
Göteborg samt var
föreståndare för denna
skola till 1852,
sedan 1830 med
profes
sors titel. Själv undervisade han där i
kemi och fysik samt kemisk och mekanisk
teknologi. P. åtnjöt på sin tid högt anseende
såsom teknisk auktoritet med vidsträckta
utländska förbindelser. Led. av Vet.-akad.
(1838). G. H-r.
Palmstedt, Erik, arkitekt (1741—1803).
Fick sin första utbildning vid
slottsbyggnads-kontoret i Stockholm (K. F. Adelcrantz), kom
sedan till stadsarkitektkontoret (J. E.
Carl-berg), där han 1760 blev underkonduktör och
1773 v. stadsarkitekt. 1791 fick P. professors
namn. P., som var mycket musikalisk, var
under 27 år organist i Riddarholmskyrkan. —
1767 fick P. den krävande uppgiften att, i
samarbete med C. J. Cronstedt, utföra
ritningar till Börshuset (se d. o.) i Stockholm;
P:s slutgiltiga ritningar till disposition och
fasader, som stadfästes 1773, bygga på
Carl-bergs och Cronstedts tidigare förslag, men
inredningen är helt av P. Han utförde även
ritningar (1778) till en brunnsöverbyggnad på
Stortorget (är flyttad till Brunkebergstorg;
se Brunn, bild 5). 1778—80 företog han en
studieresa till Tyskland, Frankrike, Italien
och Holland. Särskilt givande var vistelsen
i Rom, där P. utförde flera hundra skisser av
antika byggnader; därifrån hemsände han
stora projekt till stadsplaneförändringar m. m.
P:s äldre verk voro beroende av rokokon, men
nu blev han övertygad nyklassicist, påverkad
av romersk antik och Palladio, och var från
omkr. 1780 vid sidan av J. L. Desprez den
nya riktningens ledande arkitekt i Sverige.
Av Gustav III fick P. i uppdrag att inreda
teatern på Gripsholm (1781). Vidare
utarbetade han ritningar till Tullpackhuset vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>