Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmsöndag - Palmvax - Palmvin, Toddy - Palmvivlar - Palmyra (ö) - Palmyra (stad) - Palmyrapalm - Palna-Toke - Palne Eriksson - Palo Alto - Paloheimo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Palmvax—Paloheimo
578
Palmyras ruinfält.
värden, urspr. skärtorsdagens epistel, fick p.
på 1600-talet. A. G-w.
Palmvax, bot., se V axpalmer.
Palmvin, T o d d y, kallas saften av olika
palmer, ss. vinpalm, kokospalm, palmyrapalm,
sockerpalm och oljepalm. Det utvinnes
genom insnitt i stam eller blomkolvar, har i
friskt tillstånd en äppelliknande smak och
ger vid jäsning en stark rusdryck.
Palmvivlar, zool., se V i v 1 a r.
Palmyra [pälmaPero], engelsk ö i Stilla
havet på 6° n. br. och 162° 30’ v. Igd (se karta
vid O c e a n i e n). På P. finnas lager av
råfosfat.
Palmyra (»palmstaden»), det arameiska
Tadmor, forntida stad i en oas i Syriska
öknen, ung. mitt emellan Damaskus och Eufrat.
P. var ända till Augustus’ tid en obetydlig
ort, men under första årh. e. Kr. kunde
genom ett drägligt ordnande av förhållandena
mellan parter och romare karavanhandeln
med Indien och det inre Asien, vilken förut
tvungits till en sydligare riktning, slå in på
vägen över Ktesifon-Seleukia vid Tigris, över
Eufrat (se Dur a) samt P. till
Medelhavs-trakterna. P. vann nu hastigt i betydelse.
Dess förnämsta blomstring inträdde efter
Hadrianus’ tid. Staden fick under 200-talet
titeln romersk koloni men var i verkligheten
en nästan autonom vasallstat. Dess
maktområde sträckte sig slutligen till Alexandria och
över stora delar av Mindre Asien, utan att
förhållandet till Rom löstes. Detta
förhållande framträder bl. a. i de titlar, som för-
Kolonnhall och triumfbåge i Palmyra.
des av den märkligaste bland dess styresmän,
Septimius Odenathus,
perserkonungen Sapors besegrare. Han heter dels
consula-ris, dels despotes (»herre»). Sedan han
mördats (omkr. 267), övertog hans gemål, på grek,
kallad Z e n o b i a, regeringen för sin unge
son. Under hennes kraftiga styrelse vann
riket P. sin största utbredning. Då kejsar
Aurelianus ville göra slut på den orientaliska
biregeringen, utbröt ett krig, som slutade med
romersk seger vid Emesa 272, Zenobias
tillfångatagande och P:s förstöring (273).
Nybyggnader föranstaltades av lustinianus men
förstördes på 700-talet av araberna. E. St.
P. var i allt väsentligt en orientalisk stad,
språket var syriskt, och dess skulptur bär en
starkt orientalisk prägel. Betydande ruiner
av dess byggnadsverk kvarstå ännu. Av de
kolonnader, som innefattade huvudgatan, stå
150 kolonner ännu upprätt. Det största
templet, helgat åt Zeus-Baal el. Helios, är en
kvadrat med sidor av 235 m. Den franska
arkeologiska kommissionen i Syrien har börjat
skydda P:s storartade ruiner. Den första
vetenskapliga beskrivningen är R. Wood och J.
Daw-kins, »The ruins of P.» (1753). Se vidare W.
Wright, »An account of P. and Zenobia» (1895);
Th. Mommsen, »Römische Geschichte», V (9:e
uppl. 1921); J. B. Chabot, »Choix
d’inscrip-tions de Palmyre» (1922). M. PnN-n.
Palmyrapalm, bot., se B o r a s s u s.
Palna-Töke (d. v. s. Toke, Palnes son), dansk
sagohjälte, hövding på Fyn. I sin iver för den
gamla hedendomen eggade han sin fosterson
Sven Tveskägg till strid mot fadern, konung
Harald Blåtand; denne föll för P:s hand. P.
grundläde sedan vikingasamfundet Jomsborg
(se d. o.) och stiftade dess lagar. Om P.
berättas dels i den isländska Jomsvikingasagan,
dels hos Saxo. Här tillskrives honom bl. a.
bragden att med ett pilskott ha skjutit ned
ett äpple från sin sons huvud (jfr T e
11-sagan). P. är hjälten i Oehlenschlägers
sorgespel »Palnatoke». E. W-én.
Paine Eriksson, se Helgeandsholms
beslut.
Palo Alto [pä’låu ä’ltäu], stad i
Kalifornien, U. S. A., 54 km s. om San Francisco;
13,652 inv. (1930). P. är säte för det av mr
och mrs Leland Stanford till minne av deras
son stiftade Leland Stanford j :r university,
gr. 1891; 3,895 stud. 1929.
Paloheimo [pa’låhåimå], finländsk släkt
XV. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
