Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paloheimo - Palolomask - Palos, Palos de Moguer el. Palos de la Frontera - Palpation - Palper - Pálsson, Gestur - Palsternacka - Paltbröd - Palteboken - Paludamentum - Paludan, Julius - Paludan-Müller, Caspar Peter - Paludan-Müller, Frederik (Frits)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Palolomask—Paludan-Müller
580
(urspr. B rand er). Bergsrådet Karl Alfred
P. (f. 1862) blev fil. dr 1891, verkst. dir. i
brandförsäkrings-a.-b. Pohjola 1892 och i
olycksfallsförsäkrings-a.-b. Kullervo 1896. Han
deltar i ledningen för flera andra företag och
har varit verksam som kommunalman i
Helsingfors. Hans bror Hjalmar Gabriel
P. (1864—1919) var stor jordägare och
in-dustriidkare vid Riihimäki samt
livsmedels-minister i J. K. Paasikivis ministär maj —
nov. 1918. H. E.P.
Palolomask, Eunwe vi’ridis, tillhör ordn.
borstmaskar bland ringmaskarna och är
bekant för sin egendomliga fortplantning. P.
finnes på Samoaöarna och lever i springor
och håligheter i korallreven. Djuren äro
skildkönade, och könscellerna utvecklas i
den bakre kroppsändan, som sedan
avsnöres och simmar upp till ytan. Detta
inträffar två gånger årl. på en bestämd dag (i
okt. och nov. dagen före månens inträde i
sista kvarteret), vilket är infödingarna
nogsamt bekant. Havet vimlar då av de avsnörda,
2—20 mm långa maskstyckena; de insamlas
och förtäras som en stor läckerhet. T. P.
Palos [paTås], P. de M o g u e r el. P. de
la Frontera, nu obetydlig hamnstad i
Spanien, s. v. om Sevilla, vid floden Rio Tinto.
Från P. avseglade Columbus i aug. 1492 på
sin upptäcktsfärd till Amerika och landade
där vid sin återkomst i mars 1493.
Palpatiön, medicinsk undersökningsmetod,
som avser att med handen sluta sig till
under huden liggande organs tillstånd. —
Verb : P a 1 p ö r a.
PaTper, hos insekterna förekommande
bi-hang till underkäkarna och underläppen (se
Insekter, sp. 626, med bild). P. äro vanl.
ledade och bära oftast talrika
sinnesappara-ter av i regel ganska enkel byggnad, ss. borst
och hår. O. A-g.
Pålsson [påuT-], Ge stur, isländsk
författare (1852—91). Vistades i Köpenhamn som
student 1875—82, var sedan tidningsman på
Island och i Amerika samt skrev
naturalistiska berättelser (»Prjör sögur», 1888, m. fl.)
under påverkan av Turgenjev, Kielland och
Heyse. (E-k N-n.)
Palsternacka, Pastinäca sativa, hör till fam.
flockblomstriga, tvåårig
ört med parbladiga, glatta
blad och små, gula
blommor. De vita,
tappfor-miga, köttiga rötterna
användas som »sopprötter»
o. s. v. I s. Sverige
anträffas den ofta förvildad
och har då träaktig,
oanvändbar rot. G. M-e.
Paltbröd, maträtt,
tillredd som brödkakor av
blod, rågmjöl och jäst.
Kakorna kokas vid
anrättandet i vatten och ätas
tills, m. fläsk och
mjölksås. D-e.
Palteboken, en 1505 av
ärkebiskop Birger
Gun-nersen (se d. o.) upprättad,
numera förlorad jordebok
över Lunds
ärkebiskopsstols gods. En samling av
Palsternacka,
Pastinaca sativa.
under senare delen av 1600-talet verkställda
utdrag därav förvaras i reduktionsarkivet i
Kammararkivet (»Danska palteboken»). Jfr
C. G. Weibull i Hist. Tidskr. för Skåneland,
4, h. 4—6, 1912 (s. 167). Schg.
Paludame’ntum, vanl. röd mantel, buren av
romerska fältherrar ovanpå rustningen.
Under kejsartiden blott buren av monarken; att
»anlägga purpurn» betecknade sålunda
övertagandet av kejsarvärdigheten. J. C.*
PaTudan, Julius, dansk
litteraturhistoriker (1843—1926). Blev teol. kand. 1868, fil.
dr 1878, docent 1884 och var 1892—1918 prof,
i estetik. Av P:s verk må nämnas »Udsigt
over den franske nationallitteraturs historie»
(1874), »Fremmed indflydelse paa den danske
nationallitteratur i 17. og 18. aarhundrede»
(2 bd, 1887—1913) och »Émile Zola og
naturalismen» (1897). Som kritiker var han
utpräglat konservativ. P. E-t.
PaTudan-Müller, Caspar Peter, dansk
historiker (1805—82), bror till Frederik P.-M.
Blev teol. kand. 1827, var adjunkt i Odense
1829—43, överlärare där 1843—53, rektor i
Nyköbing F. 1853—
72 och prof, i historia
vid univ. från 1872
till sin död. P.-M. blev
fil. dr 1840 på
»Obser-vationes criticæ de
foedere inter Daniam,
Sveciam et Norvegiam
auspiciis Margaretæ
reginæ icto», där han
framställde den
uppfattningen, att
Kal-marunionsdokumentet
blott var ett utkast.
Därefter utgav han bl.
a. »Grevens fejde» (2 bd, 1853—54) och »De
förste konger af den oldenborgske slægt»
(1874) samt skrev dessutom talrika avh. P.
ägde en skarpt kritisk blick och rikedom på
nya synpunkter. Bland hans lärjungar
märkes Kr. Erslev. Litt.: Ellen Jörgensen i dansk
Hist. Tidsskrift, 9: 5, 1927. P. E-t.
PaTudan-Müller, Frederik (Frits), dansk
författare (1809—76), bror till C. P. P.-M. Tog
1828 studentexamen och 1835 juridisk examen
men hade redan tidigare beslutat ägna sig åt
författarskap.
Versnovellen »Danserinden»
(1833), på Byronska
ottave rime, förtjuste
genom sin eleganta
form och melodiska
rytmik, sin
växelverkan av lidelsefull,
dristig skildring och
satiriska betraktelser,
medan dess motstycke
»Amor og Psyche»
(1834) är en Platonsk
dikt om kärleken och
själen. Hans diktning
var fram till 1838 nästan uteslutande
erotisk, och kärleken var det problem, som
upptog honom. 1838 gifte han sig med Charite
Borch (f. 1801), som vårdat honom under den
långvariga, svåra nervfeber, som i förening med
en stark själskris 1836—37 höll honom på
sjukbädden. Efter bröllopet vistades makarna två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
