Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papp - Pappea - Pappenheim, Gottfried Heinrich von Pappenheim-Treuchtlingen - Pappenheim, Max - Papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Pappea—Papper
626
lång bana genom lämpligt bindemedel (1 i
m-mad el. klistrad p.). För avvattning
och pressning nyttjas maskiner av i princip
samma konstruktion som pappersmaskiner
men ofta betydligt mera invecklade. De
högsta kvaliteterna tillverkas genom limning
(bristol, bättre kartong, spelkortspapp). Av
annan p. må nämnas förhydnings-, vägg- och
spännpapp, vidare golvpapp (grålumppapp),
enklare kartongpapp, asfalt- och takpapp (med
asfalt, tjära, tjäroljor el. dyl. bestruken eller
impregnerad p., vartill även räknas s. k.
asfalt- el. tjärfilt). Som råvara till p. begagnas
pappersmassa av finare eller grövre
beskaffenhet alltefter ändamålet. De huvudsakliga
tillverkarna äro grovpappersbruken (jfr
Papper, Pappersmassetillverkning,
Vulkanfiber och Wellpapp). — I
Sverige tillverkades 1929 100,260 ton p. med
ett värde av omkr. 29 mill. kr. S. å. utfördes
42,172 ton p. till ett värde av omkr. 12 mill.
kr. och infördes 6,707 ton till ett värde av
omkr. 2xln mill. kr. G. H-r.
Pa’ppea, bot., se Sapindaceae.
Pa’ppenheim [-halm], Gottfried
Heinrich, greve von P.-Treuchtlingen,
bayersk och kejserlig fältherre (15 9 4 30/5—
1632 7/u). Uppfostrades som protestant men
övergick till
katolicismen, blev rikshovråd
och snart militär. Han
deltog bl. a. med
utmärkelse i slaget på
Vita berget 1620,
nedslog 1626 i
Maximilians av Bayern tjänst
det stora
bondeupproret i övre Österrike
och ledde 1627
belägringen av
Wolfenbüt-tel. Då Tilly efter
Wallensteins fall
övertog befälet över
kejserliga armén, blev
P. kejserlig fältmarskalk. Med hänsynslös
energi verkade han vid Magdeburgs belägring
och stormning (10 maj 1631). I slaget vid
Breitenfeld brötos hans våldsamma
kavallerianfall mot svenskarnas högra flygel. Då P:s
samarbete med Tilly blev allt sämre, sände
Maximilian P. till n. v. Tyskland för att
övertaga befälet över de katolska
stridskrafterna där. P. koncentrerade sina trupper
bakom Weser och tillfogade genom djärva
strövtåg de svenska kårbefälhavarna
allvarsamma förluster. P:s försök att undsätta
Maastricht misslyckades. Då Wallenstein
genom sitt infall i iSachsen drog Gustav Adolf
efter sig mot n., förenade sig P. med
huvudarmén men skilde sig snart åter från denna.
Återkallad vid Gustav Adolfs tåg mot Lützen,
nådde han slagfältet tidigt nog för att
verksamt ingripa i kampen på svenska högra
flygeln (6 nov. 1632) men sårades och avled följ,
dag. — Tyska monogr. av S. Röckl (3 bd,
1889—93) och R. Herold (1906); B. Boethius,
»Svenskarne i de nedersachsiska och
westfaliska kustländerna 1630—32» (1912). B. B-s.*
Pa’ppenheim [-häim], Max, tysk rättslärd
(f. 1860). Blev 1888 prof, i Kiel, emeritus
1930. P. är en ansedd förf., ej minst i
nordisk rätt och rättshistoria. Han har bl. a.
skrivit »Die altdänischen Schutzgilden» (1885),
»Ein altnorwegisches Schutzgildestatut»
(1888) samt 1895 till ty. översatt norska
sjölagen, jämförd med den svenska och den
danska. I tysk rätt har han skrivit bl. a.
»Hand-buch des Seerechts» (2 dir, 1906—18). C.G.Bj.
Papper har fått sitt namn av papyrus
(se d. o.l. Nutidens p. är en av
vegetabiliska (mera sällan animaliska) fibrer
sam-manfiltad produkt, framställd genom att våt
pappersmassa utskakas på en silduk av
me-tallväv samt pressas och torkas. Växternas
cellsubstans, cellulosa (se d. o.), utgör
huvudbeståndsdelen i de flesta papperssorter. De
fibermaterial, som huvudsaki. användas, äro
linne- och bomullslump, kem. och mek.
trämassa samt halm. Andra erforderliga råvaror
äro limämnen för att göra papperet
ogenomträngligt för tryckfärg och bläck samt i allm.
mera motståndskraftigt, färgämnen för att ge
papperet önskad färg samt s. k.
fyllnadsäm-nen (kaolin, gips, talk o. dyl.) för att ge
papperet jämn yta, ogenomskinlighet och vithet.
Linnelump var i äldre tider den förnämsta
råvaran och nyttjas ännu för tillv. av de
finaste slagen av skrivpapper. Man anser, att
99 % av allt p. numera tillverkas av trämassa.
Fabrikationen har två huvuddelar, m a
1-n i n g (beredning av massa) och formning.
Målningen består i pappersmassans
uppslam-ning i vatten och målning i s. k.
holländare, avlånga tråg, i vilka massan bearbetas
med maskindrivna, knivförsedda valsar, tills
fibrerna helt rispats upp. Därefter tillsättas
blek-, lim-, färg- och fyllnadsämnen.
Formningen äger rum på pappersmaskinen,
ett maskinaggregat, i vars ena ända den
väl-lingliknande massan pumpas in och i vars
andra ända papperet framkommer i färdigt
skick. Arbetet börjar med att den våta
fibermassan flyter ut på en på valsar löpande
vira (en finvävd duk av mässingstråd),
varpå pappersbildningen sker genom att vattnet
sipprar ned genom duken, kvarlämnande ett
tunt fiberlager. Detta förfiltras vid
urvattningen, övergår från viran till en på valsar
löpande bana av yllefilt och får där genom
ytterligare urvattning, resp, pressning, sådan
fasthet, att det hänger ihop och kan föras
runt maskinens ånguppvärmda torkcylindrar
och vidare mellan finpolerade stålvalsar för
att glättas och slutligen upptagas på en rulle.
Vid formning för hand, det ursprungliga
förfarandet, numera dock endast använt för
sedelpapper o. a. dyrbara specialfabrikat,
uppfångas en avpassad mängd fibermassa i en
metallduksform av det önskade
pappersbladets storlek och skakas, så att vattnet
avrinner, tills ett jämntjockt fiberskikt avsatt
sig; detta pressas, limmas och glättas.
Inom pappersindustrien märker man dels
finbruken el. finpappersbruken,
som huvudsaki. tillverka skriv-, rit- och
bok-tryckspapper jämte vissa specialpapper (ss.
silkes-, läsk-, sug- och filtrerpapper), samt
grovpappersbruken, som äro
inriktade på framställning av omslagspapper,
tidningspapper och tapetpapper. Vid finbruken
vidtager, sedan p. lämnat pappersmaskinen,
en ofta ganska omfattande efterbehandling,
ss. omrullning, efterlimning, skärning,
linje-ring, sortering och förpackning, i syfte att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
