Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papper - Pappersbruksförbundet, Pappersburksföreningen - Pappersgyttja - Papeprsmassa - Pappersmasseförbundet - Pappersmassetillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627 Pappersbruksförbundet—Pappersmassetillverkning 628
Pappersmaskin (för tillverkning; av tidningspapper) vid Kvarnsvedens pappersbruk.
anpassa p. för dess inånga olikartade
praktiska ändamål. »Träfritt p.» är sådant, som
icke innehåller mek. trämassa; ordinärt
bok-tryckspapper innehåller dock numera ofta
något mekanisk massa. Vattenstämplar med
tillverkares varumärke el. dyl. åstadkommas
genom upphöjda el. inpressade mönster i formen
för handgjort och på en särskild vals i
pappersmaskinen för maskingjort p. Vid
grovpappersbruken tillverkas bl. a. kraftpapper
av ofullständigt kokt, malen sulfatmassa
samt tidningspapper av 75—80 % mek.
trämassa och 25—20 % oblekt sulfitmassa.
P. förbrukas i stor skala inom
tryckeri-och pappersförädlingsindustrierna. Till de
senare hör fabrikationen av askar, kartonger,
påsar, kuvert o. a. pappersemballage, som i
nutiden tagit mycket stora dimensioner. Jfr
Finpapper, Normalpapper, Papp,
Pappersmassetillverkning och art.
om speciella papperssorter.
Tillv. av p. i egentlig mening lär ha varit
känd i Kina ett el. annat årh. f. Kr., spred
sig västerut till Medelhavsländerna, infördes
av morerna i Spanien, av korsfararna i
Italien, fanns på 1300-talet i Tyskland och vann
med boktryckarkonstens allmänna
utveckling insteg över hela Europa. Biskop Hans
Brask uppges ha på 1520-talet anlagt
»papperskvarn» utanför Linköping vid
Tanne-fors, och Gustav I byggde vid Norrström i
Stockholm en dylik kvarn, som 1612
flyttades till Uppsala. Det äldsta av Sveriges nuv.
pappersbruk är Klippans bruk vid Rönneå i
Skåne, som räknar sitt ursprung från en
1573 där anlagd dansk papperskvarn. 1929
tillverkades i Sverige 619,641 ton p. med ett
värde av omkr. 186 mill. kr. S. å. utfördes
446,766 ton p till ett värde av omkr. 135 mill.
kr., under det att införseln var relativt
obetydlig och endast omfattade omkr. 6,000 ton
till ett värde av omkr. 6,5 mill. kr. — Litt.:
»Molæ cartariæ suecanæ» (2 bd. 1923). G. H-r.
Pappersbruksförbundet,
Pappersbruksför-eningen, se Svenska
pappersbruks-föreningen.
Pappersgyttja, geol., se Gyttja 1 och 2.
Pappersmassa, se
Pappersmassetillverkning.
Pappersmasseförbundet, se Svenska
papper sbruksfö reningen.
Pappersmassetillverkning. Papperets
halvfabrikat pappersmassa framställes av
1) lump el. annat avfall av textilämnen,
2) halm, esparto o. a. växtfibrer, 3) trä.
Användning av lump som råmaterial sker, där så
ännu förekommer, uteslutande inom
pappers-fabrikerna och innefattar lumpens sortering,
sönderskärning, rensning, bykning och
grov-malning samt slutar med blekning och
fin-malning i holländare (jfr Papper). Halm,
esparto och växtfibrer bearbetas genom
kokning med kemikalier till cellulosamassa för
särskilda ändamål; sådan tillverkning
förekommer icke f. n. i Sverige. Den övervägande
mängden pappersmassa framställes av trä, i
Sverige nästan uteslutande från gran och
tall; stundom förekommer även aspmassa.
Man skiljer mellan två huvudslag av dylik
massa (trämassa): mekanisk och kemisk.
I båda fallen avbarkas pappersveden antingen
mot en knivförsedd, roterande skiva
(bark-ningsmaskin) eller genom att stockarna få
gnida mot varandra i en stor roterande
trumma under vattenspolning (barktrumma). M
e-k a n i s k pappersmassa, även kallad
»slipmassa», tillverkas på så sätt, att barkade
vedstycken pressas mot stora roterande
slipstenar under vattenbegjutning. Därvid
erhål-les en vällingliknande massa, som frånsilas
grövre partiklar, urvattnas och hoppressas
mellan valsar till tjocka, pappliknande skivor
el. ark, vilka buntas i balar. Mek. massa
föres i handeln antingen som våt slipmassa
med en halt av omkr. 50 % vatten el. som
torr slipmassa med en halt av omkr. 10 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
