Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papyrus - Papyrus (pappersbruk) - Paquet, Alfons - Para - Pará, Grão Pará - Para- - Paraamidofenol - Parabas - Parabatisk - Parabel - Parabelbana - Parabolisk - Paraboloid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Papyrus—Paraboloid
636
ge en möjlighet att rekonstruera bilden av
Egyptens styrelse och näringsliv under mer
än ett årtusende. Kunskapen om den
romerska rätten har utvidgats. De
religionshisto-riska perspektiven ha fördjupats, och över det
dagliga livet, särskilt de lägre klassernas,
kastar en mängd privatbrev en intimare
belysning än antika litterära källor.
Litt.: Om p. föreligger en ofantlig
litteratur. Orienterande framställning, belyst av ett
stort urval texter, i L. Mitteis och U. Wilcken,
»Grundzüge und Chrestomathie der
Papyrus-kunde» (2 bd, 1912), och W. Schubart,
»Ein-führung in die Papyruskunde» (1918). En
bibliogr. över de litterära texterna bland
papyrusfynden föreligger i C. H. Oldfather,
»Greek literary texts from greco-roman
Egypt» (1923). För papyrernas förhållande
till N. T. äro A. Deissmann, »Lieht vom
Osten» (4:e uppl. 1923), samt J. H. Moulton
och G. Milligan, »The vocabulary of the greek
testament, illustrated from the papyri and
other non-literary sources» (1914—29),
grundläggande. Kulturhistoria oeh privatliv
belysa G. Milligan, »Here and there among the
papyri» (1922), och B. Olsson, »De grekiska
papyrusfynden i Egypten» (1929). B-rO-n.
Papyrus, a.-b., äger pappersbruk jämte
sulfitfabrik i Mölndal samt Ljungaskogs a.-b.,
som vid sitt träsliperi i Svenljunga tillverkar
mek. trämassa. Se vidare Mölndal. G. H-r.
Paquet [pakä’], A 1 f o n s, tysk författare
(f. 1881), fil. dr, har företagit resor bl. a. i
Kina, Mongoliet, Japan, Ryssland och U. S. A.
Hans författarskap inleddes med
diktsamlingar, där intryck av Dehmel och Whitman
märkas, och omfattar reseböcker (»Li oder im
neuen Osten», 1912, »In Palästina», 1915, »Im
kommunistischen Russland», 1919, »Delphische
Wanderung», 1922, »Der Rhein, eine Reise»,
1923, m. fl.), kulturkritiska och politiska
essäer (»Der Geist der russischen Revolution»,
1919, »Rom oder Moskau», 1923, »Städte,
Landschaften und ewige Bewegung», 1927,
m. fl.), romaner, berättelser och dramer
(»Kamerad Fleming», 1911, »Erzählungen an Bord»,
1914, »Fahnen», 1922, »Lusikas Stimme»,
1925, »Sturmflut», 1926, »William Penn»,
1927, m. fl.). På sv. finnes »Europeiska
essayer» (1918). P. är en betydande
nutids-skildrare. R-n B.
Para. 1. Turkiskt kopparmynt, som utgör
i/40 av en turkisk piaster (se d. o.). — 2.
Jugoslaviskt (förut serbiskt) skiljemynt, V100
av en dinar (se d. o.).
Parå, G r ä o P., en av de n. ö.
Atlantsta-terna i Brasilien (se karta vid d. o.), kring
nedre Amasonfloden och Tocantins samt deras
estuarier; 1,150,000 kvkm, 1,432,401 inv.
(1929), en stor del indianer. Huvudstad:
Be-lém (se d. o.). Omkr. 2/5 av arealen tillhöra
Amasonslätterna, resten utgör huvudsaki. ö.
hälften av brasil. Guayana, Guayanaplatån.
I s. höjer sig landet i skogbevuxna terrasser,
utlöpare av det centrala brasil. höglandet.
Med undantag av Guayanaplatån och
savanner på ön Marajö och några andra områden
är P. rikt på urskog. P. skäres av ekvatorn;
klimatet är i allm. hett och torrt på
Guayanaplatån, hett och fuktigt i skogsområdena.
Befolkningen är koncentrerad till vissa
distrikt vid kusten och de segelbara floderna;
bebyggelsen på Marajö, där boskapsskötseln
utvecklats, är mer sammanhängande.
Skogarna lämna P :s viktigaste produkter, kautschuk,
paranötter, virke etc.; kakao och många slags
frukter odlas. Fiske och sköldpaddsfångst
vid kusterna. Floderna äro viktiga
transportleder, enda järnvägslinjen ärBelém—Braganga.
Para- (av grek, para’, bredvid), bi-, sam-,
jämte.
Paraamidofenol [-å’l], se R o d i n a 1.
Parabäs (grek, para’basis), en i den äldre
grekiska komedien (se Grekiska
litteraturen, sp. 998) regelmässigt
förekommande del, i vilken, sedan de handlande
personerna avträtt från scenen, kören vänder sig
till publiken som författarens språkrör och
föredrager utfall mot dagens politiska
koryféer, någon gång författarens personliga
angelägenheter. P. har en fast konventionell
byggnad av sju särskilda delar med växlande
versmått. Ibland tillfogas en andra, kortare p.
Ex.: Se H. Gullbergs och I. Harries övers, av
Aristofanes’ »Fåglarna» (1928), intermezzot
s. 57—62. M.PnN-n.
Parabätisk (jfr P a r a b a s), direkt till
läsaren riktad. P. kallas en i dikt, novell el.
dyl. förekommande insats, där författaren
talar i eget namn. R-n B.
Parabel. 1. En genomförd liknelse i form
av en kort berättelse, som meddelar en
moralisk lärdom. Jfr Fabel, Liknelse och
P a r a m y t i.
2. (Mat.) En
kroklinje, för
vilken gäller, att
varje punkt på
densamma ligger
på lika avstånd
från en fix punkt,
brännpunkten, och
en fast rät linje,
styrlinjen. — Den
mot styrlinjen
vinkelräta linjen
genom
brännpunkten kallas
p:s axel. P., som
är en konisk
sektion, har flera
märkliga
egenskaper. Sålunda
reflekteras i en
spegel med
para-bolisk genomskärning samtliga
med axeln
parallella infallande
strålar till en enda punkt, nämligen
brännpunkten. Den bana, som en kastad kropp
beskriver i lufttomt rum, är parabelformad
(jfr Kul bana). I vidsträckt bemärkelse
benämnes stundom varje kroklinje, i vars
ekvation ordinatan är en hel rationell
funktion av abskissan, parabel eller parabolisk
kroklinje. T. B.
Parabelbana, se K u 1 b a n a.
Parabölisk, som innehåller el. hör till en
parabel (se d. o. 1 och 2).
Paraboloid, mat., vissa ytor av 2:a graden.
Den elliptiska p:s skärningar med ett
plan äro vanl. ellipser eller parabler. Om h
y-perbolisk paraboloid se d. 0. T. B.
Parabel med styrlinje (S-SD
och axel (R-X), på vilken
brännpunkten (F) är belägen.
Från en godtycklig punkt (P)
på kurvan äro avstånden
(P-Q) till styrlinjen och (P—F) till
brännpunkten lika. P-Qi och
P-M äro koordinaterna för
punkten P, om tangenten Y—O
betraktas som y-axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
