Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paradis - Paradisdräkt - Paradisfiskar - Paradisfrön - Paradisfåglar - Paradisisk - Paradiskorn, Paradisfrön, Meleguetapeppar - Paradiso, Gran - Paradisorm - Paradisus - Paradisäpple - Paradmarsch - Paradox - Paradoxides - Paradoxurus - Parafera - Paraffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Paradisdräkt—Paraffin
640
fälten, de keltiska om Lycksalighetens ö och
de polynesiska om Tinara. Glänsande
paradisskildringar finner man i islam (se d. o., sp.
765) och i »det rena landets» sekt i
buddismen. T. A-æ.
Paradisdräkt, nakenhet liksom Adams och
Evas i bibelns paradis.
Paradisfiskar, zool., se M a k r o p o d e r.
Paradisfrön, bot., farm., se Paradiskorn.
Paradisfåglar, Paradiseidae, kråkfåglarna
närstående fam. av ordn. tättingar, med
omkr. 100 arter från Nya Guinea och
närliggande öar. Näbben saknar borst vid basen,
Bågnäbbad paradisfågel, Falcinellus
stria tus.
foten är kraftig, vingarna
medellånga, avrundade. De flesta
nå en nötskrikas storlek. P.
leva av frukter, frön och
insekter, de större arterna äta även
smärre däggdjur. Honorna äro
i regel oansenligt färgade, men
hanarna ha under brunsttiden,
då de samlas i små flockar och
utföra ett slags parningslekar,
en egendomlig, praktfull
fjäderdräkt. På olika ställen, i
pannan, bakom näbbroten, på
huvudets el. kroppens sidor och
på stjärten, utväxa
prydnadsfjädrar av växlande utseende,
i regel starkt förlängda, med
löst fan, trådlikt utbildade o. s. v., vanl.
i lysande färger. P. jagas för
prydnadsfjäd-rarnas skull. Familjens huvudsläkte är p
a-radiskråkorna, Paradisea, vars största
art är stora paradisfågeln, P. apoda,
av en kajas storlek, med ända till 70 cm långa,
trådlika stjärtfjädrar. Hjässan och nacken
äro mörkgula, strupen metallskimrande grön,
kroppen f. ö. brun. Den väldiga tofsen av
prydnadsfjädrar är vid basen orangegul, mot
spetsen vit. Arten finnes på Aroeöarna. Honan
är ovan rödbrun, under gul.
Blodparadisfågeln, Paradisea rubra (se färgpl.
Australisk djurvärld), är mindre. Den
finns på några små öar. På Nya Guineas
fastland finnes blå paradisfågeln, P.
rudol-phi, vars fjäderdräkt är svart, blå och grön.
Hos den över hela Nya Guinea spridda
kungsparadisifågeln, Cicinnurus
re-gius, av traststorlek, bära de långa mittersta
stjärtfjädrarna en rund fanskiva men sakna
f. ö. strålar. Från krävtrakten utgå bruna,
styva prydnadsfjädrar, som avslutas av en
smaragdgrön kant. Fågeln är ovan
körs-bärsröd, under metallglänsande grön och vit,
fotterna praktfullt koboltblå. B å g n ä
b-bade paradisfågeln, Falcinellus
stri-atus, som når storleken av en kaja, har 77
cm långa stjärtfjädrar. Några arter mindre’
praktfulla p. bygga vid parningslekarna
egendomliga »lekstugor» och »lövsalar». Hit
hör atlasfågeln, Ptilonorhynchus
viola-ceus, som blir 28 cm lång. Fjäderdräkten är
hos äldre hanar glänsande svartblå, hos
honan grönaktig. Den förekommer över större’
delen av Australiens fastland och vistas
helst i täta snår. Hanen bygger av
grenar och ris en tunnelliknande »lövsal», som
prydes med papegojfjädrar o. a. bjärt färgade
föremål, medan han framför ingången samlar
snäckskal, glänsande stenar o. dyl. T. P.
Paradisisk, lycksalig.
Paradiskorn, Paradisfrön,
Melegueta-peppar, fröna av den från Sierra Leone till
Kongo (»Pepparkusten») i Afrika växande
zingiberacéen Amomum Melegueta. De äro
glänsande bruna, omkr. 3 mm långa,
snurr-lika el. nästan klotrunda och ha svag arom
och starkt stickande smak. Som krydda
betingade de förr högt pris. G. M-e.
ParadFso [-å], Gran, högsta toppen i
Gra-jiska alperna (4,061 m ö. h.), n. v. om Turin,
Italien. Omkr. 450 kvkm av de kungl.
jaktmarkerna i trakten gjordes 1922 till
nationalpark, nyligen avsevärt utvidgad genom
upplåtelse av de återstående jaktreviren.
Paradisorm, bot-, se Kaktusväxter,
med bild på färgpl.
Paradlsus, kolonnadomgiven förgård till
basilika, oftare kallad atrium (se Basilika,
sp. 975 och övre bilden sp. 976, b).
Paradisäpple, bot., se Äpple.
Paradmarsch, se Parad 2.
Parado’x (av grek, para’, i strid med, och
do’xa, mening), skenbart orimligt påstående,
t. ex.: »credo, quia absurdum» (se d. o.), jag
tror, emedan det är orimligt; »summum ius,
summa iniuria», högsta rätt är högsta orätt.
P., som formellt är en motsägelse men i
verkligheten uppenbarar en överraskande el.
förbisedd sanning, gör en stark, med ironiens
besläktad verkan. — Adj.: Parad o’x el. P
a-radoxäl. — Paradox I, paradoxt
framställningssätt.
Paradoxides, ett trilobitsläkte. Huvudets
glabella (se Tr i lobi ter) är utbredd
framåt. Släktet är endast känt från mell.
kam-brium. t. ex. från Paradoæides-skiffrarna i
Skandinavien. Flera arter äro viktiga
ledfossil. R. H-gg.
Paradoxürus, zool., se Rullmårdar.
Parafèra (fr. parafer), slutgiltigt fastställa
(genom signaturs tillsättande). Ett
diplomatiskt dokument säges vara paraferat, när
förhandlarna enats om innehållet och som
bekräftelse härpå försett utkastet med en
på-teckning (fr. parafe, eg. »bomärke»), oftast i
form av namninitialer. Sedan återstå endast
aktens slutliga utskrivande och det
högtidliga undertecknandet. V. S-g.
Paraffin utgöres av delvis genomlysande,
lukt- och smaklösa kolväten (se d. o.). P. finns
löst i vissa bergoljor och fås genom
utfrys-ning; även ur brunkolstjära fås stora mängder
p. Smpt varierar mellan 40° och 80° C. De
hår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
