Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraffin - Praffinljus - Paraffinolja - Parafras - Parafyser - Paragalaktisk - Paraganglier - Paragenes - Paragnejs - Paragoge - Paragon - Paragonit - Paragraf - Paraguay (flod) - Paraguay, República del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Paraffinljus—Paraguay
642
dare sorterna användas i ljusfabrikationen,
till bonvax, skokräm, paraffinerat papper m.
m., de mjukare till paraffinering av
tändstickor, i mikroskopisk teknik, i medicin etc.
P., blandat med lättflytande, färglösa
kolväten, ss. paraffinolja eller vaselinolja, säljes
ofta som v a s e 1 i n (se d. o.). — P a r a f f
i-ner (paraffinkolväten) kallas ofta
mättade, acykliska kolväten (se d. o.). I- B.
Paraffinljus, se Ljustillverkning.
Paraffinolja, en tjockflytande, färglös,
kemiskt mycket indifferent bergoljefraktion,
brukas som tillsats till salvor, kosmetiska
preparat, läderoljor m. m. P. är ett utmärkt,
ej retande, ofarligt medel mot trög mage. På
senaste tid har en emulsion av p. i vatten
fått stor betydelse som
växtbesprutningsme-del mot fruktträdskvalster. I. B.
Parafras (grek. para’frasis), utvidgad
omskrivning (översättning) av en skrift, t. ex.
Stagnelius’ omskrivning av Fader vår (i
»Martyrerna») och Kellgrens av några bland
Pro-pertius’ elegier. — I musiken betyder p. ett
tonstycke el. tema, som återges i omskriven
form med utsmyckande tillsatser. — Verb:
Parafraser a.
Parafyser (av grek, para’, bredvid, och
fy’-sis, alstring), Safttrådar, flercelliga,
hårlika bildningar hos mossor, basidiomyceter,
askomyceter, lavar och vissa brunalger. P.
skydda reproduktionsorganen och spela trol.
även en viss roll vid sporers och
könsproduk-ters frigörelse från moderväxten N. S-s.
Paragala’ktisk (av grek, para’, bredvid, och
galaxi’as, Vintergatan), astron., brukas om
grupper av sädana objekt, som iakttagits
inom olika anagalaktiska objekt (se N e b
u-1 o s a, sp. 830) och som synas vara typiska
för dessa, t. ex. stjärnhoparna el. de
egentliga nebulosorna, vilka man tidigare känt till
endast fiån vårt stjärnsystem
(Vintergats-systemet). K. Lmk.
Paraga’nglier (av grek, para’, bredvid, och
ganglion, se d. o.), synnerligen viktiga
körtlar för inre sekretion, vilka utvecklats i
nära anslutning till sympatiska
nervsystemet. Dessa celler förete en viss affinitet till
kromsalter och kallas därför kromaffina. P.
utgöra en del av binjursystemet. Binjurens
märg är ett paraganglion. (E. Abr.)
Paragenés (av grek, para’, bredvid, och
ge’-nesis, uppkomst), beteckning för dels
mineralens sätt att i ett givet fall förekomma
tillsammans i naturen, dels själva den genetiska
enheten (även kallad
mineralparage-n e s) av ifrågavarande mineralsällskap el.
-association. Vissa av de enskilda mineralen
i en mineralparagenes kunna ha bildats
samtidigt, men i stort sett märkes en bestämd
åldersföljd, succession, dem emellan, som
ibland kan upprepas och är av betydelse för
både vetenskapliga och ekonomiska problem.
Ytterst vanligt är, att ett mineral visar sig
ha framgått ur ett annat, tidigare
utkristalliserat (jfr Pseudomorfos). En viss p.
visar sig ofta vara utmärkande för mer el.
mindre talrika fyndigheter i olika delar av
världen, överensstämmelse i p. antyder
likartade bildningsvillkor (jfr Bergart, Malm
och Mineralbildning). Studiet av p.
blir därigenom en av mineralogiens viktigaste
uppgifter. Ex. på p. med ofta mycket stor
geografisk utbredning erbjuda de olika
bergarterna (jfr P e t r o g r a f i). De nyttiga
mineralförekomsternas (malmernas m. m.) p.
behandlas i malmgeologien (se d. o.). En p. av
stort både vetenskapligt och praktiskt
intresse är Stassfurtsalternas (se d. o.). N. Zn.
Päragnejs, petrogr., se Gnejs.
Paragogè, grek., hos forntida grekiska
grammatiker ordavledning. Senare har man med
p. menat en ordförlängning, som ej är
böjningsform el. ändrar betydelsen, t. ex. straxt,
medelst (i st. f. strax, medels). — Adj.:
Para g ö g i s k. A. M. A.*
Paragou [-ä’n], mönster; kassakontrollblock
med duplicerade kvittenskuponger, som ha
samma kontrollnummer (paragonsystem).
Paragonlt, miner., se G 1 i m m e r.
Paragraf, numrerad avdelning av en lag,
ett kapitel, ett dokument el. dyl. Tecknas §,
urspr. ett S (förk. av lat. sectio, avdelning);
förkortas ofta par.
Paraguay [-gæäi’], största bifloden till
Paranä, Sydamerika, republiken Paraguays
huvudflod, 2,078 km lång, flodområde 1,150.000
kvkm. P. upprinner i brasil. staten Matto
grosso, flyter åt s. genom Xarayesträsken
och bildar i sitt nedersta lopp, från
Asun-ciön, i vars närhet den mottar sin största
biflod, Pilcomayo (se d. o.), Paraguays gräns
mot Argentina. P. inmynnar ovanför
Corri-entes. Den örika floden, i genomsnitt 500—
1.000 m bred, är viktig trafikled; segelbar
för 3,5 m djupgående fartyg till Cohcepciön,
för mindre fartyg^ i hela sin längd.
Paraguay [-gmai’], Repüblica del P.,
republik i inre Sydamerika, med sin huvuddel
(»östra P.») belägen mellan Paranä och dess
biflod Paraguay. Gränserna för området i
vinkeln mellan
Paraguay och dess biflod
Pilcomayo, Chaco
bo-real (omkr. 300,000
kvkm), äro ett
tvisteämne mellan P. och
Bolivia (se kartan och
Historia), östra P:s
areal beräknas till
159.834 kvkm, P:s
totala befolkning till
843,905 inv. (1929),
inkl. 37,500 i Chaco
boreal (därav 15.000
indianer). Huvudstad:
Asunciön.
Inom östra P. går
vattendelaren mellan
floderna Paraguay och
Paranä, en rad bergåsar eller platåer,
tillhörande brasil. höglandet, huvudsaki.
sand-och kalksten, eruptivbergarter samt i n. även
paleozoiska sediment och arkeiska massiv.
Höglandet kallas mot gränsen till Brasilien
Sierra de Amanbahy och når där omkr. 700
m ö. h. Landet ö. om vattendelaren är mer
kuperat än v. därom. V. om Paraguay floden
ligger slättområdet Chaco (se d. o.), och även
i vinkeln mellan floderna Paraguay och
Paranä utbreder sig en del av den låga,
träsk-uppfyllda alluvialslätt, som under
tertiärtiden täcktes av hav. J. F. N *
Paraguays vapen.
En i blått och silver
delad sköld, i övre fältet en
femuddig röd stjärna.
XV. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
