Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraguay, República del - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning - Religion och undervisningsväsen - Näringsliv och handel, mynt, mått - Kommunikationer - Försvarsväsen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Paraguay (Klimat—Historia)
644
Klimatet får sin karaktär av P:s läge
mellan den tropiska och subtropiska zonen.
Vintern varar april—sept., sommaren okt.—
mars. Lätt vinterfrost förekommer i vissa
trakter. Medeltemp. är i Asunciön i juni
16,1°, i dec. 27° C, nederbörden där 141,5 cm
årligen. Dec., jan. och febr, äro hetast.
Växt- och djurvärld. Vegetationen utgöres
av skogar och savanner; i Chaco (se d. o.)
och Sydparaguay finnas även vidsträckta
sumpmarker, ö. om Paraguayfloden subtropisk
regnskog, savannskog med lövfällande träd
och, särskilt längst i ö., öppna savanner. De
viktigaste trädslagen äro Quebracho colorado
(se Q u e b r a c h o) och Ilex paraguariensis
(se Matt e). — Djurvärlden är i stort sett
lik Brasiliens; insektsfaunan i P. är
emellertid särskilt rik.
Befolkningen i östra P. består av mestiser,
indianer, européer (huvudsaki. av spansk
härkomst) och negrer; mestiserna dominera.
De rena indianerna beräknas till omkr.
50,000, mest guarani- (se d. o.) och
chaco-stammar, landets ursprungliga invånare.
Spanska språket härskar i städerna.
Invandringen, f. n. obetydlig, var 1905—30 omkr.
15.000 pers., därav 3,000 mennonitiska
jordbrukare från Kanada, Ryssland och Polen.
Religion och undervisningsväsen. Den
härskande religionen är den rom.-kat., ehuru
full religionsfrihet råder. Folkundervisningen
är nominellt obligatorisk, men mer än 50 %
av inv. sakna skolunderbyggnad. Ett
natio-naluniv. (gr. 1890) finnes i Asunciön samt
statliga högskolor där och i Villa Rica.
Näringsliv och handel. P:s
naturförhållanden äro utmärkt lämpade för
boskapsuppfödning. Kreaturens antal beräknades till
omkr. 4 mill. 1930. Den statsunderstödda
köttkonservindustriens produkter (corned
beef, extrakter m. m.) samt hudar äro
bland de viktigaste exportartiklarna.
Huvudnäringar äro f. ö. beredning av
paraguayte (se Matt e), odling av
bomull, sockerrör (huvudsaki. för
spritfabrikation), frukt (apelsiner, bananer
m. m.) och tobak. För inhemskt bruk
odlas majs, sötpotatis, maniok och
jordnötter, men jordbruket står lågt.
Quebrachotimmer och -extrakt från
Chaco äro värdefullaste
skogsprodukter. Storindustri saknas. Av den totala
exporten 1929, värderad till 13,5 mill.
guldpesos, gingo 85 % till Argentina,
därav för 4 mill. i reexport.
Importens värde var s. å. 13,8 mill.
guldpesos. — Myntenheten är guldpeso; 5
guldpesos = 1 eng. pd st.
Pappers-peson, som har växlande, mycket låg
kurs, är enda eg. förekommande mynt.
— Metersystemet är off. antaget, men
äldre mått äro ännu i bruk.
Kommunikationer. Floderna
Paraguay och Paranä, i vilka oceangående
fartyg gå upp, äro av stor betydelse
som trafikleder. Huvudhamn är
Asunciön, som 1929 anlöptes av 2,737
ångfartyg om 280,645 ton. Den förnämsta
järnvägslinjen går från Asunciön till
Encarnaciön vid Parana. Flygtrafik
mellan Asunciön och Buenos Aires.
Landsvägarna äro dåliga. M.;C. S-g.
Försvarsväsen. Armén består av 3
reg:-ten infanteri, 1 reg:te kavalleri och 2
batterier bergsartilleri, ingenjörtrupper och
flygplan. Allmän värnplikt är lagstadgad och
varar i 28 år; den värnpliktige tillhör
därunder mellan 18 och 20 år aktiva armén,
mellan 20 och 29 år aktiva arméns reserv,
mellan 29 och 39 år nationalgardet och
mellan 39 och 45 år territorialgardet. Om
värnpliktig årskontingent överstiger i budgeten
bestämt antal, minskas tjänstgöringen för ett
visst, genom lottning uttaget antal till 1 år.
Fredsstyrkan är omkr. 3,000 man. —
ör-logsf lottan utgöres endast av några mindre,
bestyckade bevakningsfartyg. M. B-dt; ö-g.
Författning och politisk indelning. Enl.
författningen av 1870 styres P. av en på 4
år vald president, som vid sin sida har en
ministär med 5 medl. Riksdagen, som utses
genom direkta val, består av en senat (f. n.
20 medl.), vald på 6 år, och en
deputeradekammare (f. n. 40 medl.), vald på 4 år.
Administrativt delas P. i »Oriental», landet ö.
om Paraguayfloden, och »Occidental», landet
v. därom, det förra delat i 12 dep., det senare
(Chaco) i 3 militärkommandon. M.
Historia. Sedan Juan Diaz de Solis 1515
upptäckt La Platas mynning, for S. Cabot
(Gaboto) 1525—26 uppför Parana och Rio
Paraguay och blev P:s upptäckare. Landet
koloniserades på 1530-talet enl. det vanliga
spanska schemat med encomiendas (se M e x
i-k o, sp. 1285) och blev 1617 särskild provins
— vars gränser dock icke sammanföllo med
den nuv. statens — under vicekonungen i
Peru. Franciskanerna predikade först
kristendomen i P. men fingo senare vika för
jesuiterna, vilka 1609 fingo rätt att upprätta
mis-sionsstationer, »reduktioner», i P. Dessa
omspände snart även stora delar av
angrän
PARAGUAY
Skala 1:15 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
