Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraguay, República del - Historia - Litteraturanvisningar - Paraguayte - Parahyba - Parakautschuk - Paraklet - Paraldehyd - Paralipomena - Parallaktisk uppställning - Parallax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Paraguay te—Parallax
646
sande länder och utbildades till en
kom-munistisk-teokratisk stat. Kyrkans yttre
former nådde rik utveckling, den materiella
kulturen likaså, jesuiterna försvarade med
kraft sina samhällen mot grannar och vilda
indianer och voro täml. oberoende av Spanien.
Då Portugal i utbyte mot kolonien San
Sac-ramento vid La Plata 1750 fått sju
jesuitmissioner ö. om Rio Uruguay, gjorde jesuiterna
väpnat motstånd. De iföllo dock för den
samtida kampen i Europa mot jesuiterna och
ut-drevos 1767 ff. ur P., varefter deras verk i P.
raskt föll samman — det hade endast varit
en konstlad blomstring, utan hänsyn till
befolkningens egna intressen. Efter en tid av
anarki ryckte sig P. 1811 loss från Spanien.
Det styrdes sedan länge av diktatorer, 1814
-—40 av J. G. R. Francia (se d. o.), 1844—62
av C. A. Lopez och 1862—70 av F. S. Lopez
(se d. o.). Den sistnämndes blodiga krig med
Argentina, Brasilien och Uruguay decimerade
befolkningen, ruinerade landet och medförde
betydande landavträdelser. På
segermakternas initiativ tillkom 1870 den ännu gällande
författningen. De senaste årtiondena ha
utmärkts av återhämtning, avbruten av
revolutionära rörelser och inbördesstrider,
särskilt 1908—12. Den mest betydande
presidenten har varit E. Sch aer er (1912—16),
son till en invandrad schweizare. Under
världskriget var P. neutralt. En långvarig
tvist med Bolivia (se d. o., sp. 741) om
gränserna i Gran Chaco blev 1928 akut, och det
kom i dec. till en mindre skärmytsling.
Särskilt Bolivia visade sig krigiskt, en
intervention från Nationernas förbund blev utan
resultat, men ett erbjudande om medling från
panamerikanska skiljedomskonferensen
antogs. Kiisen hade efterdyningar 1929 och
1930; tvistefrågan är ännu olöst. A. A-t.
Litteraturanvisningar. P. Pastelles,
»Historia de la companfa de Jesüs en la provincia
del P.» (1912 ff.); L. de Gäsperi, »Geograffa
del P.» (1920; med atlas); W. L. Schurz, »P.
A commercial handbook» (1921); O. Bürger,
»P.» (1927); A. N. Schuster, »P.» (1929).
Paraguayte, se Matte.
Parahyba [parai’coa]. 1. Kuststat i n. ö.
Brasilien; 74,810 kvkm, 1.322,069 inv. (1929),
indianer, negrer och blandras. Regntiden
infaller mars—juni. Utmed kusten och i
floddalarna produceras maniok, bomull, kaffe,
kakao och tobak. Betydande boskapsskötsel.
2. Huvudstad i staten P., vid floden P a r
a-hybas (370 km) mynningsvik, 75 km n. om
Pernambuco; 74,104 inv. (1929). Export av
socker, bomull, olja och kaffe.
Parakautschuk, se Kautschuk.
Paraklet (grek. para’kletos), sakförare,
förespråkare, hjälpare. Ordet nyttjas i 1 Joh.
2: 1 om Jesus Kristus själv, på alla övriga
ställen iJoh. 14: 16, 26; 15: 26; 16: 7) liksom
ock i det senare, kyrkliga språkbruket om
den Helige ande. — I Johannesevangeliets
löfte om p. ha flera sekteriska riktningar
sökt anknytning för sina anspråk att
representera en N. T:s kristendom överbjudande
ståndpunkt. Montanus tillämpade
förutsägelsen om p. på sig själv; anhängarna av
Joakim från Floris menade, att i dennes skrifter
förelåg det »eviga evangelium», som skulle
uppenbaras under parakletens tidsålder. E. Bg.*
Paraldehyd är en polymerisationsprodukt
av acetaldehyd (se d. o.), som lätt bildas, om
denna behandlas med utspädd svavelsyra. P.
är en klar, färglös vätska med oangenäm
lukt och brännande smak, ett rätt verksamt,
relativt oskyldigt sömnmedel med ringa
användning. I. B.;C. G. S.
Paralipo’mena, bihang till större skrifter.
Paralla’ktisk uppställning, uppställning av
teleskop och tuber, så att dessa (ofta medelst
urverk) vridas omkring en axel, som är
parallell med jordens axel. Ett mot denna
vinkelrätt lagt plan sammanfaller således
praktiskt taget med ekvatorns plan. Tuben är
också rörlig kring en axel i ekvatorsplanet;
varje punkt på himlen kan således inställas
för observation i ett instrument. K. Lmk;
Paralla’x. 1. (Astron.) Den förändring i
en himlakropps riktning, som uppstår genom
att observatören eller observationsorten
förflyttar sig. P. är mindre, ju avlägsnare den
iakttagna himlakroppen är, och står således
i omvänd proportion till avståndet. Då det
är tre principiella förflyttningar i rymden,
som en viss observationsort undergår till följd
av 1) jordens dagliga rörelse kring sin axel,
2) jordens årliga rörelse kring solen samt 3)
jordens deltagande i solens fortskridande el.
sekulära rörelse genom rymden, skiljer man
mellan 1) daglig, 2) årlig och 3)
seku-1 ä r parallax.
Med daglig p. menar man den
riktningsförändring, som uppkomme, om
himlakropparna kunde observeras från jordens
medelpunkt i st. f. från en observationsort
på jordytan. Som framgår av bilden, synes
månen för iakttagaren i punkten P i
riktningen P—M, under det att den från jordens
medelpunkt, C, skulle synas i riktningen
C—M. Då P—M’ är en med C—M parallellt
dragen linje, så är p. för M lika med vinkeln
M—P—M’ el. P—M—C. Man finner, att om
jorden är exakt klotformig, kommer p:s
inverkan att ske i höjdriktningens led (h ö j
d-parallax) och att det dagliga
parallax-fenomenet minskar höjden över
horisonten eller m. a. o. skenbart pressar ned
himlakropparna mot denna. Man ser av bilden,
att p. blir störst, då himlakroppen står i
observationsortens horisont el. läget Mo på
bilden (horisontal paralla x). Då
himlakroppen M under ett dygn fullbordar en
skenbar daglig rörelse omkring jorden,
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
