Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parallax - Parallell - Parallellepiped - Parallellgrad - Parallellism - Parallellklasser (Parallellavdelningar, Klassavdelningar) - Parallellogram - Parallellrörelse - Parallellställen - Parallellteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Parallell—Parallellteorien
648
mer den dagliga p. att antaga alla värden
från noll (i zenitläget) till maximivärdet (vid
horisonten). För månen är
horisontalparal-laxen i medeltal 57 bågmin. 2 bågsek., för
solen 8,80 bågsek. För den närmaste stjär-
nan, a i Centauren, är dess värde blott
bågsek. Den dagliga rörelsen har således
ingen påvisbar inverkan på riktningarna till
fixstjärnorna.
Man kan också säga, att den dagliga p.
är den synvinkel, som jordens radie
upptager, sedd från himlakroppen i fråga.
Bestämmes p. för en himlakropp, erhåller man
avståndet, så snart jordens dimensioner äro
noggrant kända. Bestämningen av månens
dagliga p. och därmed dess avstånd kan
utföras med betydande noggrannhet. Det stöter
däremot på en del praktiska svårigheter att
uppmäta solens dagliga p. direkt. Man
försöker i stället bestämma p. för en jorden
närbelägen himlakropp (Venus, Mars, vissa
småplaneter) och använder sedan Keplers tredje
lag (se K e p 1 e r) för att ur omloppstiderna
för solen och den undersökta himlakroppen
bestämma förhållandet mellan avstånden (se
K e p 1 e r och Stjärnor).
Då den dagliga p. är omärklig för
stjärnorna, använder man den årliga p. för att
bestämma deras avstånd. Den kan
definieras som den synvinkel, som jordens bana
kring solen upptager, sedd från en viss
stjärna. Då jordbanan är 23,000 ggr större
än jordens genomskärning, är en stjärnas
årliga p. 23,000 ggr så stor som dess
dagliga. Icke desto mindre är den årliga p. sä
liten för de flesta stjärnor, att den ännu
icke kan uppmätas med någon noggrannhet
annat än för några hundratal av de allra
närmaste stjärnorna (se Stjärnor).
Den sekulära p. ger sig till känna som
en rörelse hos en viss stjärna (mötus
paral-la’cticus), vilken adderar sig till stjärnans
individuella rörelse (mötus peculiäris). I
enskilda fall kan man ej skilja de bägge
rörelserna åt, men däremot är detta möjligt, så
snart man har att göra med så stort antal
stjärnor, att man kan antaga, antingen att
de individuella rörelserna äro riktade åt
alla möjliga håll eller att vissa kända
rörelseriktningar dominera. För kännedomen om
avståndet till större stjärngrupper är sekulär
p. av mycket stor betydelse. K. Lmk.
2. (Fys.) Vid avläsning av instrument
förekommer p. till följd av att bilden av ett
inställt föremål ej faller i hårkorsets plan
eller till följd av att skalan och det fenomen
(t. ex. en kvicksilverpelare), som skall
jämföras med skalan, icke befinna sig på samma
avstånd från ögat. Felet i detta fall
elimineras genom att man vid avläsningarna
håller ögat i oföränderligt samma läge i
förhållande till skalan och kvicksilverpelarens
ändpunkt. K. Lmk.
Paralle’ll (av grek, para’, bredvid, och
allè-lon, varandra), jämlöpande; i väsentliga
punkter lika; jämförelse, betonande likheter.
1. (Geom.) Två räta linjer i samma plan
sägas vara parallella, om de ej träffas, huru
långt de än utdragas. Sammaledes om två
plan el. en rät linje och ett plan. Under
benämningen parallellaxiomet förstås
Euklides’ elfte axiom, som utsäger, att två
räta linjer skära varandra, om de med en
tredje skärande linje innantill på samma sida
bildade vinklarna äro mindre än två räta.
Detta axiom har spelat stor roll vid de
undersökningar ang. geometriens logiska
grundvalar, vilka sammanfattas som
parallellteori (se Geometri, sp. 556). T. B.
2. (Krigsv.) Se Fästningskri g.
3. (Geod.) Parallellgrad (se Grad 3).
Parallellepiped. 1. (Mat.) En
solid figur, begränsad av sex
plan, vilka två och två äro
parallella. Ett specialfall av
p. är kuben. T. B.
2. (Mek.) Se Hastighet och
Kraftparallellogram.
Parallellgrad, se G r a d 3.
Parallelli’sm (av parallell, se d. o.).
1. överensstämmelse. — 2. En formell
egendomlighet i hebreisk skaldekonst, bestående i
en ideell och rytmisk symmetri mellan
satsleder el. sammanhängande versrader, där
samma tanke omedelbart upprepas i olika
vändningar. Mycket ofta är andra leden blott ett
synonym till den första (t. ex. »Ty han sårar
och förbinder; han slår, och hans händer hela»,
Job 5: 18) el. utvecklar sig i olika bilder
(»Jag är utgjuten såsom vatten, alla mina
ben skiljas åt, mitt hjärta smälter såsom vax
i mitt liv», Ps. 22: 15) el. uppträder först
positivt, därefter negativt. Dessa
grundformer förete en oändlig rikedom på
gestaltningar och övergångar.
Parallellklasser (Parallellavdelningar,
Klassavdelningar), de särskilda men med
avseende på kurser lika och jämlöpande
(»parallella») avd. av en årsklass i en läroanstalt.
Sådana klasser äro av nöden, då
lärjungeantalet i klassen stiger över en viss gräns.
Parallellogra’m, en plan, fyrsidig figur,
vars motstående sidor äro parallella. I en
p. äro motstående sidor och
vinklar sinsemellan lika stora.
Ytan av en p. är lika med
basen (en av sidorna),
multiplicerad med höjden
(vinkel-räta avståndet mellan basen
och dess motstående sida). T. B.
Parallellrörelse, mus., två stämmors
fortskridande i samma riktning. Kvint- och
oktavparalleller äro i harmoniläran förbjudna.
Två stora terser följas ej heller gärna åt. T. N.
Parallellställen, de uttalanden i ett arbete,
vilka äro till sitt innehåll besläktade och
därför jämföras (särskilt vid bibeltolkningar).
Parallellteorien, filos., åsikten, att det
fysiska och det psykiska äro attribut hos en och
samma substans. Detta innebär, att varje
fysisk företeelse motsvaras av en psykisk och
omvänt samt att det fysiska och det
psykiska bilda två inom sig enhetliga
parallella kausalkedjor (därav namnet) men att
aldrig något fysiskt är orsak till något
psykiskt el. omvänt. Annorlunda uttryckt, skulle
endast e n kausalkedja föreligga, vilken från
en synpunkt sett är fysisk, från en annan
psykisk (identitetsteori; jfr S p i n o z a). P.
i denna form är intimt förbunden med
substansfilosofien och leder till en täml.
fantastisk allbesjälningslära, varför den numera
knappast har anhängare.
Parallellepiped.
Parallellogram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
