Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parallellteorien - Parallelltonarter - Parallelltrapets - Paralogism - Paralysi - Paralysie générale - Paralytisk - Paramaecium - Paramagnetisk - Paramakudi med Kamuti - Paramaribo - Parament - Paramentik - Parameter - Paramidofenol - Paramnesi - Páramo - Paramorfos - Paramyti - Paraná
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Parallelltonarter—Paranå
650
I inskränkt bemärkelse menar man med p.
den åsikten, att i den psykofysiska
organismen växelverkan mellan fysiskt och psykiskt
är utesluten och att de båda områdena bilda
två parallella kausalkedjor. Det vore t. ex.
icke min vilja, som sätter min arm i rörelse,
utan endast vissa organiska betingelser, ehuru
dessa inträffa samtidigt med viljandet.
Sålunda formulerad, utgör p. en arbetshypotes,
som intet utsäger om det djupare förhållandet
mellan fysiskt och psykiskt, och har i modern
psykologi många anhängare. Särskilt två
skäl för p. anföras. 1) Växelverkan mellan
fysiskt och psykiskt säges vara utesluten,
därför att de äro av så radikalt olika natur.
Härvid förutsättes, att det måste råda en
viss likhet mellan orsak och verkan, vilket
åter förutsätter den speciella uppfattningen
av kausaliteten, att verkan i viss mån måste
vara given i orsaken. Argumentet i fråga
står eller faller tydligen med denna
förutsättning. 2) Växelverkan synes upphäva
principen om energiens oförstörbarhet. Skulle ett
viljebeslut sätta armen i rörelse, så skulle ny
energi skapas. Och även om viljebeslutet
endast utlöste redan förefintlig potentiell energi,
så krävde även utlösandet skapandet av ett
ringa enei gik vantum. Vissa anhängare av
växelverkningsteorien söka undgå denna
svårighet genom antagandet av en särskild
psykisk energiform. Framhållas kan även, att
ett upphävande i vissa fall av
energiprincipen icke är direkt orimligt och att
avvikelserna kunna tänkas mycket små. — I svensk
filosofi har Phalén sökt visa, att man på visst
sätt kan uppfatta det psykiska och det
fysiska som bestämningar hos ett och samma
subjekt utan att drabbas av vare sig
parallell- el. växelverkningsteoriens svårigheter.
— P. har omfattats av Fechner, Paulsen,
Wundt, Höffding, Ebbinghaus m. fl.,
kritiserats av Sigwart, Busse, Stumpf m. fl. — Litt.:
A. Vannérus, »Om den psykofysiska
parallel-teorien» (1894); L. Busse, »Geist und Körper,
Seele und Leib» (1903); A. Phalén, »Zur
Be-stimmung des Begriffs des Psychischen»
(1914). G. O-a.
Parallelltonarter, mus., tonarter med
samma förtecken (t. ex. G dur och e moll).
Parallelltrapets, en plan, fyrsidig figur,
som har två av sidorna men ej övriga
parallella. Ytan av en p. är lika
med halva summan av de
parallella sidorna,
multipli-x cerad med höjden (vinkelräta
avståndet mellan de
parallella sidorna). T. B.
ParalogPsm, filos., oavsiktligt felaktig
slutledning.
Paralysl (av grek. paraly’ein, lösgöra,
försvaga), lamhet. Se Förlamning. —
Paralysera, göra lam; i figurlig bemärkelse
förlama, göra overksam.
Paralysie générale [paralizi’ ^enera’l], fr.
(lat. deme’ntia paraly’tica), av syfilis
framkallad hjärnsjukdom med psykiska
sjukdomssymtom och med rörelserubbningar. Se
Sinnessjukdom. V. W-rt.
Paralytisk, med. (jfr P a r a 1 y s i), träffad
av slag el. förlamad, beroende på paralysie
générale (se d. o.). Den därav drabbade kallas
stundom p ar a 1 y tiker. V. W-rt.
Paramae’cium, zool., se Infusionsdjur.
Paramagnètisk, som dragés av magneten.
— Motsats: diama g n etisk. — Jfr M
agnet i s m, sp. 620.
Paramakudi med Kamuti, två Svenska
kyrkans missionsstationer i s. Främre Indien
(distr. Ramnud), gr. resp. 1914 och 1902.
Skolhem för gossar.
ParamarFbo, huvudstad i Nederl. Guayana,
vid floden Surinam, 27 km från mynningen;
46.953 inv. (1930). Befäst hamn och sedan
1930 station på flyglinjen Buenos Aires—
U. S. A. Export av kaffe, kakao, socker
och rom.
Parame’nt (av lat. paräre, utrusta, utstyra),
samtliga vid gudstjänsten använda kyrkliga
prydnader av textil art: mässkläder,
altar-klädsel, bonader m. m. Färg, form och
användning av p. äro inom katolska kyrkan
noga bestämda. Den luterska kyrkan lägger
ej samma vikt vid hithörande ting, men
kraven på skönhet vid gudstjänsten ha även
där-inom alltmer beaktats. — Litt.: Agnes
Bran-ting, »Textil skrud i svenska kyrkor» (1920);
Agnes Branting och A. Lindblom, »Medeltida
vävnader och broderier i Sverige» (1928—29).
Anstalter för tillv. av p.: Diakonissanstalten,
Handarbetets vänner, Licium, alla i
Stockholm, m. fl. Restaurering av p. utföres av
föreningen Pietas, Stockholm. E. v. W.
Paramentlk (av p a r a m e n t, se d. o.),
kyr-koprydnadskonst.
Parameter, mat., benämning på vissa
storheter, som ingå i ett matematiskt uttryck
och i förhållande till de variabla storheterna
hållas konstanta men oberoende av dessa
kunna tilldelas olika värden. T. B.
Paramidofenol [-å’l], se R o d i n a 1.
Paramnesl, falskt igenkännande, en
uppfattning, varvid ett helt nytt intryck
förefaller som något förut bekant.
Påramo [pa’ramå], sp., »öde slätt», namn
på över trädgränsen belägna bergsregioner i
n. Anderna, Sydamerika.
Paramorfos [-å’s], miner., se
Pseudo-m o r f o s
Paramytl kallade Herder ett slags parabel
(se d. o. 1), som åskådliggör en teoretisk
sanning i en mytisk berättelse.
Paranå. 1. Sydamerikas näst största och
La Platasystemets största huvudflod, bildas
av Paranahyba och Rio Grande, vilka
upprinna i brasilianska staten Minas Geraes och
förena sig på 20° s. br. till P. Denna flyter åt
s. s. v. genom s. Brasilien och bildar det
mäktiga vattenfallet Salto grande de la Guaira,
varefter den under snabbt lopp bildar gräns
för Paraguay i ö. och s., upptager från ö. Rio
Iguassü och förenar sig med Paraguay strax
ovanför Corrientes. Sedan flyter den åt s. och
mottager vid Santa Fé, i Argentina, Rio
Sa-lado, viker av åt s. ö. och möter Uruguay i
La Plataestuariet. 3,285 km lång, flodområde
2,880,000 kvkm. Är segelbar för större fartyg
245 km till Rosario och för intill 2 m
djupgående 1,135 km till föreningen med
Paraguay, dit Sebastian Cabot nådde 1526. ö.
2. Stat i s. Brasilien, utmed Atlanten,
kring bukten Bahia de Paranaguä; 240,000
kvkm, omkr. 975,000 inv. (1930). Kusten är
osund och omgiven av branta berg, som inåt
landet övergå i ett av lägre bergskedjor
Parallelltrapets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
