Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraná - Paranahyba - Paranefritis - Paranoia - Parant - Paranthelier, Parantiselener - Paranöt - Parapet - Paraphernalia, Bona - Paraphimosis - Paraplegi, -plexi - Paraply - Paraplyantenn - Parapsykologi el. Metapsykologi - Parasang - Parasiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Paranahyba—Parasiter
652
genomdraget högland med rik bevattning,
bördig jord och hälsosamt klimat. Odling av
matte, bomull, spannmål, frukt och ris.
Huvudstad: Curityba; omkr. 78,986 inv. (1920).
3. Huvudstad i argentinska prov. Entre
Rfos, på v. stranden av floden Paranå, mitt
emot Santa Fé; 36,089 inv. (1925). Betydande
flodhamn; export av jordbruksprodukter.
Paranahyba [-nai’coa], en av Paranäs (se
d. o.) källfloder; 860 km lång. Se även
Par-n a h y b a.
Paranefrltis, se Nj ursj ukdomar, sp. 1054.
Para’ndia, grek, (av para’, bredvid, och
nüs, förstånd), psykiatrisk term, som tidigare
haft växlande innebörd; den begagnas nu i
allm. som liktydig med förryckthet
(se d. o.). G-s.*
Parant [sv. uttal -ra’nt el. -ra’nt], fr., som
ser bra ut, ståtlig.
Paranthèlier, Parantiselèner, meteor., se
Halofenomen.
Paranöt, fröet av
Berthol-letia excelsa, av den med
myrtenväxterna besläktade
fam. Lecythidaceae, ett högt
träd i
Amazonas-Orinoco-området. P. sitta i stort
antal i tjocka, äggrunda
lockkapslar och äro omkr.
5 cm långa, trekantiga, med
hårt, knöligt skal och stort
växtämne, rikt på fet olja.
Exporteras i stor skala,
företrädesvis från staden
Pa-rä (därav namnet). G. M-e.
Parapèt, bröstning, bröstvärn, t. ex. på
mur, balkong, bro.
Paraphernälia, Bona p., lat., vad (en
furstes) maka för med sig i boet utom hemgiften
(utstyrselartiklar, klenoder o. s. v.), hennes
uteslutande egendom.
Paraphlmosis, med., se Phimosis.
Paraplegl, -p 1 exi, dubbelsidig förlamning
av motsvarande kroppsdelar; symtom vid en
del ryggmärgssjukdomar (se d. o.). I. H.*
Paraply (fr. parapluief, regnskärm, förr av
oljeduk el. fernissat linne, numera av siden,
gloria (se d. o. 3) el. bomull. Spröten, förr av
fiskben el. trä, göras nu av stål. P. kommo
i Europa i bruk på 1500-talet. A. Lwn.
Paraplyantenn, se Radioteknik.
Parapsykologl el. Metapsykologi,
psykisk forskning (eng. psychical researcli),
vetenskapen om vissa psykiska, resp,
psyko-fysiska fenomen, vilka starkt strida mot
vanlig erfarenhet och därför än ansetts kräva en
»övernaturlig» förklaring, än energiskt
förnekats. Dessa fenomen framkallas vanl. av
vissa personer, »medier», begåvade med
ytterst sällsynta, föregivna el. verkliga
förmågor, vanl. i hypnotiskt el. transartat tillstånd.
De viktigaste fenomenen äro: 1) telepati,
uppfattande av en annan persons tänkande utan
meddelande av denne, 2) klärvoajans (se d. o.),
3) levitation (se d. o.), 4) materialisation,
utströmmandet från mediets kropp av ett
egenartat ämne, teleplasma el. ektoplasma, vilket
ofta formas till händer, ansikten, hela
mänskliga figurer el. dyl. — Till p. räknas även
utforskande av den eventuella realitetshalten
i sanndrömmar, varsel, »andeknackningar»,
spökerier o. a. mystiska händelser, borddans
och diverse andra fenomen vid spiritistiska
seanser. Jfr S p i r i t i s m.
P:s huvudsakliga problem är hitintills
realiteten av dessa företeelser, som
synes utomordentligt svår att fastställa.
Bedrägerier, delvis rent avsiktliga, delvis på
grund av mediernas ofta hysteriska karaktär,
äro ytterst talrika men synas i vissa fall
svåra att antaga. Undersökningen av
levitation och materialisation försvåras särskilt av
att mediet oftast kräver starkt dämpad
belysning el. absolut mörker. Dessa fenomen
äro även mest omstridda. Telepati erkännes
däremot numera även av mycket kritiska
forskare, om än ej absolut allmänt; även för
antagande av klärvoajans finnas starka skäl.
— Förklaringar över dessa fenomen finnas
hittills knappast annat än
bedrägerihypotesen och tolkningar av spiritistisk natur.
Erkännande av fenomenens realitet binder icke
forskaren vid den senare möjligheten. —
Studiet av p. har bedrivits särskilt i England
och Amerika, bl. a. av F. W. H. Myers och
F. Podmore (»Phantasms of the living», 1886),
och i Tyskland av A. Schrenck-Notzing
(»Ma-terialisationsphänomene», 1914, »Experimente
der Fernbewegung», 1924), W. Wasielewski
(»Telepathie und Hellsehen», 3:e uppl. 1922)
m. fl. Bland filosofer ha Bergson, Driesch,
Oesterreich m. fl. tillmätt p. betydelse. —
Lift.: Proceedings of the Society for Psychical
Research 1883 ff.; C. Richet, »Traité de
méta-psychique» (1922). G. O-a.
Parasa’ng, se F a r s a n g.
Parasiter (grek. para’sitos, bordskamrat, av
para’, vid, och sitos, mat, föda).
1. I den grekiska världen urspr.
tempeltjänare, som åtnjöto måltider i templet,
något som ibland tilldelades förtjänta män sjm
en ära. Ordet övergick snart att beteckna
snyltgäster, som mer el. mindre objudna
tränga sig in vid ett kalas och hänga sig på
förmögna.e män. I den attiska nya komedien
och dess avläggare, den latinska, är parasiten
en stående karaktärstyp, utmärkt för
fräckhet, slagfärdighet och humor. M. Pn N-n.
2. (Zool.) Djur, som livnära sig på
bekostnad av andra organismer och därvid
antingen stadigvarande el. huvudsaki. uppehålla sig
på dessa (t. ex. löss) el. i deras kropp (t. ex.
binnikemaskar). I det förra fallet talar man
om ektoparasiter, i det senare om
en top ar as i t e r. Den organism, på
vilken en p. snyltar, kallas dess värd. I
samband med det parasitiska levnadssättet
undergår ofta kroppsbyggnaden hos p.
avsevärda förändringar. Hos fastsittande p.
förenklas sinnesorganen, ställförflyttningsorganen
förkrympa el. försvinna helt, särskilda
häft-organ utbildas, och även tarmkanalen kan
reduceras och födan upptagas genom huden,
såsom fallet är hos binnikemaskarna.
Köns-körtlarna utbildas däremot ofta för
massproduktion, då avkommans spridning, i
synnerhet för entoparasiterna, erbjuder stora
vanskligheter. Utvecklingen av p. kännetecknas
ofta av stor olikhet mellan det fritt rörliga
ungdomsstadiet och det utvuxna djuret.
Stundom förekommer generationsväxling,
komplicerad genom värdväxling. P.
förekomma inom nästan alla provinser ryggradslösa
djur från de encelliga och uppåt men äro tal-
Genom sågad frukt
av paranötträdet,
Bertholletia excelsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
