Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Par Bricole - Parcell - Parcer - Parcival - Pardessus de viole - Pardo Bazán, Emilia, gift Quiroga - Pardon (mildhet) - Pardon! - Pardonplakat - Pardubice - Paré, Ambroise - Pareja, Juan de (El esclavo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Parcell—Pareja
658
ämbeten. 1801 instiftades en filialloge i
Göteborg (G ö t a P. B.); sedermera ha dylika
uppstått i Vänersborg (1839), Borås (1860), Malmö
(1878) och Jönköping (1879). Antalet led. i
P. B. är f. n. omkr. 6,100. Under nämnda skede
hotade det allvarligt mystiska brikolleriet att
taga överhand, men från 1820 tog orden åter
en gladare vändning. 1829 firade P. B. sitt
första jubileum, och 26 juli s. å. avtäcktes
på Djurgården Byströms Bellmansbyst (jfr
B e 11 m a n, sp. 1228). Ordens högtidsdagar
äro, utom 26 juli, vars firande sällskapet
infört och leder, 15 maj samt Barbaradagen, 4
dec. 1874 firade orden 100-årsjubileum, med
festkantat av Talis Qualis och L. Norman.
I P. B. råder en högligen demokratisk
blandning av ordensbröder, från högt uppsatta män
till småborgare, och numera plägar konungen
stå som ordens beskyddare. — Sången spelar
en stor roll inom P. B. Under dess första
halvsekel odlades den i form av
sällskapsvisan; sedan har denna efterträtts av
kvartettsången. P. B. äger en ypperlig sångkör,
och som dennas anförare ha verkat bl. a. E.
Brendler och A. Randel, vilka båda
komponerat sällskapets högtidskörer, A. Söderman
och E. Åkerberg. — Litt.: A. Kinberg, »Par
Bricoles gustavianska period» (1903); E.
Åkerberg, »Musiklifvet inom Par Bricole 1779—
1890» (1910); E. Sundström, »Till Par
Bricole-körens historia 1829—1929» (i Sv. Tidskr. för
Musikforskning 1929). R-n B.
ParceTl, smådel, bit; utskiftat jordstycke,
jordlott, ägofigur (jfr Katasterkarta).
— Parcellera, dela jord i små stycken.
Par’cer (lat. Pa’rcae), rom. myt., ödets
gudinnor. Romarnas P a r c a var urspr. en
barnbördsgudinna. Namnets hänförande till
pars (del, lott) föranledde dess
sammanställande med grekernas M o i r a (se d. o.).
Pa’rcival (ty. Parzival, fr. Perlesvaus el.
Perceval, wales. Per edur), hjälten i en grupp
av Artursagorna. Hans liv och bragder ha
besjungits av Chrétien de Troyes (i »Perceval
le gallois») och Wolfram v. Eschenbach (i
»Parzival»). En modern omdiktning av
motivet är R. Wagners opera »Parsifal». Se
Bretonska romaner. (O. W-n.)
Pardessus de viole [pardosy’ do viå’l], fr.,
mus., den mindre gamban på 1600-talet, av
violinens storlek. Var särskilt populär inom
damvärlden. Den saknade bassträngen d och
hade således till skillnad från den vanliga
gamban endast fem strängar. T. N
Pardo Bazån [pa’rdå mapa’n], Emilia,
gift Q u i r o g a, spansk författarinna (1851—
1921). Spelade en betydande roll i Spaniens
litteratur och litterära
liv. Ovanligt
mångsidig och produktiv,
sysslade P. med
författarskap på alla
skönlitterära och en
del andra områden.
Bland P:s många
romaner må nämnas »Un
viaje de novios» (1881),
»El cisne de
Vilamor-ta» (1885), »Los pazos
de Ulloa» (1886;
hennes bästa verk; da.
övers., »En spansk
herrgaard», 1900) och dess forts., »La madre
naturaleza» (1887), »Morrina» m. fl. P.
tillhörde den moderna naturalistiska riktningen
och förfäktade densamma i »La cuestiön
pal-pitante» (1883), en samling estetiska
uppsatser, som väckte mycket uppseende och
framkallade en serie följdskrifter. Från
naturalismen avvek dock P. i romanen »La
qui-mera» (1905), där hon, varmhjärtad katolik,
som botemedel mot en sjuklig
konstnärsidea-lism satte återvändandet till religiös tro. I
»De mi tierra» (1888) liksom i romanerna gav
hon ypperliga naturskildringar från Galicien
och födelsestaden, La Coruna (»Marineda»).
P. publicerade även en mängd förträffliga
noveller, litteraturhistoriska studier,
resebeskrivningar, diktsamlingen »Jaime», dramer
av växlande värde m. m. 1891—93 utgav P.
en litterär revy, Nuevo Teatro Critico, som
hon ensam fyllde. 1916 utnämndes P. till
prof, i romanska språk vid Madrids univ.
Sami, verk i 43 bd utg. 1891 ff. K. A. H.
Pardon (fr. pardon, förlåtelse) betecknar i
militärt avseende den mildhet, som visas de
i strid övervunna genom att de ej dödas
utan göras till krigsfångar. I nutidens krig
mellan civiliserade nationer anses
självfallet, att så skall ske. Så var i allm.
uppfattningen även under gångna tider, men vid
tillfällen av stort raseri gavs »ingen pardon»,
utan de besegrade nedgjordes till sista man.
Pardon! [-dä’], fr., förlåt!; ursäkta!
Pardönplakat, förr benämning på
förordningar, som utfärdades vid kröningar o. a.
stora högtidsfester och efterskänkte straff el.
inställde fullföljandet av anhängiggjorda-åtal.
Det sista p. i Sverige utfärdades vid Karl
XIV Johans kröning 1818. Jfr Nåd 1.
Pardubice [pa’rdobitsä], ty. Pardubitz, stad
i Tjeckoslovakien, ö. Böhmen, vid övre Elbe;
28.841 inv. (1930), mest tjecker.
Järnvägsknut; handel och mångsidig industri, främst
sockerbruk, porterbryggeri och
petroleumraffinaderi. Slott från 1500-talet.
Paré, Ambroise, fransk läkare (1510—
90). Skapade sig, framför allt i egenskap av
militärläkare,
anseende som en av sin
samtids ryktbaraste
kirurger. Trots sitt rätt
pratsamma och
ego-centriska skriftstäl-leri framstår P. som
en genial operatör och
har, frånsett sin
un-derbindningsmetod (se
Medicin, sp. 1103),
uppfunnit förenklade
behandlingar av
benbrott, skottskador och
trepanation. Han
in
förde även bråckbandet. Fransk biogr. av M.
Broussais (1900). E. L-g.
Pareja [parä’^a], Juan de, kallad E1
esclavo (slaven), emedan han var
Veläz-quez’ slav, spansk målare (1606—70). Följde
sin herre till Madrid och lärde sig i
hemlighet teckna och måla. P. lyckades genom Filip
IV :s bemedling utverka sin frihet och blev
Veläzquez’ lärjunge, medan han dock
kvarstod i hans tjänst. Han målade förnämligast
porträtt, utmärkta för stark karakteristik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
