Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parterr - Parterrebrottning - Partes - Parthenios - Parthenogenesis - Parthenon - Parthenopeiska republiken - Partialantigener - Partialbråk - Partialförskrivning (Delrevers) - Particip - Participant - Participating debentures
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Parterrebrottning—Participating debentures
760
Nordsidan av Parthenon efter senaste restaurering.
2. Urspr. hela åskådarplatsen på golvet i
en teatersalong, från början ståplats för
enklare publik, sedan omkr. 1750 småningom
försedd med bänkar. Bakre delen av p. avskildes
ofta nog redan tidigare till den förnämliga,
med sittplatser inredda och vanl. upphöjda
amf i teatern (se d. o.). Främre delen av
p. avskildes likaledes och försågs med bänkar.
Med den »stående parterren» försvann i
Sverige namnet p. och ersattes med parkett (se
d. o.), på Kungl. teatern först 1853. G. K-g.
Parterrebrottning, se Brottning, sp. 35.
Pa’rtes, lat. (plur. av pars, del), roll,
åliggande, värv.
Parthe’nios (lat. Parthe’nius), forngrekisk
skald och grammatiker från Nicaea i
Bity-nien i 1 :a årh. f. Kr. Han kom till Rom och
sammanställde där som handbok för diktaren
Cornelius Gallus på prosa ett antal
mytologiska kärlekshistorier med tragisk utgång,
»Erotika pathemata», senast utg. av E.
Mar-tini i »Mythographi græci» 1902. A. M. A.*
Parthenoge’nesis, biol., se Partenogenes.
Pa’rthenon (grek. Parthenon, eg.
»jungfrurum»), urspr. namn på det bakre rummet i den
jungfruliga gudinnan Athenas stora tempel på
Akropolis i Aten, sedan utsträckt att beteckna
hela templet. Om dess historia och
konstnärliga utsmyckning se Akropolis, med bild,
och Grekisk konst, sp. 1009 och bild 11,
20—22. Här skola blott ett par tillägg
göras. P:s kurvatur är mycket omtalad.
Den innebär, att byggnadens linjer ej äro
raka: fundamentet är svagt konvext,
kolonnerna luta något inåt, ett ytterst raffinerat
medel, avsett att motverka den optiska
illusion, genom vilken parallella linjer synas
divergera. Härigenom har ett utomordentligt
harmoniskt intryck ernåtts. — Av de
kolonner i byggnadens mittparti, som störtade
vid explosionen 1687, ha numera de på n.
sidan upprests, så att kolonnaden där numera
är fullständig. Litt.: A. H. Smith, »The
sculptures of the Parthenon» (1910); M.
Col-lignon, »Le Parthénon, 1’histoire,
1’architec-ture et la sculpture» (1914). M. Pn N-n.
Parthenopèiska republiken (av Neapels
gamla grek, namn Partheno’pe), republik, som
jan. 1799 proklamerades av J. É. Championnet
(se d. o.) men som redan i maj s. å. upphörde
(se Neapel, sp. 823).
Partiälantigèner, på kemisk väg vunna
beståndsdelar av baciller, framför allt tuberkel-
baciller, vilka vid insprutning
i kroppen anses ge upphov till
immunkroppar. G. Wrgn.*
Partiälbråk. Inom
funk-tionsteorien kunna brutna
rationella funktioner sönderdelas
i en summa av en hel
rationell och flera enkla brutna
funktioner, s. k. partialbråk.
Denna metod är generaliserad
till vissa transcendenta
funktioner genom det
Mittag-Leff-lerska teoremet. T. B.
Partiälförskrivning (D e 1
rever s), jur., en numera mindre
ofta använd beteckning på
reverser till ett företags olika
borgenärer, för vilka någon
gemensam säkerhet
depone
rats; sålunda ett mellanting mellan
obligationer och vanliga reverser. M. F-r.*
Particip (lat. partici/pium), ett verbs
adjek-tiviska nominalform (jfr N o m e n). P. som
grammatisk kategori anses ha utvecklats
först sedan adjektivkategorien var fullt
utbildad och uppkommit ur former, vilka lika
väl kunde uppfattas som avledningar av
presens- el. aoriststammen som av verbets rot
(se d. o.); efter mönstret av dessa bildades
sedan adjektivformer av andra verb. P. ge
så tillvida uttryck åt tempusskillnader, som
de kunna uttrycka samtidighet, förgången tid
eller framtid i förhållande till huvudordet,
vanl. det finita verbet. I ett fall har p.
avlägsnat sig så långt från adjektivkategorien,
att det uppfattas som ren verbform, näml, i
konstruktionen »han har (hade) kallat(s)»,
där kallat, eg. neutrum av p. kallad, och
kallats med former av verbet hava uttrycka
perfekt betydelse, det s. k. supinum.
Omvänt kunna p. helt övergå till
nominalkarak-tär och liksom adjektiven kompareras (mera
blomstrande, de anseddaste bönderna) eller
brukas som substantiv: olyckliga älskande,
min älskade. P:s funktion är adjektivisk,
det står som attribut och predikatsfyllnad.
I svenskan finnas två slags p., det oböjliga
s. k. presensparticipet med ändeisen -{ejnde
el. -ndes (kallande, slående, minnandes) och
det böjliga s. k. preteriti- el.
perfektpartici-pet, bildat med flera olika ändelser (hittad,
böjd, trodd, köpt, given). Presensparticipet
har i regel aktiv betydelse (undantag t. ex.
min innehavande tjänst), perfektparticipet av
transitiva verb passiv; perfektparticip av
durativa verb uttrycker samtidighet (en
älskad kvinna = som älskas), perfektparticip
av perfektiva verb uttrycka fullbordad
handling (en stulen idé). Stundom räknas till p.
sådana verbalavledningar som t. ex. läslig och
brännbar (möjlighetsparticip), vilka av andra
förf, kallas verbaladjektiv, en term, som
även nyttjats liktydigt med p. Varje p., som
saknar temporal karaktär (t. ex. en troende
kristen, en förtjusande kvinna), är f. ö. ett
rent adjektiv, då det ju betecknar en
(relativt) varaktig egenskap. R-n B.
Participa’nt, deltagare, meddelägare. —
Verb: Participer a.
Participating debentures [pätFsipéltiq [-di-be’ntj’oz],-] {+di-
be’ntj’oz],+} eng. (av participate, deltaga, och
debenture, skuldebrev), skuldebrev, utg. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
