Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasigrafi - Paskevitj, Ivan Fedorovitj - Paskill - Pasma - Paspalum - Pasquier, Étienne Denis - Pasquino - Pass (urkund) - Pass (byggnadskonst)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Paskevitj—Pass
710
den kan läsas och förstås av alla (som känna
systemet), ehuru de tala skilda språk. P:s
princip är, att varje begrepp el. varje relation
mellan begrepp utmärkes genom ett
skrivtecken el. en kombination av skrivtecken. De
flesta p. gå ut på användningen av siffror.
En sådan skrift förutsätter bruket av en
ordbok, vari t. ex. en svensk kan finna dels
vilken siffra, som motsvarar varje svenskt
ord och i svenskan bruklig relation, dels vad
varje siffertal betyder på svenska.
Till ett annat slags p. höra de i matematik,
kemi, lingvistik o. a. vetenskaper brukliga
skrivtecknen. En sats sådan som
(a+fe)2 — a3+2ab + b2
eller sin 2A = 2sin A . cos A
läser var och en på sitt eget språk. Av
pasigrafisk natur äro sålunda bl. a. även våra
siffror. Även bland affärsmän brukas för
vissa ändamål (som chiffer, för telegrafi)
pasigrafiska system med ett inskränkt
ordförråd. Se E. Tegnér, »Universalskrift» (i Sv.
Tidskr. 1876). Jfr Ideografi. Lll.*
Paskevitj [-kie’-], Ivan Fe do ro vi t j,
greve av Erivan, furste av Warschau, rysk
militär (1782—1856). Deltog 1805 och 1812—
och blev 1813 general
men användes mest i
krigen mot Turkiet
och Persien. 1826
besegrade P. perserna,
erövrade 1827 persiska
Armenien och Erivan
och avslöt 1828 fred
med Persien. I
kriget mot Turkiet
intog han 1828 Kars,
1829 Erzerum och blev
fältmarskalk. 1831
avslutade P. kuvandet
av resningen i Polen
och blev därefter vice-
konung i Polen, där han härskade med
ytterlig stränghet. 1849 förde han befälet över
ryska interventionskåren i Ungern och
mottog Görgeys kapitulation i Vilägos. Fr.
mo-nogr. av furst Stjerbatov (7 bd, 1888—1904).
Paski’11 (jfr P a s q u i n o), smädeskrift,
nidvisa. — P a s k i 11 a’n t, paskillförfattare.
Pasma, se Garn 1, med tabell.
Pa’spalum, artrikt grässläkte i varma
länder med enblommiga småax, vanl. samlade i
ensidiga ax, två—flera i stråets topp.
Släktets arter äro värdefulla fodergräs. G. M-e.
Pasquier [pakie’], Étienne Denis,
hertig, fransk politiker (1767—1862). Var under
Napoleons regering 1810—14 polisprefekt i
Paris, under restaurationen ett par kortare
perioder 1815 och 1818 justitieminister samt
nov. 1819—dec. 1821 utrikesminister och
bekämpade sedan den ultrareaktionära
politiken. Under hela Ludvig Filips regering var
P. pärskammarens president, blev 1827
kansler av Frankrike, 1844 hertig och invaldes
1842 i Fr. akad. Hans mycket givande
memoarer, »Histoire de mon temps», utgåvos i
6 bd 1893—95 av P:s adoptivson, hertig E. A.
G. d’A u d i f f r e t - P a s q u i e r (se d. o.).
Pasquino [paski’nå], namn på en stympad
antik marmorfigur, som 1501 uppställdes på
Piazza Navona i Rom; nu står den vid
Pa-lazzo Braschi. — Upphovet till dess namn är
13 i Napoleonskrigen
obekant. På statyn brukade man uppfästa
anonyma satiriska epigram, riktade mot kända
personligheter el. berörande förhållanden, i
vilka man önskade få ändring. Svar på
epigrammen plägade fästas på en annan staty,
kallad Marforio. Av P. härledes ordet paskill.
Jfr R. Giovagnoli, »P. och Marforio» (1877),
H. Schück, »Rom» (1912). G-g N.*
Pass (fr. passeport), av vederbörlig
myndighet utfärdad legitimationsurkund för resande.
I Sverige var liksom i andra länder i äldre
tider i regel var och en, som ville företaga
in-el. utrikes resa utom den trakt, där han var
allmänt känd, skyldig att vara försedd med
vederbörligt respass, som vid anfordran skulle
uppvisas. Sådant p. fordrades ock av
utlänning, som ville inkomma i riket. Sedan
särskilt kommunikationsväsendets
förbättringar gjort den polisuppsikt, som
passväsendet avsåg, alltmer illusorisk, avskaffades
passtvånget i de flesta civiliserade länder, i
Sverige genom förordn. 21 sept. 1860.
Världskriget och dess efterverkningar medförde dock
i alla länder ett återupplivande av
pass-tvånget, till stor del fortfarande bestående.
För svensk undersåte må (enl. k. kung. 20
dec. 1929) p. för resa utom riket utfärdas av
ministern för utrikes ärendena, beskickning,
överståthållareämbetet, länsstyrelse,
magistrat, poliskammare och stadsstyrelse samt
i vissa fall svensk konsul ävensom
landsfiskalerna inom Torneå fögderi. För resa till de
övriga nordiska länderna må i st. f. pass
användas s. k. nordiskt re sek or t,
gällande högst 6 mån. För öresundstrafiken
och viss gränstrafik gälla särskilda
lättnader. — För i utrikesförvaltningen anställd
person finnas enl. internationell sedvänja
särskilda p. (diplomatpass, passeports
diplo-matiques). För svensk, som anträder resa
utrikes i offentligt uppdrag, utfärdas av
ministern för utrikes ärendena s. k.
kabinetts-pass. För svensk, som vistas i utlandet,
utfärdas p. av beskickning el. konsul. För
inresa i de länder, där viseringstvång i
förhållande till Sverige kvarstår, fordras
på-teckning av vederbörande utländska
myndighet (v i s e r i n g). Utlänning, som
ankommer till Sverige, skall (enl. lag 2 aug. 1927>
inneha av behörig myndighet utfärdat p. el.,
annan godkänd legitimationshandling, vilken
skall vara försedd med påteckning av svensk
myndighet, därest icke genom
överenskommelse länderna emellan viseringstvånget
blivit upphävt. För de övriga nordiska
ländernas medborgare gälla (vid resa under högst
6 mån.) nordiska resekort (se ovan); för
öre-sundstrafik, viss gränstrafik och för
amerikanska medborgare, som tidigare innehaft,
skandinaviskt medborgarskap, gälla vissa
lättnader. — Som en återstod av de forna
bestämmelserna om p. vid färder »inrikes
orter emellan» kunna anses de
frihets-p a s s, som utfärdas för villkorligt frigivna
och på prov från vårdanstalt för förminskat
tillräkneliga förbrytare utskrivna (lag 22’
juni 1906 och 22 april 1927). Utfärdande av
p. kallades förr stundom f ö r p a s s n i n g.
— Jfr Jaktpass,
Nationalitetsbe-vis, Sjöpass, Tullpass, Uppehålls-’
tillstånd och Visering. S. Lpt.
Pass, byggnk., se Näsa och Trepass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
