- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
727-728

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pâte - Patella - Patellarreflex - Patent - Patentankare - Patentbyrån - Patentfolio - Patentgult - Patentlagstiftning - Patentlogg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Patella—Patentlogg

727

råkar i flytande form el. går sönder (den
grövre fajansen, det engelska s. k.
frittpors-linet samt det gamla konstgjorda
sèvres-porslinet, vieux sèvres, som i själva verket
närmade sig glaset och vari just
porslinsleran, kaolin, saknades). — Påte sur
på te [-syr-] kallas ett inom den keramiska
industrien använt dekorationssätt, då figurer
i låg relief anbringas mot en olika färgad
massa, ss. hos de engelska
wedgewoodfabrika-ten, där figurerna oftast framträda vita mot
en blå botten. Upk.*

Pate’Ila, se Knä 1; zool., se Snäckor.

Patellärreflex (av lat. pate’lla, knäskål),
fysiol., se Reflex.

Pate’nt (av lat. Wtterae pate’ntes, öppet
brev), vissa offentliga urkunder, utfärdade av
en regering eller dess organ. I allmänhet
begagnas ordet i betydelsen av u pp f i n n
arpatent, d. v. s. rätt för en uppfinnare el.
hans rättsinnehavare att under viss tid med
andras uteslutande tillgodogöra sig en
industriell uppfinning. Om licens och licenstvång
m. m. i fråga om patent se
Patentlagstiftning.

Patentankare, se Ankare, sp. 1020.

Patentbyrån, se Patent- och
registreringsverket.

Patentfolio, tryckalster, bestående av ett
blad, som icke är vikt.

Patentgult, kem., se Bly färger och
Blyföreningar, sp. 580.

Patentlagstiftning (se Patent). Det
lagstadgade patentskyddet leder sitt ursprung
från England (stadgan om monopol 1623),
infördes i Frankrike och Amerikas förenta
stater omkr. 1790 och har numera vunnit insteg
i nästan alla kulturländer. — 1883 avslutades
i Paris en internationell konvention för skydd
av den industriella äganderätten, däribland
rätten till patent (se Patentunione n).
— Under de senaste årtiondena har
patentantalet betydligt ökats i så gott som alla
länder.

Med patent beskrivning förstås en
vid ansökning om patent fogad beskrivning
över ifrågavarande uppfinning; med hänsyn
till patentbeskrivningens ändamål dels att
identifiera uppfinningen och dels att sätta
annan i stånd att efter patenttidens förlopp
utöva uppfinningen lägges i modern p. stor
vikt på beskrivningens fullständighet och
tydlighet samt dess offentliggörande.
Patentanspråk kallas ett vid patentbeskrivningen
fogat särskilt angivande av vad sökanden
anser vara nytt i uppfinningen. Med licens
menas upplåtande av nyttjanderätt till en
patenterad uppfinning. Med licenstvång
förstår man skyldighet i vissa fall, vanl.
endast om patenthavaren ej inom viss tid själv
el. genom annan nöjaktigt utövar
uppfinningen inom landet, att på begäran och mot
ersättning lämna licens. Vid patents
meddelande tillämpas två skilda system: f ö r p r ö
v-nings systemet (Amerikas förenta stater
m. fl.), enl. vilket patent meddelas först efter
prövning av uppfinningens nyhet och
patenterbarhet i övrigt, samt anmälning
s-systemet (Frankrike m. fl.), enl. vilket
sådan prövning icke äger rum, utan
patentmyndigheten blott tillser, att de formella
villkoren för patents erhållande äro uppfyllda.

728

I åtskilliga stater (de skandinaviska länderna
m. fl.) är med förprövningssystemet förenat
det s. k. uppbudsförfarandet, enl. vilket,
innan patent meddelas, ansökningen kungöres
av patentmyndigheten med rätt för
intresserade att inom viss tid framställa invändning
mot ansökningen. Enl. vilket system patent
än meddelas, kan dess giltighet i regel göras
beroende av domstols prövning.

Ursprunget till patentväsendet i Sverige,
liksom i andra länder, kan sökas i de
privilegiet, exclusiva, som regeringen meddelade i
äldre tider. Någon rätt till
uppfinnings-skydd kände då gällande lagstiftning
emellertid icke. Under senare hälften av
1700-talet började regeringen för näringslivets
höjande att använda premiering genom direkta
penningunderstöd i st. f. privilegia exclusiva.
— Efter motion vid 1809 års riksdag och
vidare behandling av frågan utfärdades 1819
en förordning om »privilegia exclusiva för
nya i riket förut okända slöjdinrättningar,
konster el. väsentliga konstförbättringar»,
vilken förordning är Sveriges första egentliga
patentförfattning. Enl. denna meddelades av
K. m:t privilegium åt den, som gjort el. i
riket först infört någon ny uppfinning.
Utlänningar synas ej ha varit berättigade till
privilegium. Innan privilegium meddelades
av K. m:t, granskades uppfinningens nyhet
av Kommerskollegium, som även hade att
avge yttrande om det sökta privilegiets
lämplighet. — Ny författning i ämnet utfärdades
1834. Benämningen »privilegium» utbyttes
då mot »patent», som skulle meddelas direkt
av Kommerskollegium enl.
anmälningssyste-met och således utan föregående
nyhetsprövning. — 1834 års författning ersattes 1856 av
en ny förordning, innefattande vissa
modifikationer av den äldre. — Nu gällande
svenska patentförordning är av 16 maj 1884, dock
att den ursprungliga författningen under
årens lopp ändrats på åtskilliga punkter.
Med viss begränsning, som emellertid ej
kommit att iakttagas i praxis, stadgas i denna
förordning nyhetsprövning med uppbud. Till
patents erhållande är endast uppfinnare,
svensk el. främmande, el. uppfinnares
rättsinnehavare berättigad. Å uppfinning, vars
utövning skulle strida mot lag el. goda seder,
må ej patent meddelas. Avser uppfinning
livs- el. läkemedel, må patent ej meddelas å
själva varan utan endast å ett särskilt sätt
för dess tillverkning. Patentansökningar
handläggas av Patent- och
registreringsverket (se d. o.). Patenttiden är 17
år, räknat från den dag, då ansökningen
inkom, dock att, om någon utan att söka nytt
patent vill erhålla s. k. tilläggspatent
å förbättring av en för hans räkning förut
patenterad uppfinning, sådant patent icke
meddelas för längre tid än den, under vilken
det förra patentet förblir gällande. För varje
patent med undantag av tilläggspatent skola
vissa successivt stigande årsavgifter erläggas,
vid påföljd att patentet eljest förfaller.
Patenterad uppfinning skall inom viss tid utövas
inom riket vid äventyr av licenstvång. Intrång
i patent medför på talan av patenthavaren
straff och skadeståndsskyldighet. H. Htn.

Patentlogg, gemensamt namn på mekaniska
loggar (patenterade). Se Logg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free